Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 263. Svenska församlingar i Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6 3. SVENSKA FÖRSAMLINGAR I AMERIKA. 259
verka honom, så mycket de förmådde. Öfver alla dessa
svårigheter segrade han dock med Guds hjelp så småningom
och de frukter, som hans försakande arbete bar, voro af
stor betydelse både för tillfället och för framtiden."
Esbjörn insåg snart, att embetsbördan måste blifva
for tung för honom ensam. Han drog derföre försorg om,
att församlingen i Galesburg sände kallelse till pastor Tuve
Nilsson Hasselqvist, som, född i Skåne, förut i 12 år hade
tjenstgjort såsom prest inom Lunds stift. Kallelsen
hörsammades, Hasselqvist anlände om sommaren 1852 till
Galesburg och tog vård om församlingen derstädes tillika med
de andra deromkring liggande nybyggena.
En ny tid ingick nu för de svenska församlingarne.
Hasselqvist var en rikt utrustad man och egde stor
praktisk duglighet. Han skötte icke blott sin egen församling
med synnerligt nit, utan uppsökte äfven flitigt sina
landsmän på de många nya ställen, der de bosatte sig,
predikade för dem och organiserade församlingar ibland dem.
Så stiftade han i början af 1853 en luthersk församling i
den ofantligt raskt tillväxande staden Chicago. Detta var
en vigtig plats, och angeläget blef att finna en duglig man
för densamma. Man vände sig ånyo till hemlandet. En
ung prest Erland Carlsson, född i Småland och sedan
några år tillbaka tjenstgörande inom Wexiö stift, befanns
villig att antaga den magtpåliggande tjensten, och det
visade sig snart, att man knappast kunnat göra ett bättre
val. Carlsson anlände om hösten 1853 och arbetade med
mycken välsignelse ej blott i Chicago, utan vida omkring
ända upp till Minnesota och andra stater, der han gjorde
missionsresor och organiserade församlingar.
Under de följande åren utgingo nya kallelser till
fäderneslandet, och om sommaren 1856 anlände åter tvenne
begåfvade prestman, Olof Kristian Andrén frän Blekinge
och Jonas Svensson från Småland. Den förre mottog
församlingen i Moline, hvaremot den senare efter någon tid
anstäldes såsom pastor i Åndover, sedan Esbjörn flyttat
derifrån och i stället tagit vård om församlingen i
Princeton. Snart växte ännu mer församlingarnes antal, utan att
de från Sverige ankomna presternas antal i samma mån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
