- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Senare delen (1693-1886) /
325

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 304. Religionsfrihetsfrågan. - § 305. Presterskapets politiska inflytande.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Anmärkas, bör dock, att af de i landet temligen
talrikt förekommande baptisterna den lagligen medgifna
rättigheten att här i riket bilda egen församling ännu icke
blifvit begagnad, utom af den förut omnämnda Våmhus
baptistförsamling i Dalarne. Naturligtvis måste detta
förhållande, som till skilnad från andra främmande
trosbekännare särskildt utmärker baptisterna och icke vittnar
fördelaktigt om deras pligtkänsla och villighet att ställa
sig gällande lag till efterrättelse, förorsaka mycken oreda
och svårighet både i kyrkligt och borgerligt hänseende.

§ 305. Presterskapets politiska inflytande.

Såsom riksstånd hade presterna af gammalt utöfvat
ett icke ringa politiskt inflytande. Vi hafva sett, huru de
under Sveriges storhetstid gingo i spetsen för de ofrälse
stånden till .afvärjande af adelns förtryck. Äfven under
frihetstiden kunde presteståndet uppvisa en hel mängd
inflytelserika riksdagsmän, såsom Benzelierna, Jakob Serenius
samt de begge biskoparne i Åbo Johan Brovallius (1749—
55) och Jakob Gadolin, hvars episkopala förvaltning
visserligen icke inföll förr än ifrån 1788 till 1802, men hvilken
dock långt förut, medan han ännu var professor i Åbo,
alltifrån 1756 tog verksam del i riksdagsförhandlingarne
och, i likhet med sin svärfader Brovallius, spelade en stor
politisk rol såsom slug och tilltagsen partiledare.

Ännu en tredje finsk prestman bör här icke förbigås.
Anders Chydenius var visserligen länge en temligen
obemärkt komminister, men valdes det oaktadt till
riksdagsman och uppträdde vid riksdagen 1765 såsom skicklig
målsman för frihandelsintresset på en tid, då den berömde
engelsmannen Adam Smith ännu ej framstält sina epokgörande
nationalekonomiska ideer, och det gamla prohibitiva
merkantilsystemet ännu mycket strängt tillämpades såväl i
Sverige som i andra länder. Chydenius blef visserligen af
sin samtid begabbad som en narr, ja till och med utvoterad ur
presteståndet. Men i våra dagar hafva hans åsigter hos många
vunnit erkännande, och han sjelf blifvit betecknad såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkyrhis/2/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free