Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 247. Orsamålet drages inför Kgl. Maj:t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
häraf inkom fakulteten snart nog med underdånigt
betänkande i ämnet. Beträffande de anklagades lärouppfattning
gifves här samma vitsord, som förut blifvit uttaladt såväl
af kommittéen som af domkapitlet. "Läsarne", heter det,
"göra sig skyldiga, genom ett läsligt förkunnande af nåden
i Kristo, till befordran af köttslig förtröstan och säkerhet
samt förråda brist på insigt eller hyllande af reaktionär
ensidighet." Men fakulteten ville det oaktadt gå så långt
som möjligt i eftergifvenhet och trodde sig kunna tillstyrka,
att " de gamla böckerna måtte så till vida få begagnas, att,
när så önskas, döpelsen efter dervarande ritual må
förrättas, enskild aflösning före nattvardsgången och med
frikallelse från det allmänna skriftermålet tillåtas samt vid
kristendomsundervisningen den äldre katekesen kunna få
användas". Emellertid förklarade fakulteten derjemte, att
hon "ej såsom eftergift för envis trotsighet, utan med
hänsyn till ömtåliga samvetens längtan och behof"
förerslagit ett dylikt tillmötesgående, och Kgl. Maj:t, som utan
tvifvel fann Orsa-läsarnes hela beteende just vittna om
envis trotsighet, ansåg icke lämpligt att göra några
vidtgående medgifvanden, förmodligen emedan det kunde förutses,
att en tilltrotsad eftergifvenhet, i stället för att hämma,
sannolikt blott skulle bidraga att ytterligare befordra och
sprida den beklagliga söndringen.
Alltifrån rörelsens början hade från Stockholm
utskickade baptistemissarier gjort allt möjligt, för att
underblåsa oron och stegra hatet mot statskyrkan. Detta utsäde
blef icke heller utan frukt. Ty under den följande tiden
yppade sig bland Orsa-läsarne en allt större benägenhet för
baptismen. Den ene af deras ledare, Näs Per Persson, blef
till och med en af denna villoläras mest nitiske apostlar,
■som verkade för hennes utbredande ej blott hemma i Orsa,
utan äfven ända upp i Norrland, der han hos den
förutnämnde Riström och många af hans anhängare fann öppna
öron för sina nya meningar samt åt baptistsekten lyckades
värfva icke så få proselyter, särdeles i Luleå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
