- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
79

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (581.) 15 februari 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 7

SVENSK LÄRARETIDMNG.

79

Åtskilliga medlemmar af Sölvesborgs
landsförsamling öfverkl agade beslutet, därvid
anförande,

att frågan om berörda löneförhöjning icke
bort genom omröstning af båda
församlingarna gemensamt afgöras, utan
församlingarna hvar för sig besluta om sin anpart af den
begärda lönetillökningen (klockarelönen utgår
med 2/3 af stads- och !/s af landsförsamlingen),
enär ett motsatt förfarande föranledde, att den
i röstetal underlägsna landsförsamlingen blefve
mot sin vilja tvingad till utgift, som den icke
vore villig att bära; i följd hvaraf klagandena
yrkade, att kyrkostämmobeslutet måtte
upphäfvas, eller åtminstone landsförsamlingen befrias
från skyldighet att i den beslutade
löneförhöjningen deltaga.

Genom utslag den 28 december 1891
förklarade länsstyrelsen,

att som det förhållande, att klockarens och
organistens inom Sölvesborgs stads och
landsförsamlingar löneförmåner blifvit den 5 sept.
1886 i enlighet med k. förordningen den 2 nov.
1883 reglerade, icke utgjort lagligt hinder för
församlingarna att under de betingelser, hvilka
uti sagda förordning omför maldes, besluta om
de sålunda reglerade löneförmånernas
förändrande ;

alltså och då klagandena icke visat, att
öf-verklagade beslutet, hvarigenom bemälte
klockares och organists löneförmåner förhöjts med
200 kr. årligen, icke i laga ordning tillkommit
eller stode i strid med allmän lag eller
författning eller annorledes öfverskrede deras
befogenhet, som beslutet fattat, samt klagandenas
enskilda rätt icke heller blifvit genom samma
beslut kränkt, funne länsstyrelsen, hvad
klagan-dana anfört, icke föranleda upphäfvande af eller
ändring uti öfverklagade beslutet, såsom följd
hvaraf deras talan ogillades.

Kammarkollegium och nu senast k. m:t
hafva fastställt detta utslag.

Icke tillsatta i laga ordning.
Ytterligare tre ansökningar om rätt till
tjänsteårsberäkning, oaktadt vid tillsättningen
gällande författning icke iakttagits, hafva den
20 sistl. januari blifvit af k. m:t afgjorda.
De tre ansökningarna gälide nedannämda
lärare.

1. Folkskolläraren /. Rodin i
Öfver-Hogdal, hvilken från den l juli 1873 till
den l januari 1874 tjänstgjort som
ordinarie lärare i Linsells församling och efter
sistnämda dag i Öfver-Hogdal. Skolrådet
i sistnämda församling hade anhållit, att
R. måtte såsom ordinarie tjänsteår få
räkna icke blott tjänstgöringen i Linsell,
oaktadt denna började, innan valet vunnit
laga kraft, utan äfven tjänstgöringen i
Öfver-Hogdal, oaktadt vid tillsättningen så
tillgått, att kyrkostämman, då den i laga
ordning valde läraren afsagt sig platsen,
förklarat R,, hvilken erhållit det högsta
röstetalet näst efter den valde, såsom
varande till platsen utsedd. Enär R. blifvit
såsom ordinarie lärare anmäld i
pensionsinrättningen och pensionsafgifter i
vederbörlig ordning ingått, har k. m:t, som
funnit ansökan angående tjänstgöringen i
Linsell icke föranleda vidare yttrande,
alldenstund det anförda ej utgjorde laga hinder
för tjänsteårsberäkning, i öfrigt funnit
skäligt till ansökningen lämna bifall.

2. Folkskolläraren N. J. Nyström i
Mästerby, som den 12 februari 1860
blifvit af styrelsen för den s. k. Gazeliska
folkskolan i Tingstäde församling å
Gotland anställd som lärare. Skolrådets an-

sökan, att N. måtte få såsom ordinarie
tjänsteår tillgodoräkna sig tjänstgöringen vid
nämda skola, hade af pensionsinrättningens
direktion tillstyrkts under förmälan, dels
att pensionsafgifter blifvit af Tingstäde
församling i vederbörlig ordning erlagda och
dels att enahanda rätt till
tjänsteårsberäkning medgifvits N:s efterträdare, hvilken
blifvit till tjänsten på samma sätt antagen.
K. m:t har till denna ansökning lämnat
bifall.

3. Folkskolläraren S. Ekberg i
Knislinge, hvilken anhållit att få såsom ordinarie
tjänsteår räkna sin tjänstgöring dels i
Örkened (17 sept. 1865-1 juli 1867) och
dels i Glimåkra (l juli 1867-11 aug.
1872). Uti infordradt yttrande hade
pensionsinrättningens direktion anfört, att E.
till tjänsten i Örkened blifvit antagen
allenast af skolrådet samt till tjänsten i
Glimåkra å kyrkostämma den 23 juni 1867
antagits på ett år, hvilket antagande icke
i annan mån förnyats, än att kyrkostäm-

| man den 9 oktober 1871 förklarat E. till

| ordinarie antagen med rätt till lön enligt
lag; att skolrådet i Örkened icke i sina

j till pensionsinrättningen aflämnade
uppgifter upptagit E. såsom ordinarie lärare;

l samt att E. för tjänsten inom Glimåkra
församling icke förrän 1872 åtnjutit laga
lön. Af dessa anledningar har k. m:t
af-it denna ansökning.

Nekad åldersdispens. Utexaminerade
organisten Axel August Natanael Neiglick,
född den 22 oktober 1873, har anhållit
om tillstånd att anmäla sig såsom sökande
till organist- och klockarebefattningar,, utan
hinder däraf att han icke uppnått 21 års
ålder. Denna ansökning har den 20 sistl.
januari af k. m:t afslagits.

Obotligt sjuk eller ej? Skolrådet i

Vidtsköfle församling anhöll hos
direktionen öfver folkskollärarnes
pensionsinrättning om pröfning af den pensionsrätt, som
kunde tillkomma folkskolläraren i nämda
församling P. H. Flygare. Af
handlingarna inhämtades,

att F., född 1831 och examinerad 1861
tjänstgjort såsom ordinarie folkskollärare i
omförmälda församling från den 31 januari
1872;

att, enligt intyg af provinsialläkaren G. J.
Törnquist, F. lede af minskad hörsel samt sedan
många år tillbaka af kronisk magkatarr och
vore genom ålderdomssvaghet oförmögen att
meddela skolbarnen den kunskap, som skolan
kräfde; samt

att såväl vederbörande folkskoleinspektör
som församlingens skolråd intygat, att F. vore
till vidare tjänstgöring oförmögen.

Enär det åberopade läkarebetyget icke
utmärkte, att F. lede af obotlig sjukdom,
och det således icke kunde anses vara i
ärendet behörigen styrkt, att F. vore
genom obotlig sjukdom urståndsatt att sin
tjänst vidare sköta, alltså och då, jämlikt
§§ 15, 16 och 17 i det för
pensionsinrättningen gällande reglemente,
folkskollärare, som icke på grund af obotlig
sjukdom och däraf föranledd oförmåga till
vidare tjänstgöring lämnade sin tjänst, icke
ägde komma i åtnjutande af pension, med
mindre han fyllt 50 lefnadsår och tjänst-

gjort såsom folkskollärare minst 25 år,
däraf 20 såsom ordinarie lärare, funne
direktionen F., som vid den ifrågasatta
tiden för afskedet, den 4 januari 1893,
komme att, jämte 61 lefnadsår, räkna
allenast 20 n/i2 tjänsteår, alla ordinarie,
följaktligen icke vara berättigad till pension
från folkskollärarnes pensionsinrättning.

Flygare ingaf nu till k. m:t en utaf
provinsialläkaren Törnquist den 30 oktober
1892 utfärdad attest af innehåll, att vid
anställd undersökning F. befunnits vara
döf å högra örat samt hafva minskad
hörsel å det vänstra, hvilken döfhet
Törnquist ansåge vara obotlig. På grund häraf
anhöll F., att k. m:t måtte förklara honom
berättigad till den från
pensionsinrättningen sökta pensionen.

Efter det direktionen i afgifvet utlåtande
anfört, att direktionen ansåge det numera
vara genom det i ärendet hos k. mit
företedda läkareintyget, jämfördt med hvad
vederbörande skolråd och folkskoleinspek- ’
tör i fråga om sökandens oförmåga till
vidare tjänstgöring vitsordat, utredt, att F.
vore genom obotlig sjukdom urståndsatt
att sin läraretjänst vidare sköta, har k.
m:t med afseende å det förändrade skick,
hvari ärendet sålunda kommit, funnit godt
återförvisa detsamma till direktionen för
förnyad pröfning af F:s pensionsrätt.

Lönereglering för lärarekåren i
Eskilstuna. På grund af de höga
lifs-medelsprisen och rned stöd af jämförelse
med löneförhållandena i andra städer
ingick lärarepersonalen i Eskilstuna med en
skrifvelse till skolrådet, däri begärdes
skälig löneförhöjning. Skolrådet föreslog
höjning af andra och tredje ålderstilläggen,
och vid kyrkostämma den 7 d:s
godkändes enhälligt skolrådets förslag. Lönerna
komma i följd häraf att utgå med följande
belopp:

för ordinarie folkskollärare: 1,200 kr. (lika
som förut), efter fem år 1,450 kr. (förut 1,350)
och efter tio år 1,700 kr. (förut 1,500);

för ordinarie folkskollärarinna: 1,037,50 kr.
(lika som förut), efter fem år 1,100 och efter
tio år 1,150 kr. (förut inga ålderstillägg);

för småskollärarinna: 650 kr. (lika som
förut).

Den nya löneregleringen skall tillämpas
redan från detta års början.

Skolbad oeh skolkök. Såsom förut
omtalats hafva vid Nikolai församlings
folkskola härstädes anordnats såväl Skolbad
som skolkök. Om desammas verksamhet
under år 1892 må meddelas följande.

Badningen har, såsom naturligt är, varit
frivillig; de barn,, som velat deltaga, hafva
badat hvar tredje vecka. Under årets lopp
serverades omkring 7,000 bad för en
kostnad af 2’64 kronor 62 öre.
Medelkostnaden för hvarje bad belöpte sig alltså till
3,7 öre. Skolbadet har i många afseenden
visat sig vara ett förträffligt
uppfostringsmedel, och den form för dylika bad, som
användts, uppfyller till alla delar de kraf,
som med fog kunna ställas på desamma.

Genom skolköket utdelades under
vårterminen åt fattiga skolbarn 5,038
middagsmåltider. Motsvarande siffra för höstter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free