Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 258. Irvingianer och Katholiker. - § 259. Den moderna otron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
söndersplittringen derstädes, så torde man kunna befara,
att samma orsak möjligen.skall framkalla samma resultat
i vårt eget fädernesland, i fall den nu pågående kyrkliga
upplösningen får ohejdadt utveckla sig samt mer och mer
söndersmula den svenska kyrkan i en mängd hvarandra
bekrigande och förkättrande sekthopar.
Att vår kyrkas ledande män länge insett den fara,
som i våra dagar hotar den evangeliska kristenheten från
Rom, derpå saknas ej talande bevis. Vi erinre här blott
om Kristian Erik Fahlcrantz. Denne man, som efter att
i 20 år hafva varit theologie professor i Upsala, i
November 1849 utnämndes till biskop i Vesterås, der han dog
den 2:dre Aug. 1866, har icke blott förvärfvat sig ett namn
såsom * skald, utan äfven ett annat såsom prosaisk
skriftställare i religiösa och kyrkliga ämnen. Han framstår här
såsom en ifrig försvarare af kyrkans lära och en väldig
kämpe mot papism och pietism. Särdeles i sitt Rom förr
och nu, som utkom i flere häften, uppträdde han med skärpa
mot jesuitismens och den katholska kyrkans propaganda
inom den protestantiska verlden. Under de sista
lefnadsåren utgaf han sjelf sina Samlade Skrifter i icke mindre än
sex band.
§ 259. Den moderna otron.
I samma mån intresset för biblisk och kyrklig tro i
vårt århundrade åter vaknat och sökt göra sig gällande,
har å andra sidan det antikristiska sträfvandet börjat drifva
negationen af religion och kristendom till sin yttersta spets.
Den Hegelska spekulationens epigoner blefvo inom
Tyskland detta sträfvandes målsmän, hvilka i sjelfva verket
gingo mycket längre än de gamla deisterna och
rationa-listerna i djerfva stormlöpningar mot bibel och kristendom.
Äfven hos oss sökte man i början af 1840-talet från
Tyskland importera denna antikristendom. Den bekanta boken:
Strauss och evangelierna, som 1841 utgafs i Stockholm,
väckte dock mycken ovilja och framkallade många
förträffliga motskrifter. Så uppträdde den förut omnämnde
theologie professorn i Upsala Anders Erik Knös mot de Straus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
