Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 211. Hylander och Ahlman. - § 212. Regeringens ställning till neologien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
loger, som, uppfostrade af honom, förmått ingjuta
vetenskapligt lif och intresse i studiet af theologiens olika grenar.
§ 212. Regeringens ställning till neologien.
Om det nymodiga kristendomsföraktet förut haft sitt
förnämsta stöd i den lättsinniga ton, som rådde inom
hofkretsarne, så blef förhållandet helt annorlunda, när den
18-årige konung Gustaf IV Adolf den l:ste Nov. 1796
sjelf öfvertog styrelsen. I olikhet med sin fader var den
unge monarken mycket obevågen upplysningsfilosofernas
meningar, dels emedan han icke utan skäl ansåg dem vara
en af orsakerna till revolutionen och republiken, som för
konungen voro lika förhatliga, dels emedan de icke kunde
förlikas med den starkt orthodoxa religiositet, som han
insupit af sin kristendomslärare, dåvarande pastor primarius
Johan Gustaf Flodin, hvilken sedermera från 1800 till 1808
innehade biskopsstolen i Vesterås. Denne man, som sjelf
var en ifrig nitälskare mot neologerna, hade nämligen så
skött sitt kall, att Gustaf III:s son blef en strängt rättrogen
lutheran. Bekant är, huru den unge konungens tilltänkta
förmälning med en rysk prinsessa plötsligen gick om intet,
emedan han i sista stunden, då uppgörelsen i Petersburg skulle
ske, vägrade underteckna en förbindelse, som afsåg att
tillförsäkra den blifvande drottningen fri utöfning af sin grekiska
trosbekännelse. Snart skulle åtskilliga regeringshandlingar
ännu tydligare lägga i dagen, att Gustaf Adolf var
synnerligen angelägen om renlärighetens värnande och
upprätthållande i Sverige. Så höll konungen, som, enligt Adlerbeths
uppgift, "sjelf icke läste andra böcker än bibeln och
reglementet" , mycket strängt derpå, att den lagstadgade censuren
skulle utan prut handhafvas på det religiösa skriftställeriets
område. Och icke nog härmed. Den 15:de Januari 1800
utfärdades cirkulärbref till alla konsistorier i riket med
för-ständigande att tillse, det presterna förkunnade Guds ord
och Kristi lära i dess renhet efter den lutherska
bekännelsen samt i sina predikningar undveke all verldslig moral
och filosofi, hvarjemte konsistorierna anmodades vid
tjensters tillsättande hafva afseende på dem, som icke utmärkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
