Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 139. Sveriges gymnasier och lärdomsskolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296 13 9. SVERIGES GYMNASIER OCH LÄRDOMSSKOLOR
lätjegång och annat slikt". Konungen ville derföre alldeles
afskaffa djäknarnes kringvandring och ersätta den genom
understöd, som på annat sätt skulle insamlas. Men
presterskapet fruktade, att de sålunda insamlade medlen skulle
blifva alltför små och otillräckliga, samt förordade derföre,
att det gamla bruket måtte bibehållas. Följden blef, att
ehuru 1624 års riksdag beslöt sockengångens upphörande,
denna gamla sed i alla fall på många orter fortsattes ända
intill senare tid.
Kristinas förmyndare fullföljde Gustaf Adolfs skapelser
i undervisningsverket: de anlade Åbo universitet och flere
gymnasier, såsom i Vexiö och Skara. Under de första åren
af drottning Kristinas egen regering fortgick äfven det
påbegynta upprättandet af gymnasier inom rikets förnämsta
landskaper. Götheborg och Hernösand erhöllo dylika
läroverk, det senare på samma gång, som det fick egen
superintendent. Också nya lärdomsskolor öppnades, och år 1649
utgafs en skolordning för hela riket, den första med
kunglig stadfästelse. Under Karl XI:s tid fortsattes arbetet med
skolundervisningens ordnande. Gymnasier voro nu
upprättade i alla stiftsstäder utom i Visby, Upsala och Lund.
Erkestiftet hade dock ett särskildt gymnasium i Gefle.
Oaktadt 1649 års skolordning innehöll mycket godt
både i afseende på läroverkens organisation och i sina
pedagogiska råd och anvisningar, befanns hon dock vara
alltför vidlyftig och derjemte sakna tillräcklig bestämdhet,
hvarföre man snart nog började blifva betänkt på en ny.
Den om Finlands kyrko- och skolväsende så högt förtjente
Johan Gezelius d. ä., som från 1664 till 1690 var biskop
i Åbo, hade uppsatt en skolordning, som vid riksdagen 1682
var under presterskapets granskning. Ännu dröjde det dock
till 1693, innan konungen utfärdade en ny skolordning, som,
i öfrigt väsentligen öfverensstämmande med 1649 års
skol-stadga, från henne skilde sig förnämligast derigenom, att
hon, med uteslutande af alla anvisningar och råd för
lärarne, endast innehöll korta och bestämda föreskrifter för
läroverkens organisation och verksamhet. Flere
förhållanden bidrogo till, att läroverken nästan endast besöktes af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
