Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 23. (597.) 7 juni 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 23
själen» förekomma redan i andra
klassen, ty att, såsom nu enligt stadgans §
50 sker, släppa personer utan all
psykologisk insikt ut såsom småskollärare
kan svårligen vara riktigt. Likaså torde
i fjärde klassens kurs skolhygien böra
tillmätas ett så framstående rum, att
denna gren af pedagogiken blefve i
kursfördelningen särskildt påpekad. Att den
just nu på dagordningen stående’frågan
om införande af en begynnelsekurs i
tyska språket såsom hjälpmedel vid det
pedagogiska studiet skall tillvinna sig
mötets välvilliga uppmärksamhet, taga
vi för gifvet, så mycket mer som vi
veta, att frågan härom af flera
seminarielärare omfattas med varma
sympatier.
Fördelaktigt synes det oss äfven vara,
om vid undervisningen i modersmålet
samt i geografi, teckning och gymnastik
större vikt kunde läggas vid de för
barnaläraren så viktiga färdigheterna att
kunna flytande och åskådligt berätta,
att kunna illustrera den muntliga
framställningen genom på fri hand utkastade
kartor och upplysande konturteckningar
samt att kunna leda gymnastiska lekar, j
Seminarieundervisningen bör så direkt
som möjligt afse folkskoleundervisningens
behof.
Ett förbiseende af den praktiska
erfarenhetens betydelse synes oss ligga däri,
att nu gällande seminariestadga icke
fordrar föregående tjänstgöring i folkskola
af sådana elever, som vinna inträde i
fjärde klassen enligt §§ 37 och 38, ej
heller af den, som söker
adjunktsbefattning (§ 17), ja icke ens af den, som
förordnas till lärare eller lärarinna i
öfningsskola (§ 19 mom. 2). Att
åtminstone detta sista är alldeles orimligt,
borde väl ligga i öppen dag. Strängare
fordringar i pedagogiskt afseende borde
nog äfven ställas på lärarne i
öfnings-ämnena, ty flera af dem äro näppeligen
för närvarande nog genomträngda af
det medvetandet, att det är blifvande
barnalärare, som de hafva att handleda.
Den andra af de för
Seminarierektorsmötet afsedda frågorna synes oss ej
kunna besvaras annat än jakande. Den
höjning af inträdesfordringarna i första
klassen, som kom till stånd genom
seminariestadgan af 1886, var verkligen
allt för mikroskopisk för att kunna gifva
någon nämnvärd lyftning åt det hela.
Fortfarande kräfves ej ens säker färdighet
i stafning, utan blott »förmåga att
någorlunda felfritt uppskrifva ett dikteradt
stycke» (detta enligt stadgan; i
praktiken går man på ett och annat ställe
till en motsatt ytterlighet, i det man med
det orimligaste pedanteri fordrar, att de
sökande skola kunna den
svensk-akademiska ordlistan så godt som utantill).
Fortfarande kan man taga in ynglingar,
som äro komplett okunniga om Norges
eller Danmarks geografi, om jordens
form och rörelse, om tyngdkraft och
värme, om luftens och vattnets bestånds-
delar o. s. v. Fortfarande gälla om
ifrågavarande fordringar de ord vi för
åtta år sedan därom yttrade: »För att
vinna inträde vid de läroanstalter, där
folkskolans lärare utbildas, fordras icke
på långt när att hafva genomgått
folkskolans kurs. En folkskoleelev bör -
om man bortser från fordringarna i
afseende på katekesförklaringen - redan
vid 11 å 12 års ålder hafva inhämtat
det mått af vetande, som nu lagligt
fordras för inträde vid seminarium. En
sådan, lindrigast sagdt, oegentlighet borde
ej få fortfara.»
Den tredje frågan i ordningen är -
om vi ej allt för mycket misstaga oss
- närmast framkallad af den
undersökning rörande afgångsexamina vid
Sveriges seminarier för folkskollärare och
folkskollärarinnor åren 1870’-88, som
för någon tid sedan verkställdes af hr
Alfr. Dalin for Sverges allmänna
folkskollärareförenings räkning, och som
finnes offentliggjord såsom nr l af nämda
förenings småskrifter. I detta arbete
visades med siffrornas omutliga språk,
att betyg från olika seminarier icke
kunna med någon grad af rättvisa
omedelbart jämföras med hvarandra,
att afgångsexamen således i själfva
verket icke är densamma vid olika
seminarier,
att betygsgrader, gifna åt samma elev,
icke kunna omedelbart jämföras med
hvarandra (betyget l i det ena ämnet
och betyget 3 i det andra angifva
ingalunda med säkerhet svaga kunskaper i
det förra och öfverlägsna i det senare),
att betyg, utdelade vid samma
seminarium under olika tider, ej heller kunna
med säkerhet jämföras, samt
att någon afgångspr öfning i detta ords
verkliga betydelse icke existerar vid
flertalet af våra seminarier, utan att
lärarekompetensens meddelande helt enkelt
beror af de enskilda lärarnes
individuella uppfattning af eleverna och om
hvad som af dem bör fordras.
Som kändt är har man från åtskilliga
seminarielärares sida utan minsta skäl
sökt karakterisera ifrågavarande arbete
såsom ett angrepp mot seminarierna,
företaget i det illvilliga syftet att skada
dessa. Vi hoppas, att dylika stämningar
nu skola hafva lagt sig så pass, att man
kan betrakta saken med någorlunda
oskymda blickar. Man skall då helt
visst finna, att de nuvarande
bestämmelserna om anordningarna af
afgångsexamen vid folkskollärareseminarierna
alldeles icke äro betryggande för ett
likformigt och rättvist bedömande, och man
skall då äfven snart säga sig själf, att
verksamma åtgärder för vinnande af
detta mål måste uttänkas. Den af
Sveriges allmänna folkskollärareförening
besörjda utredningen skulle i så fall hafva
fyllt sin uppgift.
På grund af resa träffas
denna tidnings utgifvare icke under
tiden 1-20 juni. Alla skrifvelser i
redaktionsangelägenheter
adresseras : Läraretidningen, Stockholm N.
Ett 5O-års-minne
kan den nordiska folkhögskolan fira i
dessa dagar. Det var nämligen den 12
juni 1843 som den s. k. »Slesvigska
föreningen» bildades. Denna utgjordes
till en början af 25 bönder, hvilka
sammanslöto sig med uppgift bland annat
att få till stånd en »folkelig höjskole»
till skydd för den danska nationaliteten
i Slesvig. Detta var första upphofvet
till folkhögskolor i Norden. Redan
följande året inrättades folkhögskolan i
Rödding, hvilken skola kraftigt
understöddes af den nämda föreningen.
Med anledning af detta 50 års-minne
meddelas i dagens nummer porträtt och
lefnadsteckning af »den nordiska
folkhögskolans nestor», föreståndaren för
Askovs folkhögskola, teol. kand.
Ludvig Schröder, hvilken började sin bana
som folkhögskollärare år 1861 just vid
Rödding.
Elfte allmänna svenska
folkskolläraremötet, Nedsättning i
resekostnaderna har ytterligare beviljats å
nedan-nämda järnvägar och ångbåtar.
Statens järnvägar lämna tur- och
returbiljetter till samma pris som för enkel
biljett å alla tåg, utom snälltågen n:r l
och 2 å linien Stockholm-Malmö, att
gälla under 14 dagar, afstämplingsdagen
inräknad.
Bergslagernas och Göteborgs-Hallands
järnvägar, Gäfle-Dala järnväg, Lidköping
-Skara-Stenstorps och
Lidköping-Håkantorps järnvägar samt
Skara-Kinnekulle-Vänerns järnvägar medgifva samma
förmåner som statens järnvägar.
Nässjö-Oskarshamns och Vimmerby-
Hultfreds järnvägar lämna enkel biljett,
som gäller äfven för återresan under tiden
5-18 augusti.
Oxelösund-Flen-Västmanlands järnväg har utsträckt
giltighetstiden för vanlig returbiljett till 14 dagar.
Säfsnäs järnväg lämnar fribiljett.
Hallancta ångbåtsaktiebolags båtar och
ångaren »Åmål» medgifva fri återresa
under augusti månad.
Bestyreisens ansökan om lindring i
rese-afgiften har däremot afslagits af
Halmstad-Nässjö och Mora-Vänerns
järnvägsstyrelser.
Upphäfdt folkskollärarevaL Vid
å kyrkostämma med Silleruds församling
i Värmland förrättadt folkskollärareval
erhöll å första förslagsrummet uppförde
folkskolläraren C. O. Johansson 3,655 röster
samt folkskolläraren och klockaren K. Kalin
3,853 röster, hvadan den senare förklarades
vald. Häröfver anfördes hos domkapitlet
i Karlstad besvär, i hvilka bland annat
ådagalades, att tre vid valet använda
fullmakter om tillsammans 241 röster varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
