Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 16. (590.) 19 april 1893
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
te*
16
SVENSK LÄRARETIDNING.
189
traktet fullständigats med hänsyn till de
då-mera tryckfärdiga fyra sista afdelningarna af
läseboken, utan därjämte åt bolaget tillerkänts
uteslutande rått, under ofvan sagda
kontraktstid, att utgifva Läsebok för folkskolan och
tillgodogöra sig all inkomst af detta förlag.
Af protokollets ordalag framgår, att det icke
är k. m:t, som fattat beslut om upplåtande åt
aktiebolaget P. A. Norstedt & söner af det på
dels 10, dels 12 år meddelade monopolet å
utgifvande af Läsebok för folkskolan, utan att
beslutet fattats af chefen för
ecklesiastikdepartementet. Väl heter det i
departementschefens anförande till nämda statsrådsprotokoll,
att bolaget besörjt bokens utgifvande »efter
aftal med departementets byrå för
folkskole-ärenden». Men en departementsbyrå intager, som
en hvar vet, icke en sådan ställning inom
statsförvaltningen, att den äger en sådan befogenhet;
och för öfrigt upplysa de åberopade kontrakten,
att det är »enligt uppdrag» af
departementschefen, som en byråtjänsteman undertecknat
dem. Någon förflyttning af ansvaret för
åtgärden till byrån eller fördelning däraf på
departementschefen och byrån äger således lika
liten faktisk anledning som rättslig grund.
Vi hafva funnit synnerligen
anmärknings-värdt, att ett regeringsärende, och detta af
långt större betydelse än ett ganska stort antal
af dem, om hvilka k. m:t enligt
regeringsformens föreskrift besluter i statsrådet, blifvit
undandraget k. m:ts pröfning och beslut samt
af en af konungens rådgifvare afgjordt, ehuru
enligt grundlagens uttryckliga och otvetydiga
bud konungens rådgifvare icke äga någon
beslutanderätt.
Med grundlagens föreskrift, att i hvarje
regeringsåtgärd - endast med ett villkorligt
undantag för kommandomål - beslutet skall
tagas till protokoll, sammanhänga på det
närmaste bestämmelserna om sättet att göra
gällande konungens rådgifvares grundlagsenliga
ansvar. Konstitutionsutskottets granskning af
statsrådsprotokollen är i regel en förutsättning
för möjligheten att tillämpa detta ansvar. Äfven
från denna synpunkt har chefens för
ecklesiastikdepartementet vidtagna åtgärd, hvarigenom
afgörandet af ett regeringsärende undandragits
k. m:t, synts oss böra af konstitutionsutskottet
hos riksdagen anmälas,
*
Memorialet blef i lördags af första
kammaren utan vidare lagdt till handlingarna.
I andra kammaren förekommer detsamma
först i dag.
Folkskollärarnes änke- och pupillkassa.
Första kammarens andra tillfälliga
utskott har, såsom i förra numret i korthet
omnämdes, i hufvudsak tillstyrkt den af
E. Hammarlund, Fr. Berg, m. fl. väckta
motionen om förbättring i de nuvarande
pensionsvillkoren i folkskollärarnes
änke-och pupillkassa.
Efter att hafva framhållit, att detta
ärende »i sig innefattar ett för landets
folkskollärarepersonal redan mångårigt
önskningsmål, om hvars bebjärtansvärda
beskaffenhet blott en mening torde kunna
hysas», och sedan utskottet omnämt, att
kassans direktion tillstyrkt den af senaste
revisionen föreslagna utredningen, fortsätter
utskottet sålunda:
Hvad däremot beträffade ett af revisorerna
jämväl framställdt torslag om förhöjning från
och med den l januari 1892 i pensionerna för
de änkor med eller utan barn, som erhållit
eller framdeles komme att erhålla pension efter
delaktighetsbelopp, understigande 700 kronor,
förklarade direktionen sig icke kunna förorda
detsamma, då nämligen en dylik
pensionsförhöjning otvifvelaktigt skulle komma att från
pensionstagare inom öfriga af direktionen
förvaltade inrättningar framkalla liknande anspråk
och den dessutom icke vore öfverensstämmande
med de af riksdagen vid beviljande af
statsbidraget till kassan meddelade bestämmelser.
Skulle i en framtid det lägsta
delaktighetsbeloppet komma att höjas, kunde ock väntas, att
en motsvarande pensionsförhöjning då skulle
påyrkas för dem, hvilka då pensionerats eller
skulle pensioneras efter ett lägre
delaktighetsbelopp.
Den 10 juni sistlidne år resolverade k. m-.t,
att med den föreslagna utredningen borde tills
vidare anstå; och lämnade han äfven i öfrigt
de gjorda framställningarna i hithörande ämne
utan afseende.
Då emellertid det »tills vidare*,som i nämda
beslut användts, torde antyda, att k. m:t icke
finner den ifrågasatta utredningen öfverflödig,
om den än vid då förevarande tillfälle icke
syntes vara af omständigheterna
nödvändiggjord, har utskottet icke funnit sagda beslut
böra betraktas såsom hinderligt för den
fullföljd af frågan, som motionärerna och andra
kammaren ansett önsklig. En allt jämt befäst
öfvertygelse om möjligheten af ett bättre
tillgodoseende af efterlefvande änkors och barns
intresse, måste, där den icke vare sig
klarligen vederlägges eller ock vinner förtjänt
afseende, hos landets talrika folkskollärarepersonal
åstadkomma en misstämning, hvars befogenhet
knappast torde kunna förnekas; och utskottet
anser därför att den begärda utredningen icke
bör dem förvägras. Men beträffande den
ifrågasatta förhöjningen af de pensioner, som utgå
på grund af lägre delaktighetsbelopp än 700
kronor, finner utskottet på ofvan anförda, af
direktionen för ifrågavarande
pensionsinrättning åberopade skäl, sagda åtgärd mindre
tillrådlig.
Utskottet hemställer därför, att första
kammaren må för sin del i ärendet besluta,
att riksdagen i underdånig skrifvelse
anhåller, det k. m:t täcktes låta utreda,
huruvida, utan höjning af vare sig statsbidraget
eller delägarnes afgifter, en sådan förbättring
i de nuvarande pensionsvillkoren i
folkskollärarnes änke- och pupillkassa må kunna äga
rum, att samtliga pensioner utgå med högre
procent af delaktighetsbeloppet, än hvad nu
är fallet, samt att k. m:t ville till riksdagen
inkomma med det förslag, hvartill
utredningen kan föranleda.
Ärendet torde vid dagens sammanträde
komma att afgöras af första kammaren.
Skolstatistiken.
Första kammaren har på yrkande af
statsrådet Gilljam och hr F. Boström
godkänt k. m:ts förslag om anställande vid
ecklesiastikdepartementets statistiska
afdelning af en aktuarie på ordinarie stat med
lön af 3,000 kr. jämte ålderstillägg.
Andra kammaren har däremot efter en
kortare diskussion, därunder statsrådet
Gilljam och professor Boethius förordade
k. rn:ts förslag, medan hr S. von Friesen
talade för utskottets förslag, gående därpå
ut, att f. n. endast ett biträde skulle
anställas med lön af 2,000 kr., bifallit
sistnämda förslag.
Härom förestår alltså gemensam
omröstning.
Teckningslärarnes löneförmåner.
Hr S. J. Kardell hade väckt motion därom,
att ordinarie teckningslärare vid rikets
allmänna läroverk måtte vid sjuksdomsfall
få behålla en del af lönen. Motionen var
afstyrkt af statsutskottet, men lyckades icke
desto mindre blifva antagen i första
kammaren utan votering och i andra
kammaren få för sig en så stark minoritet
(motionen föll rned 85 röster mot 79), att
förslaget ganska säkert kommer att gå
igenom i gemensam omröstning.
Slöjdundervisning vid seminarierna.
Hvad k. m:t föreslagit rörande
slöjdundervisning vid Göteborgs och Uppsala
seminarier (se denna tidning n:r 7) har utan
meningsskiljaktighet godkänts af båda
kamrarna.
Den kvinnliga slöjdundervisningen.
Den af statsutskottet gjorda hemställan
med anledning af E, Hammarlunds motion,
eller att »k. m:t täcktes för riksdagen
framlägga förslag angående beredande af
statsunderstöd för undervisning i kvinnlig slöjd
vid folkskolorna äfvensom angående de
villkor, som för understödets åtnjutande
kunna böra fastställas», har af båda
kamrarna bifallits utan diskussion och utan
votering.
Undervisningsmateriel för folkskolorna.
Anslaget till undervisningsmateriel för
folkskolorna har af båda kamrarna höjts
från 15,000 till 20,000 kr., hvarjämte
riksdagen medgifvit, att den
undervisningsmateriel, som af ecklesiastikdepartementet
anskaffas må få på rekvisition af
vederbörande styrelse till samma pris, som
medgifves åt de allmänna folkskolorna,
tillhandahållas äfven de seminarier för
bildande af lärare vid småskolan, hvilka af
landsting upprättats.
Förslagsanslagen till
folkundervisningen.
Enär till följd af ökning i skolornas
antal förslagsanslagen till folkundervisningen
rätt väsentligt öfverskridits under de senare
åren, hafva kamrarna höjt nämda anslag
med följande belopp:
förlagsanslaget till understöd åt
folkhögskolor från 40,000 till 55,000 kr.;
förslagsanslaget till understöd för aflönande
af lärare vid fortsättningsskolor från 30,000 till
50,000 kr. och
förslagsanslaget till bidrag för aflönande af
lärare i slöjd vid folkskolorna från 75,000 till
110,000 kr.
K. rn:t föreslår äfven, att
förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid
folk-och småskolor må höjas från 3,725,000
kr. till 3,925,000 kr. Härom kommer
statsutskottet att yttra sig, först sedan
kofodersfrågan blifvit afgjord.
Folkundervisningen i nordligaste
Sverige.
För att staten må kunna än kraftigare,
än hvad för närvarande äger rum,
medverka till främjande af folkundervisningen
i de finsktalande trakterna af vårt land
hafva båda kamrarna på regeringens
förslag höjt förslagsanslaget för detta
ändamål från 25,000 till 45,000 kr.
För uppförande af åtskilliga
folkskolebyggnader inom vissa finsktalande
församlingar af Norrbottens län samt deras
förseende med erforderlig materiel har
riksdagen anvisat på extra stat för år 1894
ett belopp af 24,000 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1893/0193.html
