Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 305. Presterskapets politiska inflytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 3 0 5. PRESTERSKAPETS POLITISKA INFLYTANDE.
"Sveriges snillrikaste tänkare i ekonomiska ämnen". År
1769 valdes Chydenius ånyo till riksdagsman och blef
följande år kyrkoherde i Gamla Karleby. Han dog 1803, efter
att 3 år förut hafva blifvit utnämnd till theol. doktor och
ledamot af nordstjerneorden.
Nyss är antydt, huru frihetstidens prester togo
verksam del i riksdagsarbetet och dervid ådagalade både nit
och skicklighet.
Ej annorlunda blef förhållandet efter det nya statsskick,
som infördes 1809. En af de män, hvars inflytande vid
den grundlagsstiftelse, som då skedde, ansågs hafva varit
både stort och i flere afseenden helsosamt, var Sven*
Kaspersson Wijkman. Denne man, som, efter att förut i
16 år hafva varit först konsistorienotarie och sedan theol.
professor i Upsala, år 1805 befordrades till kyrkoherde i
Simtuna och derpå till domprost i Vesterås, blef biskop
dersammastädes den 10:de Nov. 1825 ocli dog vid 85 års
ålder den 9: de Febr. 1839. Såsom akademisk lärare var
Wijkipan en odåga, både lat och okunnig. En samtida
påstår, att han "aldrig gick tyngre steg än upp i kathedern,
och att han för det mesta var skolsjuk". Deremot var han
utan tvifvel praktiskt anlagd och intresserad. Redan såsom
konsistorienotarie i Upsala var han en myndig man, som
öfvade stort inflytande på stiftsstyrelsen. Och ännu mer
myndig blef han i presteståndet. Man har sagt, att
riksdagspolitiken utgjorde Wijkmans egentliga lifselement. Från
1800 till 1830 bevistade han alla riksdagar. Han hade sin
hand med i 1809 års grundlagsstiftning, egde stor
parlamentarisk förmåga, mycken insigt i riksdagsärender och
ett betydligt inflytande i presteståndet, så att han länge
ansågs såsom en af dess ledare och efter 1809 alltid satt i
konstitutionsutskottet.
En ännu större politisk notabilitet blef den bekante
prosten och theol. doktorn Grefve Fredrik Bogislaus von
Schwerin. Han hade börjat sin bana såsom militär, men
blef sedan prest och hofpredikant samt slutligen
kyrkoherde i Sala, hvilken befattning han innehade i 46 år till
sin död den 9:de April 1834. Det var ej i kyrkans tjenst,
som Schwerin vann sin ryktbarhet, utan såsom riksdags-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
