- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
168

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 14. (588.) 5 april 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168

SVENSK LÄEARETIDNING.

N:r 14

enskilda familjer erhålla 75 fattiga skolbarn
330 middagar hvarje vecka, skrifves till Sv.
Läraretidning.

- Hvad bör göras för att stärka sambandet
me/lan hem och skola? Denna fråga dryftades
vid ett skolmöte i Orsa den 20 mars. Man
framhöll därvid såsom ett önsknirigsmål, att
den tanken mer och mer måtte genomtränga
vårt folk, att hemmet och’ skolan äro vigda
vid hvarandra och skola därför såsom fader
och moder samverka med hvarandra. Vidare
betonades, att undervisningen skall göras
praktisk, läraren umgås med föräldrarna] och, där
förutsättningar finnas, anordna aftonsamkväm
med föreläsningar och undervisning i
allmänbildande ämnen. Sådana samkväm skulle
säkerligen omfattas med stor välvilja.

- Ett lärarinnemöte skall hållas i Göteborg
den 12 instundande augusti (dagen efter
allmänna folkskolläraremötet). Den i Jönköping
utsedda bestyreisen har under förra veckan
haft sammanträden i Göteborg, hvarvid till
bestyreisens ordförande valdes
folkskollärarinnan Adéle Vetterlind i Jönköping och till
sekreterare folkskollärarinnan Anna Larsson
i Göteborg. Såsom förut nämts är förslag å
bane att vid mötet i Göteborg bilda en allmän
svensk lärarinneförening. Förslag till program
och stadgar skall utarbetas af fröknarna
Hemming i Malmö, Palmkvist i Helsingborg,
Rosen-qvist af Akershult i Gäfle och Vetterlind i
Jönköping. De praktiska anordningarna för mötet
hafva uppdragits åt fröknarna Anna Larsson
och Josefina Schutz i Göteborg.

äger sända l ombud, med 21-40
medlemmar 2 ombud, med 41-60
medlemmar 3 ombud o. s. v., dock ingen krets
flera an 5 ombud;

att programmet för mötet samt öfriga
upplysningar rörande detsamma komma att
längre fram meddelas.

Kretsarnas uppmärksamhet fästes å vikten
däraf, att inga andra personer utses till
ombud än sådana, som hafva för afsikt
att infinna sig, och som äro oförhindrade
att deltaga i ombudsmötets förhandlingar.
| Stockholm den 30 mars 1893.

l Verkställande utskottet.

i

j Utbredning inom landets skilda delar.

! Vid 1892 års slut bestod Sveriges all-

| manna folkskollärareförening, såsom förut

j meddelats, af 167 kretsar med samman-

| lagdt 4,018 medlemmar.

! Kretsarna äro på följande sätt fördelade

| på de olika länen:

Malmöhus ......... 18

Kristianstads...... 14

Östergötlands ...... 11

Värmlands......... 11

Kalmar............... 10

Älfsborgs ............ 10

Gäfleborgs.......... 10

Södermanlands ... 8

Göteborgs............ 8

Jönköpings ......... 7

Skaraborgs ......... 7

Örebro ............._. 7

Sveriges allmänna
folkskollärareförening.

Tillkännagifvande.

Då det är af vikt, att samtliga kretsar
i Sveriges allmänna folkskollärareförening
blifva i tillfälle att utse representanter vid
det ombudsmöte, som enligt
centralstyrelsens beslut skall hållas under innevarande
år, och då flera kretsar måhända hafva
sina sammanträden så tidigt, att föreningens
årsskrift icke innan dess kan hinna
utkomma, har verkställande utskottet beslutat
att redan nu tillkännagifva:

att ett ombudsmöte af den art, som
omförmäles i stadgarnas § 6 mom. 2 skall
hållas i Göteborg tisdagen den 8 augusti
1893, alltså dagen närmast före det elfte
allmänna svenska folkskolläraremötet,
hvilket tager sin början den 9 augusti;

att ombudsmötets uppgift inskränkes till
öfverläggningar och beslut rörande Sveriges
allmänna folkskollärareförenings
organisa-tion, ekonomi, administration och framtida
utveckling;

att Öfverläggningsämnen få väckas af
såväl krets som enskild föreningsledamot
samt böra vara insända senast den l
instundande juli under adress:
Centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening, Stockholm;

att till grund för beräkningen af antalet
ombud för hvarje krets lägges den från
kretsen till centralstyrelsen senast ingifna
medlemsförteckningen;

att krets med mindre än 21 medlemmar

upp från elfte till sjunde rummet,
Väster-I norrlands län, som från det tjuguandra
blifvit det adertonde, samt Kristianstads
län, som kommit i andra rummet i stället
för tredje. Äfven Stockholms stad samt
Halland och Jämtlands län kunna uppvisa
en ganska god tillökning. Medlemsantalet
ökades i 17 län med sammanlagdt 290.
En minskning af 86 medlemmar ägde
däremot rum i 6 län. Störst var denna
minskning (30) i Malmöhus län, som dock
allt fortfarande är n:r l, samt
Västmanlands län, som nedgick från tjugonde
rummet till tjuguandra, hvarigenom detta län
står näst sist i medlemsantal. Det äger
ej mer än 55 medlemmar eller jämt hälften
mot Västernorrlands län.

Litteratur.

Gotlands............ 6

Hallands ........... 6

Kopparbergs......... 6

Uppsala............... 5

Kronobergs ......... 5

Västernorrlands ... 5

Stockholms ......... 4

Blekinge ............ 4

Västmanlands ...... 2

Jämtlands........... 2

Stockholms stad... l
Summa 167

Medlemsantalet inom de olika länen
ställer sig under de två senaste åren
sålunda:

Ökning ( + )
eller
minskning (-):

Antal

medlemmar

1891: 1892:

Stockholms stad......... 200 232 + 32

Stockholms län ......... 186 180 - 6

Uppsala län............... 105 110 + 5

Södermanlands län ... 211 225 + 14

Östergötlands län ...... 270 280 + 10

Jönköpings län ......... 149 134; - 15

Kronobergs län ______ 98 100 + 2

Kalmar län............... 164 216 -f 52

Gotlands län ............ 71 86 -f- 15

Blekinge län ............ 107 111 + 4

Kristianstads län ...... 261 302 + 41

Malmöhus län............ 532 502 - 30

Hallands län ........... 119 143 + 24

Göteborgs o. Bohus län 193 196 + 3

Älfsborgs län ............ 165 169 + 4

Skaraborgs län........ 106 107 -f l

Värmlands län ......... 165 160 - 5

Örebro län ............... 161 163 -f 2

Västmanlands län ...... 81 55 - 26

Kopparbergs län......... 148 144 - 4

Gäfleborgs län............ 239 254 -j- 15

Västernorrlands län ... 64 110 -f 46

Jämtlands län............ 19 39 + 20

Summa 3,814 4,018 + 204

Med afseende på antalet medlemmar
komma alltså länen i följande ordning:

1) Malmöhus län, 2) Kristianstads, 3)
Östergötlands, 4) Gäfleborgs, 5) Stockholms stad,
6) Södermanlands län, 7) Kalmar, 8) Göteborgs,
9) Stockholms län, 10) Älfsborgs, 11)
Örebro, 12) Värmlands, 13) Kopparbergs, 14)
Hallands, 15) Jönköpings, 16) Blekinge, 17)
Uppsala, 18) Västernorrlands, 19) Skaraborgs, 20)
Kronobergs, 21) Gotlands, 22) Västmanlands,
23) Jämtlands län.

Tillökningen var under senaste året
störst i Kalmar län, som därigenom ryckt

Uppsa/a mötes 300-års-jubileum har

framkallat två större afhandlingar, hvilka
i sammanhang med minnesfirandet
framträdt för den stora allmänheten i bokform.
Den ena af dem är utgifven på P. A. Norstedt
& söners förlag härstädes af komministern
i härvarande Storkyrkoförsamling d:r E.
J. Holmberg och har följande titel: »Den
liturgiska stridens och Uppsala mötes historia
jämte kort beskrifning af jubelfesterna i
Uppsala 1693 och 1793. Ett
trehundraårsminne 1593-1893. (Pris l kr.) Den
andra, Om Uppsala möte 1593. Historiska
påminnelser jubelåret 1893 (pris 75 öre),
är utgifven af kyrkoherden i Gällstads
pastorat Ragnar Thomceus på N. P.
Pehrs-sons förlag i Göteborg.

I båda dessa skrifter lämnas en utförlig
framställning om de i Sverige rådande
kyrkliga förhållandena under
reformationstiden, om själfva mötet och dess resultat
samt om dess följder i afseende på det
kyrkliga lifvet under de följande
århundradena, i sammanhang hvarmed äfven
redogöres för de tvänne i anledning af mötet
i Sverige och Finland förut hållna
sekelfesterna. Uti Holmbergs bok lämnas
dessutom i någon mån fullständigare än uti
Thomaei bok uppgifter om de personer,
som på ena eller andra sättet både då
och senare mera ingripande deltagit i de
kyrkliga striderna och det religiösa
utvecklingsarbetet. Detta arbete prydes ock
med ett antal porträtt af dessa personer.

Båda arbetena äro synnerligen läsvärda
och rekommenderas hos hvar och en, som
är intresserad af att vinna en öfversiktlig
kunskap om de förhållanden, som stå i
samband med årets jubileum.

Mindre lärokurs i linearritning för
folkskolor af John Ekström, teckningslärare.
Stockholm 1892. Pris 45 öre. - Ett
allmännare införande i våra folkskolor af
linearritning till den omfattning, att
densamma medför ett verkligt och fullt
praktiskt resultat, måste gifvetvis möta stora
svårigheter. Dels är ju ämnet i dessa
skolor jämförelsevis nytt, hvadan kunskap
om dess verkliga betydelse ännu icke
hunnit vinna någon allmännare utbredning,
dels och framför allt hafva de oundvikliga
kostnaderna på många håll uteslutit all

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free