Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 303. Jubelfester. - § 304. Religionsfrihetsfrågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
November eller, om hinder då mötte, den derpå följande
söndagen på lämpligt sätt skulle föra församlingarne till minnes,
hvad Gud genom Luther gifvit den evangeliska kristenheten,
samt derför med församlingarne hembära honom sin
tacksägelse. Att detta kgl. påbud gerna åtlyddes, behöfver
knappt sägas. I alla rikets kyrkor firades festen på
föreskrifvet sätt. Äfven många läroverk högtidlighöllo Luthers
minne, och så skedde särskildt vid rikets begge
universiteter.
I sammanhang härmed må nämnas, att nyss
omförmälda båda högskolor haft anledning att i vårt århundrade
fira hvar sitt jubileum. I slutet af Maj 1868 hölls en
jubelfest i Lund till minne af dervara$de universitets
200-åriga tillvaro. Deltagandet från allmänhetens sida var
synbarligen både stort och lifligt. Konung Karl XV och
hans broder hertigen af Östergöthland/ voro personligen
närvarande. Festen illustrerades genom doktorspromotioner
i alla fakulteter, och det tilläts den filosofiska fakulteten
att till fil. doktor promovera äfven H. K. H. hertigen af
Östergöthland. Upsala universitet firade sitt 400-års
jubileum i början af Sept. 1877. Konung Oskar II och
kronprinsen Gustaf voro tillstädes, en hel mängd utländska
lärde hade infunnit sig, och äfven Sveriges folk visade vid
detta tillfälle på många sätt stort deltagande och intresse
för sin äldsta högskola. Då rikets universiteter såsom
jemväl prestbildningsanstalter utan tvifvel stå i ett
mycket nära samband med den svenska kyrkan, så kunna
äfven dessa universitetsfester i viss mån sägas hafva egt en
kyrklig betydelse, helst som de firades i Herrans tempel
under tack och lof till Gud.
§ 304. Religionsfrihetsfrågan.
Genom det i slutet af förra seklet utfärdade
judereglementet hade mosaiske trosbekännare fått tillstånd att
vistas blott i några få af rikets städer. Men i vårt
århundrade hafva judarnes rättigheter blifvit betydligt
utvidgade. Redan 1838 förordnades, att de, efter underdånig
ansökan, kunde vinna nådigt tillstånd att bosätta sig an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
