Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 303. Jubelfester.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 3. JUBELFESTER.
321
söndagen den 28:de Nov. 1830 dels. till minne af
kristendomens första förkunnande i Sverige för ungefär 1,000 år
tillbaka, dels till erinran om den Augsburgiska
bekännelsens framlemnande år 1530.
En tredje jubelfest firades på förslag af erkebiskop
Karl Fredrik af Wingård. Denne man, hvilken förut i
ett par decennier varit biskop i Götheborg, innehade
erkebiskopsstolen i Upsala från 1839 till sin död den 19:de
Sept. 1851. Utmärkt genom mångsidig bildning och
lärdom, var han kanske i främsta rummet en mycket
betydande politisk personlighet, som under en lång följd af år
utöfvade ett afgörande inflytande i presteståndet, ledde
dess förhandlingar i konservativ rigtning samt med
orubblig fasthet och ståndaktighet försvarade, hvad han ansåg
vara rätt och för fosterlandet nyttigt, utan att låta skrämma
sig hvarken af smädelser eller hotelser. Men Wingård var
derjemte varmt intresserad för kyrkans bästa och har derpå
visat åtskilliga prof. Det var säkerligen han, som vid
riksdagen 1840 förmådde presteståndet att, såsom förut är
berättadt, låta en uppmaning utgå till embetsbröderna i
stiften att vinnlägga sig om’ bibelförklaringars hållande.
Och vid samma riksmöte gjordes ock af honom en
hemställan till presteståndet om firandet det följande året af
en fest till åminnelse af bibelns utgifvande på svenska för
300 år tillbaka. I anledning häraf högtidlighölls detta
minne på första adventssöndagen 1841, då i rikets alla
kyrkor församlingen hembar pris och lof till Gud för den
goda gåfvan af hans ord på modersmålet.
På uppmaning af svenska missionssällskapet firades
den förste nordiske missionären Ansgarii minne den 3:dje
Febr. 1865, då jemnt 1,000 år voro gångna, sedan denne
vår kyrkas förste grundläggare slutade sitt lif. Ar 1883
hade 400 år förflutit, sedan vår store reformator Martin
Luther föddes. I ett nådigt cirkulär af den 14:de Sept.
1883 erinrade Kgl. Maj:t, hurusom det höfdes äfven vårt
folk att, lika med andra evangeliska folk, med tack till
Gud för de välgerningar, han genom reformationen skänkt
oss, fira fyrahundraårsminnet af Luthers födelse. Konungen
befalde derföre, att presterskapet lördagen den 10:de No-
CorneMus; Sv. kyrk. hist. efter reformationen. II. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
