Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 175. De s. k. gråkoltarne och Mummas hus. - § 176. Framstående lärare inom den svenska kyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans långa bana såsom religiös Svärmare och partichef, är
ett bevis på, att kyrkans lära äfven vid denna tid
offentligen kiinde bekämpas och hennes tjenare oförsynt smädas
och hånas, utan att sådant ledde till någon allvarsam näpst.
Rosén åter, som var en mycket ädlare och mer
varmhjertad natur, fick 1741 gå i landsflykt. Han begaf sig till
Tyskland och England, der han särskildt genom
herrnhutismens inflytelse efter några år kom på bättre tankar, så
att han 1746 till Svea hofrätt insände en renlärig
trosbekännelse angående den Heliga Skrift, försoningen och Kristi
förtjenst, dop, kyrko- och nattvardsgång. Sedan begaf han
sig till Vestindien, ingick der äktenskap "med ett rikt
adeligt fruntimmer" och dog derute omkring 1750.
§ 176. Framstående lärare inom den svenska kyrkan.
Efter 1741 synes dippelianismen i Stockholm temligen
allmänt hafva upphört, och redan förut hade den
pietistiska rörelsen i Sverige så småningom börjat aftyna. Hon
hade hos oss aldrig kunnat få samma betydelse som
annorstädes, just emedan den ensidiga orthodoxism, hvaremot,
hon vände sig, aldrig i Sverige vunnit ett sådant välde som
i Tyskland, hvadan det pietistiska ifrandet ej heller här
var så påkalladt som i sistnämnda land. Emellertid hade
pietismen äfven här gifvit åt statskyrkan en kraftig
väckelse, åt det kristliga lifvet mera värma och åt läran en
allsidigare tillämpning på lifvet. Väl fanns det lif i vår
svenska kyrka äfven under den tid, som mest blifvit
beryktad för död Orthodoxi. En Spegel och en Svedberg äro
derpå talande bevis. Dock tog kyrkan ett stort steg framåt
under den följande tiden, hvartill pietismens väckelse väl
i sin mån bidrog. En mängd prester uppträdde nu och
verkade såsom predikanter och själasörjare med ett nit och
en framgång, som i intet stod efter pietismen, utan att de
dock läto sig förledas af dess ensidigheter.
Att här uppräkna alla de män, som gjort sig kända
såsom duglige och nitiske lärare inom den svenska
församlingen, skulle leda till alltför stor vidlyftighet. Vi måste
inskränka oss till att blott namngifva de mest framstående,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
