Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 150. Religionsprocesser emot Laurbeck, Krüger och Folcher.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 15 0. RELIGIONSPROCESSER MOT LAURBECK, KRUGER OCH FOLCHER.
disputationen framdrogs såsom bevis på kätterska villoläror.
Konungen, hos hvilken saken anmäldes, gaf kapitlet i
Pernån rätt " att stämma Folcher inför sig och förmana honom
att öfvergifva sina irriga meningar". Då Folcher, som
upprepade gånger förgäfves sökte få del af den mot honom
uppsatta anklagelseskriften, icke ville inställa sig för
domkapitlet till muntligt svaromål, tillsattes en deputation,
bestående af Skragge, Broms och Wiræus äfvensom tre
andre prestmän, hvilka efter att hafva hört åtskilliga vittnen
den ll:te September 1709 förklarade Folcher skyldig till
icke mindre än 57 villfarelser i läran. Denna dorn, åtföljd
af ett vidlyftigt betänkande, öfverlemnades till senaten i
Stockholm, och vid riksdagen derstädes 1710 utverkade
Broms, som under tiden blifvit utnämnd till theologie
professor i Abo, att ifrågavarande utslag och betänkande
understäldes samtlige biskoparnes pröfning. En ny
deputation, hvars ordförande var biskop Gezelius, tog nu saken
om hand. Dess utlåtande blef, att 33 af de satser, som
man lagt Folcher till last, voro sådana, att de antingen
kunde ursäktas eller ock sedermera blifvit nöjaktigt
förklarade, men att andra satser funnos, som voro betänkliga,
hvarföre man begärde, att om konungen behagade åter förse
den af ryssarne från Lifland förjagade Folcher med någon
tjenst, denne då måtte "med revers förbinda sig att afstå
ifrån de meningar, som strida mot den rena läran". Under
den följande tiden började en vidlyftig polemik mellan
Folcher å ena sidan samt Gezelius och Broms å den andra,
hvarvid man i flere utgifna skrifter ömsesidigt beskylde
hvarandra för heterodoxi.
Onekligen röjer sig hos Folcher en åskådning, som
rönt inflytande af pietismen. Han framhåller med
eftertryck nödvändigheten af bättring och sinnesändring,
betonär skarpt, huru angeläget det är att beflita sig om
helgelse, fattar tron mindre såsom en "fides apprehensiva"
än såsom en "unio cum Christo" o. s. v. Men fastän han
företrädesvis drifver läran om Kristi inhabitation hos de
troende, förnekar han dock icke den lutherska läran om
Kristi förtjenst och rättfärdiggörelsen. Väl framträder icke
hos honom den lutherska bekännelsetypen fullt klar, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
