Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 290. Ny katekes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 9 0. NY KATEKES. 299
till katekesförklaring, hvilket, vid riksdagen 1859—60 till
presteståndet öfverlemnadt, af detta med några smärre
förändringar godkändes och förordades till stadfästelse. Någon
sådan gafs dock icke, utan hela ärendet blef uppskjutet
och fick hvila tills vidare.
Det första allmänna kyrkomötet, som samlades i Sept.
1868, erkände visserligen, att sistnämnda katekesförslag
vore med stor skicklighet affattadt. Men dels ansåg man
det vara för långt, dels kunde man ej gilla bokens
anordning, enär hon i detta afseende troget anslutit sig till den
Lindblomska katekesen, hvars brister i väsentlig mån
troddes härröra från sjelfva grunderna för dess uppställning.
Man beslöt derföre hos Kgl. Maj:t anhålla om åtgärders
Tidtagande för utarbetande af en ny katekes i syfte, att
denna, på s^mma gång den sattes i nära sammanhang med
Luthers lilla katekes, måtte erhålla enkelhet och
bestämdhet samt derjemte blifva så kort, att den blott komme att
innehålla de nödigaste förklaringar och tillägg till den
lutherska katekesen.
På grund häraf nedsattes en ny katekeskommitté. En
af den gamla kommittéens ledamöter, biskopen i Linköping
Ebbe Gustaf Bking, ledde arbetet såsom kommittéens
ordförande, och bland dess medlemmar var en plats inrymd åt
theol. professorn vid Upsala universitet Klaes Adolf
Hultkrantz (f 1877).
Den sistnämnde hade utgifvit åtskilliga kateketiska
skrifter och särskildt sökt göra Lindbloms katekes mera
brukbar genom en anvisning att skilja mellan vigtiga och
mindre vigtiga stycken i densamma, ett arbete, som först
utkom 1866 och sedan, utgifvet i en mängd nya upplagor,
länge temligen allmänt begagnades såsom ledtråd vid
barnaundervisningen. Hultkrantz var sålunda väl bevandrad på
det ifrågavarande området, och som han dessutom var en
mycket kunnig, nitisk och kraftfull man, som icke gerna
gaf vika, der han trodde sig hafva rätt, så torde det nog
hafva varit han, som hufvudsakligen kom att bestämma
formuleringen af det katekesförslag, som af den nya
kom-mittéen framlades 1872.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
