Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 176. Framstående lärare inom den svenska kyrkan. - § 177. Herrnhutiska emissarier anlända till Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man såsom författare af en Svensk biskopskrönika
(Episcoposcopia Suiogothica) och en Svensk klosterbeskrifning
(Monasteriologia Suiogothica), hvilka i kyrkohistoriskt hänseende
äro af icke ringa värde. Såsom andelig skald utmärkte
sig den berömde psalmförfattaren Israel Kolmodins brorson
Olof Kolmodin, hvilken dog 1753 såsom prost och
kyrkoherd i Flo församling af Skara stift. I synnerhet hans
arbete Andelig Dufvoröst, som i en mängd upplagor
spriddes öfver landet, har ända till våra dagar varit en kär
uppbyggelsebok i allmogens hem. Ett par af hans
andeliga sånger äro intagna i vår nuvarande psalmbok,
nämligen den bekanta psalmen N:o 170: "Hvart flyr jag för
Gud och hans heliga lag?" och den icke mindre förträffliga
psalmen N:o 366: "Du all helsas källa".
Ändtligen må här nämnas, att striden med pietister
och dippelianer framkallade ett par dogmatiska skrifter,
som åt kyrkans lärosatser gåfvo en fastare form.
Dåvarande biskopen i Götheborg Jakob Benzelius utarbetade
nämligen på uppdrag af sina embetsbröder samt utgaf under
åren 1734 och 35 två theologiska läroböcker: Repetitio
theologica och Epitome repetitionis theologicæ, hvilka blefvo af
presteståndet gillade och sedermera i de flesta
undervisningsverk antagna samt nära ett sekel begagnade utan
tvifvel till stor fromma för den studerande ungdomens
uppfostran i strängt luthersk renlärighet. Man finner sålunda,
att om pietismen verkade välgörande för väckande af ett
mera varmt religiöst lif, så har han dock i Sverige icke
såsom annorstädes frambragt denna verkan på bekostnad
af intresset för ren lära, ty detta bibehöll sig fortfarande
en lång tid inom vår kyrka, och icke utan skäl har det
blifvit sagdt, att medlet af det 18:de seklet kanske var
den svenska kyrkans bästa tid.
§ 177. Herrnhutiska emissarier anlända till Sverige.
Att den pietistiska rörelsen så småningom. lade sig
inom vårt fädernesland, dertill bidrog äfven den
omständigheten, att i slutet af 1730-talet herrnhutismen började
intränga i landet och i någon mån undantränga pietismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
