- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
255

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 121. Psalmboksfrågan före 1691. - § 122. Svedbergs psalmbok.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Nyköping, Ekicus Laurentii i Thorstuna af Vesterås stift
samt Christoffer Osengius i Annerstad af Vexiö stift.
Kommitteens arbete blef redan under riksdagen färdigt samt
af presteståndet granskadt och godkändt, hvarpå det utgafs
af trycket 1645 under titel af "den svenska
Upsalapsalmboken, nödtorfteligen öfversedd, formerad och förbättrad".
Någon regeringens sanktion hvarken begärdes eller gafs,
utan man nöjde sig med, att genom särskilda stiftsstadgar
förbud utfärdades att vid allmän gudstjenst bruka andra
psalmer än dem, som i den nu utgifna psalmboken funnos
intagna. Den nya psalmboken var dock i många
afseenden bristfällig. Hon egde blott 182 psalmer, af hvilka 17
voro latinska. Språket var föråldradt, meterfelen många
och stora, och nya andeliga sångböcker utkommo derföre
snärt med rikare omvexling, mer tidsenligt uttryckssätt
samt större förråd af goda och uppbyggeliga psalmer. Vid
sådant förhållande förmådde man naturligtvis ej hindra, att
öfversatta eller ny diktade sånger, som icke voro intagna i
1645 års psalmbok, på flere ställen började intränga vid
gudstjensten. Oaktadt denna afvikelse från
öfverenskommen ordning stod i rak strid med det eljest så lifliga
sträfvandet efter uniformitet, blef hon icke desto mindre på
visst sätt legaliserad genom 1686 års kyrkolag. Ty ehuru
här stadgas, att "de psalmer, som härtill varit brukade och
uti Upsalapsalmboken äro införde, skola ock härefter vid
gudstjenstens förrättande sjungas", gjordes likväl ett så
lydande tillägg: "der ock någre andre psalmer, af gudelige
och lärde män författade, befinnas komma öfverens med
Guds ord och trones renhet samt tjena till andakt och
upp-byggelse, må de jemväl tryckas och vid gudstjensten
brukas".

§ 122. Svedbergs psalmbok.

Säkerligen hade kyrkolagen icke medgifvit en sådan
frihet, derest den till kyrkligt bruk godkända 1645 års
psalmbok i alla stycken befunnits tillfredsställande. Det
dröjde också icke länge, innan fråga väcktes om hennes
fullständiga omarbetning. Den, som i synnerhet intresserade
sig för denna vigtiga sak, var dåvarande e. o.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free