- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Senare delen (1693-1886) /
178

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 219. Lars Anderssons sändebref.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178 219. LAES ANDERSSONS SÄNDEBREF.

med Gud med egna gerningar och finna så stor helighet
och fromhet i sig sjelf efter lagen, att han derigenom kan
bestå i dorn och räkning för Gud"; att han "emot
Skriftens språk, som tala om helgonens bräckligheter, anför
andra af Skriften, som tala om de kristnes helgelse och
förnyelse, samt menar så i sin blindhet, att han med de
senare språken skall omkullstörta de förra och nedtysta
deras röst, likasom Skriften skulle vara söndrad emot sig
sjelf, hvilket han gör just till den ändan, att han med hast
och likasom med våld skall fä rycka all tröst ifrån fattiga
syndare och genast visa dem till lagen och bygga derpå"
o. s. v.

De rättsinnige kristne, såsom de nye läsarne gerna
älskade att kalla sig sjelfva, fä ock här den öfverraskande
underrättelsen, att "djefvulen nu har hela Sveriges rike,
land och folk, vise, helige och allt hvad stort, lärdt, högt,
klokt och mägtigt är, i sitt våld och sin förförelse", samt
att Tolleson är "en stolt åsna, ljuger som en skalk, far
med idel lögn och tomt skryt samt öfversmörjer Skriftens
språk med falska utläggningar" o. s. v.

Huru åter bibeln enligt de nya åsigterna rätteligen
borde tolkas, derpå har sändebrefvets författare gifvit ett
och annat rätt märkeligt prof. Så t. ex. heter det:
"Tolleson har jemte andra äfven valdsammeligen vrängt och
liksom vid håret dragit Kristi ord i Matth. 7: 21 utur sitt
rätta innehåll, der han säger: Icke varder hvar och en
kommandes in i himmelriket, som säger till mig: Herre, Herre;
utan den som gör min Faders vilja, som är i himmelen. Detta
språk gör Tolleson en lag utaf och säger, att Kristus här
äfven fordrar gerningar och lagens hållande utaf oss, och
att vi äre tvungne att göra det, om vi skole få komma i
himmelen. Men Kristus utlägger och förklarar sjelf detta
språket i Joh. 6: 40 och säger der uttryckligen, hvad Gud
vill, att vi skole göra för himmelen: Detta är hans vilje,
som mig sändt hafver, att hvar och en, som ser Sonen och
tror på honom, han skall hafva evinnerligt lif".

Hvem inser icke, hurusom författaren här på
antino-mistiskt vis temligen tydligt gifver tillkänna, att ingen trons
frukt, intet heligt lefverne är af nöden, och att tron sjelf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkyrhis/2/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free