Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 261. Spiritismen. - § 262. Fritänkareföreningar. - § 263. Svenska församlingar i Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om detta måste ske så, att man, såsom aposteln säger,
nödgas "tro lögnen, derföre att man icke anammat kärlek
till sanningen« (2 Thess. 2: 10, 11).
§ 262. Fritänkareföreningar.
Äfven utan angifvet syfte att stifta en ny kultform,
hafva åtskilliga fritänkareföreningar sökt bilda sig. Vi
påminna här om litteratören Karl v. Bergens bemödande att
år 1882 lyckliggöra Sverige med en s. k. protestantförening
efter tyskt mönster. Visserligen har den nya föreningen
ej mycket låtit höra af sig, och det ser nästan ut, som om
hon redan från början varit ett dödfödt foster.
Men betänkligare är, att, enligt hvad biskopen hade
att förmäla vid prestmötet i Linköping 1882, ett sällskap
lär finnas i Motala, som, kallande sig "den fria tankens
vänner", och med åsigter närda af kristendomsfiendtliga
skrifter, är vidt utgrenadt bland sjelfva
arbetarebefolkningen. Ty detta visar, att den antikristiska otron redan
börjat tränga sig ned till de djupare samhällslagren — ett
sakförhållande, som väl i sin begynnelse kan synas ringa
och obetydligt, men som, derest det onda får rota sig och
vinna stadga, onekligen kan utveckla sig till de mest
olyckliga och ödesdigra följder för hela vårt svenska folk.
§ 263. Svenska församlingar i Amerika.
Förut är nämndt, att de gamla svenska
församlingarne i den Nord-Amerikanska kolonien Nya Sverige så
småningom uppslukades af den engelska episkopalkyrkan.
Men sedan midten af 1800-talet hafva nya svenska
lutherska församlingar bildat sig i Amerika, ehuru icke i samma
trakt som förut, utan hufvudsakligen längre vesterut kring
Missisippiflodens öfre lopp.
Då efter den Erik-Jansiska utflyttningen 1846 många
svenskar under de följande åren begåfvo sig till nya
verlden, utan att vara åtföljde af någon prest, beslöt
brukspredikanten vid O slättfor s inom Hille församling af erkestiftet
Lars Paul Esbjörn att också dit öfverflytta, för att i an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
