- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
156

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 13. (587.) 29 mars 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:* 13"

»Att lära läsa utan tårar», Alfr. Bergs mindre
räknelära, Almquists geografi och Berg-Lindens
naturlära.

Litteratur.

Hufvudräkningskurs för småskolan, l
öfverensstämmelse med nya
normalplanens föreskrifter af P. Hagström)
folkskollärare. Lund, Gleerupska
universitetsbokhandeln. Pris 45 öre.

Behofvet af en hufvudräkningkurs
särskildt för småskolan har länge gjort sig
gällande. Det är icke lätt att alltid finna
passande exempel, då ingen
exempelsamling finnes att tillgå, hvaraf följden nog
oftast blifvit, att hufvudräkningen, som
dock är den viktigaste på detta stadium,
blifvit för mycket åsidosatt. För att
afhjälpa denna brist har författaren, som
förut gjort sig fördelaktigt känd genom
sina »räknestafvar», utgifvit ifrågavarande
hufvudräkningskurs.

Den nu utkomna delen omfattar »de
fyra räknesätten» inom talområdet l-30.

I första afdelningen behandlas talen
l - 5; i den andra talen l-9; i den
tredje 1-19 och i den fjärde 1-30. I
hvarje afdelning behandlas först de olika
räknesätten hvart för sig, hvarefter en
samling »blandade exempel» förekommer
såsom repetition och afslutning.

Till lättnad för undervisningen har vid
de första exemplen inom hvarje grupp
åskådningen hänförts endast till sådana
föremål, som lätt kunna anskaffas, såsom
grifflar, pennor, böcker och dylikt.

Meningarna kunna vara något delade om,
hvilketdera som är lämpligast: att behandla
hvarje räknesätt för sig inom en viss
talserie (l-5 o. s. v.) eller att tillämpa alla
fyra »räknesätten» på hvarje tal särskildt
inom hela entalsserien. Anmälaren har
funnit det senare förfaringssättet
fördelaktigt, men författaren följer det förra, och
då samma resultat möjligen vinnes på
samma tid i båda fallen, är härom
ingenting att säga.

Mot formen af en del frågor kunde ett
och annat vara att erinra, såsom genom
några exempel skall visas.

Frågan 39, sid. 7\ »Här ligger en bok; om
jag borttager den, huru många äro kvar?»

Frågan 87, sid. 10: »Emma går i
handelsboden efter 3 ark papper l gång; huru många
ark köper hon?»

Frågan 120, sid. 11: »Om 3 grifflar kosta 3
öre, hvad kostar l?

Frågan 134, sid. 12: »4 pappersark skola
delas lika mellan 2 gossar; huru mycket får
hvar och en?»

I st. f. »om jag borttager» borde i
första ex. hafva stått: nu borttager jag.
Det andra exemplet hade bort formuleras
så: Emma köper i handelsboden o. s. v.
I nästföljande ex. bör man väl rätteligen
fråga: Huru många öre kostar en griffel?
och i det sist anförda ex.: Huru många
pappersark får hvardera? Då man räknar
med sorter, är det nämligen af vikt, att
barnen från början vänja sig att uppgifva
just den sort, man frågar efter. När
åskådningsmateriel användes, böra barnen
alltid vänja sig att se, huru operationerna

utföras, hvarför man icke gärna bör
använda uttrycket: om jag borttager o. s. v.,
utan i stället visa, att man verkligen
lägger till eller tager ifrån. De blandade
exemplen kunde gärna hafva varit
talrikare efter hvarje talserie. Önskligt hade
också varit, om de ännu brukliga sorterna,
kast, dussin och tjog samt tidräkningen,
dagar i veckan och månader i året något
oftare framhållits.

Då exemplen för öfrigt äro väl valda
och progressivt ordnade samt hvarje
afdelning afslutas med tysta öfningar (efter
räknestafvarna), bör hufvudräkningskursen
blifva mycket användbar och förtjäna plats
i hvarje småskola.

Det är författarens afsikt - enligt
förordet - att framdeles utgifva fortsättning,
innehållande uppgifter inom talen l-99,
afsedda att i småskolan genomgås vid
svarta taflan och i folkskolans nedre klass
användas såsom hufvudräkningsuppgifter.
Vi hälsa denna fortsättning välkommen, på
samma gång vi uttala önskan om en liten
revision af den nu utkomna delen.

A. K.

Nytt i bokhandeln.

Folkskolan, en Herrens tjänarinna ibland
oss. Tal vid invigningen af Helsingstrands
nya fplkskolehus den 22 januari 1893 af
seminarieadjunkten August Lundskog. Falun.
25 öre.

Svar på d:r Cremer s stridsskrift »Till striden
om apostolikum» af d:r Adolf Harnack. Sthm,
Z. Häggström. 50 öre.

Den åkta kristendomens norm af Hans
Hin-rich Wendt. Sthm, Z. Häggström. 75 öre.

Det gamla testamentet och Den evangeliska
kyrkan af Hermann Schultz. Sthm, Z.
Hsegg-ström. 50 öre.

Fria ord.

En brist.

Då man ser hur många stipendiater,, som
blifvit föreslagna för att på statens bekostnad
få i sommar företaga resan till utställningen i
Chicago, kommer man med vemod att tänka
på, att icke något tillfälle är beredt för någon
enda af Sveriges till öfver fyra tusen
medlemmar uppgående folkskollärarekår att taga
kännedom om den i sammanhang med
världsutställningen anordnade skoutställningen eller
med andra ord få en inblick i andra
kulturländers folkbildning.

Svensk Läraretidning har ock med full rätt
framhållit denna sak flera gånger under sin
tolfåriga tillvaro. Visserligen kunna vi hoppas
något med åren, då allmänna
folkskollärareföreningens kassa hunnit växa, så att
räntefonden kan utan hinder för andra utgifter
åtminstone utsända en stipendiat årligen. Men
innan vi hinna dit, torde flera år förgå -
af-giften är ju blott 50 öre pr medlem - och vi
hafva då säkerligen kommit så på efterkälken,
att årtionden kunna förgå, innan vi förmå fylla
de kraf, som den höjda kulturen ställer på en
bildad stats folkbildning och dess befordrare.

Att andra kulturländer icke förgäta denna
viktiga faktor i folkbildningen, att låta sina
lärare på statens bekostnad se och få
kännedom om främmande länders
folkundervisningsanstalter, kunna vi bland annat förstå däraf,
att icke få stipendiater i dylika ärenden
besöka vårt land. Icke kunna väl vederbörande
tänka så, att vårt land ingenting har att lära
af andra nationer rörande folkbildningen. En
villfarelse, som vi, rufvande på minnen från
fordom, lätt kunna fastna uti.

Vårt lands arbete för den mänskliga
utvecklingen är ju ganska aktningsvärdt> men någon

tongifvande plats har det icke. Alla
kulturströmningar nå oss som svallvågor, utgångna
från de stora kulturlanden.

Vi behöfva således ännu lära af dem och
sedan lämpa det efter våra förhållanden. Af
stor nytta skulle det därför vara, om staten
att börja med ansloge exempelvis 1,000 kr.
årligen som resestipendium åt i tjänst varande
folkskollärare.

Att det är nyttigt utsända stipendiater för
att studera andra länders näringsförhållanden,
inser en hvar, men lika nyttigt om ej precis
så i ögonen fallande är studiet af andra
länders folkbildning. På 1860-talet ansåg man
detta nyttigt. Nu tyckes man ha andra
tankar. Saken är behjärtansvärd, och hoppas vi,
att våra vänner i riksdagen ej förgäta den vid
nästa riksdag. Gt

Ytterligare frågor till N-n

med anledning af artikeln >
Ventilationsanordning i gamla skolsalar».

Är ventilationsanordningen pröfvad i lokaler
med fritt läge, så att de från olika håll blifvit
utsatta för skarpa vindar? Är den pröfvad i
en- a fcå-våningshus med endast 20 a 30 fots
skorstenspipa? Är hr N-n verkligen viss om,
att den tunga kolsyrehaltiga luften går ut uppe
vid salens tak? Frågvis.

Breflåda.

(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,

som icke äro undertecknade med afsäiidarens namn och

adress, lämnas utan afseende.)

O. R. 1) Nej, härför behöfves k. m:ts
till-låtelse. 2) Dito. K. m:t förordnar antagligen,
att innehafvaren skall höras, och kan denne
då göra sina invändningar.

Johan. Se »Anvisningen» å sista sidan!

Brr. 1) Jo, så snart de äro i skolåldern.
2) Oss veterligt intet prejudikat. 3)
Antagligen ej.

B-t. 1) Jo. 2) Nej. 3) Ovisst. 4) Jo,
antagligen. 5) Veden behöfver ej levereras i
mindre dimensioner än s. k. kortfamnar. 6) Ja.

Brink. För att erhålla understöd från
Småskollärarnes understödsanstalt fordras bland
annat att inom ett år före inlämnandet af
ansökningen om understöd hafva varit i tjänst
anställd. Det finnes ingen utsikt, att k. m:t
skall medgifva undantag från denna
bestämmelse.

C, B. 1) Ja. 2) Ja. 3) Ja.

F. A. F. Inga bestämmelser härom.

Dumbom. Dito.

E. L-m. 1) Någon minimilön för
småskollärarinna finnes ej fastställd. Men om
skoldistriktet skall åtnjuta statsbidrag, måste lönen
vara minst 200 kr. 2) Om husrum och
vedbrand för småskollärarinna finnas inga som
helst bestämmelser. 3) Inspektören har
skyldighet att vaka öfver, att statsbidrag icke
till-erkännes skoldistriktet, därest ej lärarinnan
erhåller lön i förhållande till statsbidragets
storlek.

Villand. Helst det senare.

Otto i N-e. Torde kunna hindras.

Örn. 1)-3) Någon klockareexamen finnes
ej, hvadan man icke kan tala om
»klockare-betyg». 4) Kyrkosångareexamen omfattar
elementar- och kyrkosång samt aflägges antingen
vid musikkonservatorium eller inför
domkyrko-organist.

Sveriges allm. folkskollärareförening.

Följande medlemsafgifter för 1893 kvitteras:
Barnekretsen 10. Kassaförvaltaren.

Minneslista.

April.

1. Senast denna dag aflämna revisorerna "af
skolrådets räkenskaper sin
revisionsberättelse till kyrkostämmans ordförande.
(K. F, § 39.)

4. V. Jämtlands kretsförenings möte i Hjärpen.

- Falu lärareförenings möte i Falun.

8. Lödöse-kretseas möte i Ramstorp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free