Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 205. Den s. k. Celsiska psalmboken och Upsala profpsalmbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 5. CELSISKA PSALMBOKEN OCH UPSALA PROFPSALMBOK. 155
Domeij. Med undantag af Troil och Almqvist, om hvilka vi
få mer att säga längre fram, voro de öfrige utan någon
större förmåga och aldra minst lämplige att sköta ett så
grannlaga värf. Låstbom, som efter att förut i flere
decennier hafva varit æconomiæ practicæ professor
Borgströ-mianus slutligen 1790 befordrades till domprost och förste
theol. professor, hvilka befattningar han innehade till sin
död den 28:de Dec. 1802, var i alla afseenden en
medelmåtta och mycket svag i sina theologiska studier. Bättre
underbygd var visserligen Domeij, men hans theologi var af den
umoderna sorten", och någon skaldegåfva egde han
säkerligen icke. Mest framstående var utan tvifvel Almqvist,
ehuru äfven han väl knappast kunde vara synnerligen
användbar i en psalmbokskommitté. Domkapitlets ordförande
erkebiskop Uno von Troil torde visst icke heller hafva varit
någon lyckad psalmförfattare. "Men han var nog i alla fall
den, som dref på arbetet, hufvudsakligen genom att skaffa
verksamt understöd utanför domkapitlet från åtskilliga
betydande män, såsom Samuel Ödman, skalderna Gustaf
Fredrik Gyllenborg och Gudmund Göran Adlerbeth,
domprosten i Vesterås Johan Mikael Fant, dennes brorson,
historiarum professorn i Upsala Erik Mikael Fant,
professorn i grekiska språket vid Upsala universitet Kristoffer
Dahl m. fl.
I likhet med domkapitlets egna ledamöter synes icke
heller någon af deras många hjelpare hafva ärft något af
den äldre, mera gedigna psalmdiktningens gåfva, och frukten
af deras arbete kunde derföre icke gerna blifva annat än
underhaltig, helst som hela tidsandan led fullkomlig brist på
all högre poetisk lyftning och var mest böjd för att, när
det gälde psalmsång, inskärpa en s. k. nyttig moral i en
rätt begriplig och förståndig rimmad prosa. Emellertid
utkom, såsom redan är nämndt, år 1793 en ny psalmbok,
vanligen kallad Upsala profpsalmbok. Hon bär tydliga spår
af den neologiska tidsrigtningen och dess bemödande att ur
de gamla psalmerna utplåna allt positivt kristligt innehåll
samt ersätta det med högtrafvande fraser. Vid jubelfesten
1793 öfverlemnades den ifrågavarande profpsalmboken åt
ett särskildt utskott, som gjorde några föga lyckade mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
