Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 206. Kyrkohandbokens omarbetning. - § 207. Jubelfester.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
forskare. Särdeles de af honom i 5 delar utgifna Skrifter
och afhandlingar till wpflysning i svenska kyrka- och
reformationshistorien äro derpå ett talande bevis. I akt och
mening att förbereda och underlätta ecclesiastikkommittéens
arbeten uppsatte erkebiskop Troil på förhand och med
ledning af de inkomna betänkandena ett förslag till ny
kyrkohandbok, hvilket trycktes i Upsala 1793 och vittnade om
en berömlig moderation under en tid, som annars var så
angelägen om genomgripande reformer.
§ 207. Jubelfester.
Under det 18:de seklet firades i vårt fädernesland tre
jubelfester. Likasom 100 år förut hölls den 17:de Mars 1721
en allmän tacksägelsefest i anledning af den evangeliska
lärans införande i Sverige. Den 14:de Juni (== 25:te Juni
efter nya stilen) år 1730 begicks såsom jubeldag till
åminnelse af Augsburgiska bekännelsens framlemnande på
riksdagen i Augsburg den 25:te Juni 1530.
Med ännu större högtidlighet firades den jubelfest, som
utgör gränsen för det tidskifte, vi nu senast behandlat.
Den 8:de Mars 1793 samlades rikets presterskap, i närvaro
af hertig Karl och den unge konungen Gustaf IV Adolf,
uti Upsala till högtidligt minne af Upsala möte år 1593.
Denna jubelfest hade på visst sätt karakteren af ett slags
kyrkomöte. Erkebiskop Troil förde presidiet och ledde
för-handlingarne, hvilka, såsom förut är antydt, förnämligast
angingo ifrågasatt antagande af ny bibelöfversättning, ny
psalmbok och kyrkohandbok. Ingenting afgjordes dock
definitivt, utan de ifrågavarande reformförslagen
öfverlemnades till granskning af den på hösten samma år tillsatta
ecclesiastikkommittéen. För öfrigt illustrerades festen
genom en theologie doktorspromotion samt genom en svensk
oration af filosofie professorn Daniel Boethius och en latinsk
af theologie professorn Erik Jonas Almqvist.
Det torde förtjena nämnas, att begge desse män, hvilka
nu förde universitetets talan, voro ganska framstående
vetenskapsmän, som gjort heder åt Upsala högskola. Boethius,
hvilken innehade professuren i praktisk filosofi från 1783
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
