Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 185. Neologiens insteg i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 18 5. NEOLOGIENS INSTEG I SVERIGE.
deles sådant detta framträdde hos den bekante litteratören
Arouet Voltaire (f 1778), befordrade hon neologiens
utbredande i sitt nya fädernesland och kunde med nöje åhöra,
-huru hennes-hofpoet, den för öfrigt rikt begåfvade skalden
och häfdatecknaren Olof von Dalin i sina beryktade s. k.
"kalottpredikningar" gycklade med kristendomens heliga
sanningar och presternas sätt att dem framställa. Hennes
son konung Gustaf III invigdes tidigt i de nya lärorna och
omfattade dem med ytlig lättrogenhet. Hade redan förut
sjelfva konungaborgen varit en härd för frivpl otro särdeles
i drottningens närmaste omgifning, så blef sådant kanske
ännu mer fallet under den högt uppburne s. k.
snillekonungens auspicier. Också är det en känd sak, att det
förnämligast var från Gustaf IILs lättsinniga och flärdfulla
hof, som otrons gift spridde sig till de högre folkklasserna
inom landet. Begabberi af kristendomens hufvudläror blef
nu dagens lösen såväl vid hofvet som bland de bildade,
och det e’nda, som tidens upplysning kunde gilla, var hvad
man kallade kristendomens moral. Men aldrig torde en
tidsålder hafva varit mer omoralisk än just den, som mest
talade om moral. Det sedliga förfallet såväl vid hofvet
som i de högre samhällslager, der otron i synnerhet
herskade, är allmänt bekant. Likaså den grofva vidskepelse,
som oafvisligen gick i fritänkeriets spår och lemnade öppet
spelrum för listige bedragares konstgrepp. Det var
frimureriet, som i förbindelse med Svedenborgianismen
lyckades omvända upplysningens förnäma målsmän till tro på
spiritism, alkemi, animal magnetism och andra s. k.
"hemliga vetenskaper", om hvilka deras idkare trodde, att de
skulle komma att skänka menskligheten nytt ljus och ny
helsa. Den snillrike konungen sjelf och kanske ännu mer
hans broder hertig Karl blefvo härigenom ett lätt byte
för de ömkligaste taskspelerier, så att Geijer utan tvifvel
har rätt, när han säger, att "vantron i skymning och natt
njöt en hemlig dyrkan, under det man om dagen täflade
att offra på upplysningens altare".
Presterskapet kunde i längden ej undgå tidsandans
inflytande. Frihetstidens partistrider med thy åtföljande
korruption hade äfven på detta stånd haft den menligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
