- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
154

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 13. (587.) 29 mars 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

SVENSK LÄRARETIDNING

fröken Emilia Zander, ledamot af Jakobs
församlings skolråd härstädes.

- En hedersgåfva öfverlämnades nyligen vid
en festlig kollation till skolläraren och
organisten J. P. Forssell i Tärna. Gåfvan,
bestående af en kaffeservis m. m., utgör ett
bevis på församlingens tack till hr P. för
7-årigt arbete i Tärna. - Församlingsbor i Ö.
Skrukeby hafva öfverlämnat en prydlig
silfverkanna åt sin förra lärarinna Klara Karlsson,
som efter 11-årigt arbete därstädes nu
af-flyttar till Ö. Husby.

- Öfver 200 fruktträd har folkskolläraren S.
A. Andersson i Östra Torsås, Kron., under de
senaste åtta åren utdelat till folkskolebarnen för
utplantering vid deras hem. När hr A. flyttade
till socknen, fanns icke ett enda fruktträd uti den
till folkskolläraren öfverlåtna trädgården, från
hvilken emellertid nu alla dessa inom socknen
spridda ädla, unga fruktträd härstamma.

’- / fortbildningsfrågan kommer lärarinnan
vid Jönköpings folkskolor fröken Adéle
Vetterlind att i morgon afton hålla ett föredrag å
Viktoria-skolhuset i Göteborg. Fröken V. har
som bekant å ort och ställe studerat de
amerikanska sommarskolorna och
hemstudiékur-serna, och det är härom hon nu kommer att
föreläsa inför, som vi antaga, ett talrikt
auditorium.

- Vid Södermanlands läns folkhögskola i Åsa
hölls den 25 d:s under ledning af föreståndaren
d:r Vallin ett talrikt besökt möte, hvarvid ett
folkhögskoleförbund bildades efter mönstret af
dylika förut befintliga i andra delar af riket.
Af folkhögskolans elever utfördes fosterländska
sånger. Föredrag höllos dels af en af skolans
lärare öfver ämnet »Abraham Lincoln», dels
ock af kyrkoherden d:r Henning Vendell öfver
»Djurets plats i skapelsen».

- Malmqvistska barnuppfostringsanstalten
härstädes hade den 24 d:s ordinarie
årssammankomst. Af årsberättelsen öfver anstaltens
verksamhet framgick, att antalet kvarvarande barn
vid 1891 års slut utgjorde 65, af hvilka 7
under år 1892 afgått. Under samma år hafva
intagits 13 barn. Intill 1892 års slut hafva 545
flickor varit intagna vid anstalten. Anstaltens
utgifter för är 1892 uppgingo till 24,447 kr.
Kostnaden för hvarje barn utgjorde 341 kr.
73 öre eller pr dag 93 öre.

- Uppsala mötes 300-års-minne har firats på
flera håll i landsorten. Därvid hafva
förekommit sång samt föredrag af religiöst eller
historiskt innehåll. På de flesta ställen synes
festen hafva varit anordnad i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det af
folkskoleinspektören R. Norén förslagsvis framlagda
programmet. Till förhöjande af festen har den
blågula flaggan svajat från sin upphöjda plats.
Meddelanden om sådana fester hafva till
Läraretidningen ingått från Söderfors, Upps.,
Kaga, Östg., Lundby, Gtbg, Augurum och
Lösen, Blek., Erikstad, Älfsb., Transtrand, Kpbg,
m. fl. platser.

- Ett beslut om skolväsendets ordnande inom
Tveta församling, Vrml., fattades å kyrkostämma
den 30 sistl. oktober, på samma gång som
skolrådets förslag till dylikt ordnande
förkastades. Häröfver anfördes klagomål hos
Karlstads domkapitel. Sedan vederbörande
inspektörs yttrande infordrats och icke-klagande
lämnats tillfälle att afgifva förklaring, har
domkapitlet nu upphäft kyrkostämmans beslut och
förordnat, att skolrådets förslag skall tillämpas.
Enligt detta kommer församlingens folkskola,
som nu ambulerar mellan tre stationer, att
flytta endast mellan två; vid tredje stationen
upprättas en mindre folkskola. En af de två
småskolorna indrages.

- Ett ovanligt intresse för folkbildningen visade
nyligen aflidna 74-åriga jungfrun Charlotta
Larsdotter i Hyltinge församling. Med det lilla
hon förvärfvat sig hade hon gjort mycket godt
inom församlingen, särskildt för skolväsendet.
Så hade hon till mindre folkskolan å Hyltinge
Ö skänkt kartor och annan skolmateriel. Strax
före sin död skänkte hon till samma skola 125
kr. för att därmed inköpa en kammarorgel.
Äfvenså lät hon, innan folkskoleväsendet blef
så väl ordnadt som nu, på egen bekostnad

anställa en riktig lärarinna för Hyltinge Ö
skola. Den aflidnas varma intresse för skolan
och folkupplysningen i den för henne så kära
hembygden kan utgöra en föresyn för mången,
och hennes uppoffringar af de små tillgångarna
för det uppväxande släktets bildning skola i
tacksamt och kärt minne" länge lefva i bygden,
ej minst hos de många barn, som närmast
haft förmånen att däraf draga nytta, skrifver
Söderm. Läns Tidning.

Riksdagen.

Tyska språket som läroämne vid
folkskollärareseminarierna.

Det i förra numret återgifna
utskottsbetänkandet föredrogs i andra kammaren
sistlidne fredags middag. Ordet begärdes
därvid först af

folkskolläraren Fridtjuv Berg, som gendref de
af utskottsmajoriteten uttalade åsikterna. Hans
anförande var af ungefär följande lydelse:

Jag ber att få yrka bifall till den mot
betänkandet afgifna reservationen, detta på de
skäl, som finnas i densammas motivering
närmare angifna. Reservanterna hafva där visat,
att den föreslagna kursen i tyska verkligen är
för folkskollärarens yrkesbildning behöflig, att
den kan och bör begränsas till en
grundläggande begynnelse, att en sådan mycket väl
kan åstadkommas med 2 timmar i veckan
under de tre senare seminarieåren, att den ena
af nämda två timmar kan erhållas från svenska
grammatiken, den andra från pedagogiken,
detta till vinst för båda. att lärare i ämnet
finnas att tillgå utan ökade kostnader, att
ingen förlängning af seminariekursen behöfver
eller bör ifrågakomma, att lämpligaste
anordningen bör utrönas genom försök, samt att
föreliggande förslag fullständigt
öfverensstämmer med den åsikt, som uttalades af första
tillfälliga utskottet förlidet år, och som då ej
inom kammaren rönte någon gensägelse.

Märkvärdigt nog har utskottets flertal i år
kommit till ett motsatt resultat. Men den
motivering, som härför lämnats, synes mig
mera inkrånglande än utredande, fylld som
den är med uttryck och påståenden, hvilka
ingalunda hålla stånd inför en närmare gransk-

o

Så t. ex. säger utskottet, att »ehuru den
förevarande frågan behandlats vid ett par
folkskolläraremöten och där omfattats med
sympatier, den likväl icke synes hittills blifvit
föremål för något lifligare intresse vare sig
från folkskollärarnes eller Seminarielärarnes
eller från den för folkskolefrågan intresserade
allmänhetens sida». Skall det ligga någon
betydelse i detta uttalande, skall det väl vara
den, att före de båda åsyftade mötena i fjor
sommar intet lifligare intresse för frågan visat
sig. Och dock visste utskottet redan i fjor
vinter, alltså innan nämda möten ägt rum,
att berätta om motsatsen. »Yrkanden på
införande af undervisning i tyska språket vid
folkskollärareseminarierna», yttrade det då, »hafva
ock gång efter annan framkommit inom
lärarekåren i vårt land - detta redan för tiotal dr
tillbaka.» Riktigheten häraf skulle lätt kunna
ådagaläggas genom en historik, men tiden
medgifver nu ingen sådan, och den torde ej heller
vara behöflig.

Utskottsmajoriteten ordar åtskilligt om »det
helt och hållet outredda skick, hvari denna
fråga för närvarande befinner sig». Jag måste
bekänna, att jag, äfven med bästa vilja, ej är
i stånd att fatta, i hvilket afseende frågan är
så outredd, att utskottet ej skulle kunnat snart
sagdt i hvarje detalj bedöma densamma. Man
vet ju, hvilket syfte ifrågavarande undervisning
skulle ha, på grund häraf äfven dess
omfattning och den för ändamålet erforderliga tiden ;
man vet vidare hvarifrån denna tid skulle
kunna erhållas, att lärare finnas till hands,
att inga ökade kostnader skulle kräfvas o. s. v.
Jag förstår verkligen ej, hvilka väsentliga sake^,
som utskottet dessutom kunnat vilja hafva i
förväg utredda.

Af utskottets ordasätt skulle en oinvigd
läsare lätt kunna få den föreställningen, att
här vore fråga om någon mäkta hög lärdom.
Det talar nämligen om »den högre
språkbildningen», om »ett så omfattande ämne», om
att här skulle kräfvas »mycken tid och mycket
arbete». Och dock gäller det ju blott -
såsom reservanterna äfven mycket riktigt
anmärkt - att låta seminaristerna »inhämta så
mycket, att de vid seminarietidens slut kunde
tillgodogöra sig innehållet af ett lättare
pedagogiskt arbete och sedan vore i stånd att pä
egen hand gå vidare framåt». Att för
vinnande af detta mål icke kan kräfvas särdeles
mycken tid och mycket arbete inser man lätt,
då man besinnar, att här ingalunda är fråga
om småpojkar, utan om unga män och
kvinnor af inemot 20 års ålder, och då man
dessutom genom erfarenheten från utlandets
seminarier och de frivilliga fortbildningskurserna i
vårt eget land bestämdt vet, att en dylik kurs
kan genomgås på kortare tid än den här
föreslagna.

Men, säger utskottet, följden skulle i alla
fall bli, antingen att seminaristerna än
ytterligare öfveransträngdes eller ock att
undervisningen i andra ämnen komme att inskränkas.

Med öfveransträngningen vid seminarierna
förhåller sig emellertid på samma sätt som
med öfveransträngningen vid öfriga läroverk.
Hvad ungdomen lider af är oftast ej, att den
andliga näringen är för ymnig, utan att den
är för saftlös och osmältbar. Det gäller
därför ej så mycket att minska undervisningen,
som att rensa den från allt detta döda
minneskram, som. nu tynger densamma.

I denna mening går det verkligen utmärkt
väl för sig att vid seminarierna inskränka
undervisningen i åtskilliga andra ämnen. För
att ej med afseende härpå blifva beskylld för
att fara med allmänna talesätt skall jag
framlägga ett påtagligt konkret exempel. Jag håller
här i min hand en lärobok i geografi för våra
svenska seminarier. Enligt denna skola de
blifvande folkskollärarne inplugga namnen på
Englands gamla konungariken, Hollands och
Belgiens provinser, Frankrikes, Spaniens och
Portugals gamla landskap o. s. v. De få vidare
af densamma inhämta, att landet Tripolis
utgör 1,033,349 kvadratkilometer, Marokko 812,232
dito, Madagaskar 391,981 dito o. s. v., att det
märkliga samhället Värnamo ett visst år hade
619 invånare, Bergkvara 143, Pataholm 194,
Påskallavik 162, Figeholm 420, Nybro 502,
Gamleby 273, Mörbylånga 283, Kristianopel
152 o. s. v. På samma sätt sida upp och sida
ner hela vägen igenom. Jag tror icke, att
någon, som behagar kasta en blick i denna bok,
sedan skall våga neka, att minst 90 procent
af det arbete, som måste nedläggas på dess
genomgående, skulle kunna sparas för långt
bättre bruk. Och dylikt onyttigt kram träffas
äfven inom de öfriga ämnena.

Kronan på verket synes mig utskottet sätta
genom sitt påstående, att »folkskollärarnes
utbildning redan nu måste anses motsvara de
kraf, som folkskolans nuvarande lärokurser i
de flesta fall ställa på deras pedagogiska
insikter». Hvarifrån utskottet fått detta påstående
vet jag ej, men jag är glad och stolt att kunna
säga, att icke har det fått detsamma från
folkskollärarekåren. Ty hvilka fel denna kår än
må hafva, det felet har den Gud ske lof icke,
att den låter insöfva sig af en sådan
själf-belåtenhetens sirensång, som här sjunges i
dess öra. Vi folkskollärare veta tvärt om
mycket väl med oss själfva, att vår bildning
icke motsvarar de kraf, som vår höga uppgift
ställer på oss, och att det kräfves ett
oaflåtligt fortbildningsarbete från vår sida, för att
vi icke skola stelna i slentrian och bli efter
vår tid. Känslan häraf - jag tror mig kunna
försäkra det - är nu bland oss mycket
allmän, och såsom uttryck häraf kan jag hänvisa
dels till de frivilliga fortbildningskurser, som
genom lärarekårens eget initiativ kommit till
stånd på åtskilliga ställen, dels till de lifliga
sympatier, hvarmed denna kår visat sig
omfatta det nu föreliggande förslaget. I
öfverensstämmelse härmed yrkar jag afslag å utskottets
hemställan och bifall till reservationen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free