Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 291. Folkskoleväsendet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
291. FOLKSKOLEVÄSENDET. 301
pets stiftelse hade man redan hunnit så långt, att} Sverige
funnos icke mindre än 260 skolor, der undervisningen
bedrefs efter den Bell-Lankasterska methoden.
De la Gardie dog den 26:te April 1842, men, den sak,
för hvilken han förstått väcka ett så lifligt intresse, råkade
derföre ej i förgätenhet. Tvärtom var folkskoleväsendet nu
på god väg att blifva en af statsmagterna med synnerligt
nit omhuldad angelägenhet, och det dröjde icke länge, förrän
folkundervisningen på lagstiftningens väg vann en ny och
fastare reglering. Efter föregående öfverläggningar vid
1840 års riksdag utfärdades nämligen den 18:de Juni 1842
Kgl. Maj:ts stadga angående folkundervisningen i riket.
Enligt denna för det magtpåliggande ärendet synnerligen
betydelsefulla förordning skulle hvarje socken ega minst en,
helst fast folkskola med vederbörligen vid ett seminarium
.godkänd lärare. Derjemte föreskrefs, att seminarier för
folkskolelärares bildande skulle inrättas såväl i
hufvudstaden som i hvarje stiftsstad.
I början rönte folkskoleväsendet föga sympathi hos
allmogen, och presterskapet, som skulle tillämpa den nya
förordningen, hade många svårigheter att bekämpa. Men
Sveriges prester insågo sakens vigt och sveko icke sin pligt.
Med saktmod, nit och trohet lyckades de så småningom
besegra motståndet, väcka intresse för saken hos sjelfva
folket samt mer och mer genomföra och stadga den nya
ordningen. Länder nu detta presterskapet till ovansklig
berömmelse, så inlades ock en synnerlig förtjenst af
regering och riksdag, som i enig samverkan icke blott med
frikostig hand för ändamålet anvisade allt rikligare statsmedel,
utan äfven på annat sätt sörjde för folkskoleväsendets
ytterligare förbättring och utveckling.
Att i detalj redogöra för alla de åtgöranden, som
vidtogos, skulle blifva alltför vidlyftigt. Vi nöje oss med att
-antyda det vigtigaste. Vid riksdagen 1856 — 58 fattades
beslut om s. k. småskolors inrättande, hvilka skulle dels
tjena såsom förberedelseskolor till de reguliera folkskolorna,
dels, utan att afse de reguliera och med dem sammanhänga,
meddela det i skolstadgan föreskrifna kunskapsminimum.
Vid samma riksdag beviljades ock anslag till s. k. högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
