Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 210. Winbom och Lundblad. - § 211. Hylander och Ahlman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derföre den upprigtigaste tillgifvenhet, och ännu lefver
hans namn inom denna bygd i kärt minne. Lika afhållen
var han såsom biskop i Skara och sörjdes djupt, då han
vid 60 års ålder slutade sina dagar.
§ 211. Hylander och Ahlman.
Bland samtida theologer vid Lunds universitet kunde
visserligen ingen i anseende och lärdom mäta sig med
Ödman. Men äfven vid den sydsvenska högskolan saknades
dock icke målsmän för en öfvergångstheologi, som lemnade
neologiens torftiga halfkristendom å sido och sökte djupare
tränga ned i bibelns och bekännelsens rika skattkammare.
En sådan man var Anders Hylander. Efter att i flere
decennier hafva varit fästad vid Lunds universitet såsom
lärare i österländska språk, befordrades hän ändtligen 1806
till theol. professor och verkade i denna befattning till sin
död den l:ste Juni 1830. Hylander var en grundlärd man
och nitisk i sitt lärarekall. Äfven såsom skriftställare har
han efterlemnat åtskilligt synnerligast i form af akademiska
disputationer. Mest bekanta bland hans tryckta arbeten äro
hans s. k. Frågor och svar rörande salighetens grund, thedel
och ordning, hvilka utgingo i flere upplagor och vid Lunds
universitet länge omtalades under namn af "Hylanders
schema". Väl var Hylander varmt intresserad för positiv
kristendom* och hyste ingen benägenhet för de neologiska
upplysningsidéerna. Men dels var han mer än lofligt
tillgifven den herrnhutiska rigtningen, dels saknade han
vetenskaplig hållning.
Deremot befordrades en strängare theologisk
vetenskaplighet af Martin Erik Ahlman, som, efter att förut i 6 år
hafva tjenstgjort vid det theologiska seminariet, blef theol.
professor i Lund 1816 och dog derstädes den 7:de April
1844. Genom sin lärdom och skarpsinnighet utöfvade han
ett mycket stort inflytande på den theologiska bildningen
under en tid, då eljest ganska litet gjordes för hennes
höjande, och det är icke minst Ahlmans förtjenst, att Lunds
universitet i senare tider kunnat uppvisa en hel rad theo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
