Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 166. Dippels vistelse i Sverige. - § 167. Rydelius uppträder mot Dippel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tande i Berleburg och Wittgenstein, till dess han på
sistnämnda ställe fick sluta sitt oroliga lif den 25 :te April
1734.
§ 167. Rydelius uppträder mot Dippel.
Vi hafve redan sett, att Dippel i Sverige rönte
kraftigt motstånd af flere kyrkans män. Främst ibland dem
utmärkte sig Andkeas Rydelius, född i Linköping den 24:de
Augusti 1671. Denne Bilbergs lärjunge, som från
kartesia-nismens ståndpunkt sökte vinna en försoning mellan tro
och vetande, hade redan i 20 år med öfverlägsen
skicklighet skött en filosofisk lärostol i Lund, då han 1730
flyttades såsom professor till den theologiska fakulteten, hvarpå
han 1734, i ledigheten efter den samvetsgranne och praktiskt
duglige stiftsstyresmannen Jonas Linneeius, enhälligt
valdes till biskop i Lund, hvilket höga embete han med nit
och trohet förvaltade till sin död (1738). I lärdom och
skarpsinne var han kanske den främste bland sina samtida
i Sverige. Hans redan 1718 i 5 delar publicerade digra
arbete: Nödige förnuft sof ning ar att lära känna det sundas
vägar och det osundas felsteg, är icke allenast det första
utförliga verk i filosofi, som blifvit utgifvet på svenska, utan
torde äfven med skäl hafva blifvit prisadt såsom ett af de
lärdaste och yppersta arbeten på sin tid.
Att en man med så grundliga filosofiska studier och
en så fast kyrklig ståndpunkt icke skulle kunna förlika sig
med Dippels mot all sund spekulation och
kristendomsuppfattning lika mycket stridande svärmiska åskådningssätt,
icke heller kunna lida ett uppblåst högmod och gränslöst
sjelfförtroende, som så litet uppbars af någon verklig
förmåga och aktningsvärd redbarhet i sanningens
efterspanande, är temligen naturligt. Dippels författarenamn
Chri-stianus Democritus öfversatte Rydelius med den kristlige
begrinaren och skref först en vederläggning af Dippels
villfarelse i filosofien. Derpå utgaf han 1732 den första och
1736 den andra delen af sina Anmärkningar till Christiani
Democriti s. k. Demonstratio evangelica. Här visade han
med öfverlägsen skicklighet, huru med Dippels lärouppfatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
