Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 27. (601.) 5 juli 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 27
SVENSK LÄRAEETIDNING,
325 i
- Vid Stockholms folkskollärarinneseminarium
hafva såsom extra lärarinnor förordnats
fröknarna Augusta Charlotta Lidberg och Maria
Heloise Bergmark.
- Fröken Hulda Lundin, slöjdinspektris vid
Stockholms folkskolor, är jämte sex andra
personer utsedd till svensk prisdomare vid
Chicagoutställningen.
- Göteborgs domkapitel har den 28 juni
upphäft Sätila församlings kyrkostämmobeslut den
26 sistlidne oktober i fråga om godkännande
af uppgjordt förslag till reglering af skolgången
i nämda församlings skoldistrikt.
- Till lekmannaombud vid kyrkomötet för Lunds
stift är vald folkhögskoleföreståndaren d:r
L.Holmström å Hvilan. Seminarierektor E. Jungner
i Skara har valts till suppleant för Skara stifts
lekmannaombud i kyrkomötet.
- Reformationsfest var anordnad i Floby
folkskola, Skbg, midsommaraftonen, därvid
föredrag höllos af prosten A. M. Stenholm och
skolläraren A. Selander. Antalet deltagare i
festen uppgick till ungefär 300.
- En värdefull gåfva till Apertins folkskola
inom St. Kil, Vrml., har professor N. P.
Hamberg härstädes skänkt. Den utgöres af en väl
ordnad samling mineralier och andra
naturföremål m. m., uppgående till omkring 80
nummer.
- Med en tacksamhetsgåfva, bestående af ett
väggur och en penningesumma, hedrades
folkskolläraren A. J. Pettersson i Frändefors, Älfsb.,
då han efter uppnådd pensionsålder den 16
juni höll sin sista examen i Rössebo
folkskola.
- En kaffeservis af nysilfver m. m har
folkskolläraren J. Tegnander i Kristianopel fått
mottaga som tacksamhetsbevis af sina
församlingsbor. T. har tjänstgjort inom församlingen
i 36 år, och de flesta, som nu hafva barn i
skolåldern, hafva själfva åtnjutit den gamle
lärarens undervisning.
- Om en allmän nationell högtidsdag
öfver-lades vid Östra och Medelstads härads
organist- och folkskollärareförenings senaste
sammanträde. Alla voro ense om, att den 6 juni
vore den lämpligaste dagen. Nationaldagen
borde firas genom procession, tal, musik och
sång.
- En orgel har disponenten Kennedy i
Göteborg skänkt till Lysviks folkskola, Vrml. K.,
som inom Lysvik ägt ett sågverk, bekostade
för två år sedan en slöjdkurs för gossar och
förlidet år en slöjdskola för flickor. Då
slöjden infördes i folkskolan, bidrog han med
samma belopp som staten till inköp af verktyg.
- Nordiska lärarnes helnykterhetsförening,
svenska afdelningen, har vid sammanträde i
Norrköping i måndags valt till styrelse
folkskollä-rarne L. G. Broomé (ordförande) och J.
Hy-lander (vice ordförande), lektor J. Bergman
(sekreterare) samt folkskollärarne A. Guldstrand
(kassaman), A. Lundén, M. Sundström och G.
Svärd.
- Svenska flaggan har under den senast
gångna midsommartiden hissats på många af
vårt lands skolhus. Underrättelser därom ingå
från Rimbo och Lägga, Sthm, Bälinge, Upps.,
Mörrum, Blek., Bjäresjö, Mim., Korsberga,
Barkeryd och Visingsö, Jönk., Toarp, Älfsb.,
Glafva och N. Råda, Vrml., Ekeby,
Skagers-hult, Aspa och Algrena, Öreb.,samt Yngerstrand
och Laggarbol, Södm.
- Värmlands folkhögskoleförbund hade möte i
Molkom de båda midsommardagarna.
Föredrag höllos af f. riksdagsmannen Jan
Magnusson i Granbäckstorp om »Nordbon i
hednatiden» samt af svenska utsädesföreningens
sekreterare V. Flach om »Utsädesförädling».
Flera frågor diskuterades. Mötet uttalade sig
bland annat för, att man i allmänhet i värt
land borde lämna större utrymme åt den
enstämmiga folkliga och fosterländska sången,
samt att mejeriundervisning borde ingå såsom
valfritt ämne i den kvinnliga folkhögskolan.
- Soldat och skollärare, l dagarna har
aflidit och jordats vid V. Torsås, Kron.,
pensionerade folkskolläraren J. Holmqvist. Af hans
13 nu lefvande barn i två äktenskap voro 10
närvarande vid faderns likbegängelse. Den
aflidne innehade jämväl pension såsom soldat.
Han hade, sedan han erhållit afsked som
sådan, först blifvit antagen till småskollärare och
därpå efter själfstudium lyckats aflägga
folkskollärareexamen efter några års förlopp. Ofta
vandrade han på den tiden den fem mil långa
vägen från V. Torsås till Växjö för att »höra
upp» sina läxor och erhålla nya sådana.
- Till elektorer för val af lekmannaombud
vid kyrkomötet äro ytterligare utsedda följande
folkskollärare: P. O. Andersson i Yllestad, G,
R. Johansson i Ölands Segerstad, A. A. Florin
i Habo, S. A. Granér i Oskarshamn, J.
Sjölander i Gärdhem, K. G. Vidéen i Järsnäs, G.
V. Svensson i Rydaholm, J. E. Lagerstedt i
Villstad, K. A. Hultqvist i Vrigstad, J.
Lindberg i Säfsjö, D. Nikander i Hjälmseryd, C,
A. Rendahl i Ölmestad, A. P. Aldén å Visingsö,
J. A. Forsen i Långaryd, G. A. Eriksson i
Ulrika, P. E. Lundin i Norderön, Isr.
Andersson i Piteå landsförs:g, C. J. Lindell i
Rumskulla, J. P. Johansson i Stigsjö och F. A.
Ljungquist i Madesjö.
- Tärna folkhögskola i Västmanland firade
midsommarafton en elevförbundsfest, till
hvilken närmare 300 personer, mest forna
manliga och kvinnliga elever, infunnit sig från
Västmanland, Uppland, Södermanland och
Dalarne. En ny flagga invigdes med tal af
direktör Teodor Holmberg. Agronomen Fr. Änder
höll föredrag om människans förmåga att
ingripande omgestalta växtriket, prof. Harald
Hjärne talade om de historiska minnen, som
anknyta sig till midsommarsafton, hr Teodor
Holmberg höll föredrag om »Örleanska
jungfrun», fru Cecilia Bååth-Holmberg berättade en
episod ur lifvet samt föredrog två nya dikter
af A. U. Bååth, och skriftställaren Emil
Svensén berättade en småländsk landsmålshistoria.
Öfverläggningar höllos, en mängd sånger sjöngos,
och ungdomen roade sig på mellantimmarna
med lekar ute i det fria.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Strängnäs-kretsen: de afgående.
Sydöstra Skånes-kretsen: dito.
Norra Åsbo kretsen: J. Franzén i Lund, A.
Dalin och F. Berg.
Mariestads-kretsen: J. G. Söderberg, A.
Dalin och R. Norén i Bollnäs.
Skeldermks-kretsen: J. G. Söderberg, A.
Dalin och J. Franzén i Lund.
Allbo-kretsen: A. Dalin, J. Ohlander i
Göteborg och F. Berg.
b) Revisorer.
Mariestads-kretsen: N. Rosengren, A, Lindén
och N. Lundahl i Lund.
Sydöstra Skånes krets en: dito.
Allbo-kretsen: dito.
Norra Åsbo-kretsen: N. Rosengren, N.
Lundahl i Lund och J. Hammarlund i Malmö.
Skeldermks-kretsen: N. Rosengren, N.
Lundahl i Lund och B. J. Landegren i Eskilstuna.
Strängnäs-kretsen: N. Rosengren, A. Lindén
och E. G. Vensell i Vallby,
Ombudsmötet.
Till ombud äro ytterligare valda:
Strängnäs-kretsen: O. Bejbom och G.
Zetterberg i Strängnäs. Suppleanter: N. Hallsten i
Öfverselö och C. J. Stade i Vansö.
Allbo-kretsen: P. Borgh i Lekaryd och N.
Nilsson i Moheda. Suppleanter: Jenny
Ljung-crantz i Virestad och K. P. Karlsson i
Hjortsberga.
Norra Åsbo-kretsen-. B. F. Rydqvist i
Bjär-röd och Hilda Petersson i Lärkesholm.
Suppleant: O. Theorell i Åby.
Bollebygds-kretsen: F. Dahlén och B. M.
Karlsson. Suppleanter: E. A. Eriksson och K.
E. Dahlstrand.
Skeldermks-kretsen: Å. J. Sandell i Södåkra.
Suppleant: A. P. Söderberg i Teppeshusen.
Mariestads-kretsen: N. J. Norén i Torso.
Suppleant: A. Nordin i Mariestad.
Väne-kretsen.: J. Sjölander i Gärdhem.
Tyska språket vid seminarierna.
Strängnäs-kretsen antog efter en liflig
öfverläggning, under hvilken
kontraktprosten d:r C. V. Liljeqvist på det kraftigaste
förordade hvarje steg, som ginge i
riktningen att skaffa folkskolans lärare ett
vidgadt kunskapsmått, följande uttalande:
Kretsen, som anser, att inträdesfordringarna
vid seminarierna kunna stegras, uttalar sig för
införande vid våra seminarier af obligatorisk
undervisning i tyska språket, då detta
otvifvelaktigt skulle vara ett medel för läraren att
vinna större allmänbildning och öka hans
duglighet i kallet.
Minoriteten röstade för följande något
afvikande resolution:
Föreningen, som anser, att
inträdesfordringarna vid seminarierna kunna skärpas, vill,
under förutsättning att seminariekursen därigenom
icke förlänges, uttala önskvärdheten af att
tyska språket infördes vid våra
folkskollärare-seminarier, hufvudsaktigen för att sätta läraren
i tillfälle att bättre följa med utlandets
pedagogiska litteratur, hvarigenom han skulle kunna
blifva såväl en bättre uppfostrare som en
skickligare undervisare.
Södertörns-kretsen antog vid sitt möte
den l juni följande resolution:
En begynnelsekurs i tyska språket, införd
vid seminarierna, under förutsättning, att
dessas kurs ej därigenom förlänges, anser mötet
vara för lärarebildningen fördelaktig.
Sydvästra Nerkes-kretsen gjorde den 10
juni följande uttalande:
På grund af de skäl, som af reservanterna
inom andra kammarens första tillfälliga
utskott vid 1893 års riksdag anfördes, vill
kretsen enhälligt uttala som sin åsikt, att det vore
för lärarebildningen synnerligen fördelaktigt
om en begynnelsekurs i tyska språket blefve
införd vid seminarierna, dock med
förutsättning, att den nuvarande seminariekursen ej
härigenom förlängdes.
Kristianstads-kretsen antog den 3 juni
efter en liflig diskussion följande
uttalande:
Då frukten af folkskolearbetet måste blifva
mycket rikare, om läraren kan tillgodogöra sig
erfarenheter från begåfvade, i lifvets strider
pröfvade; som dugliga uppfostrare erkända
män, än om han själf måste samla alla
erforderliga erfarenheter på barnens bekostnad, och,
då det bästa tillfället härtill erbjuder sig
genom läsande af pedagogiska stormäns skrifter,
anser mötet, att undervisning i tyska språket,
i hvilket språk undervisning är nödvändig för
ett grundligt bedrifvande af pedagogiska
studier, bör genom statens mellanhand meddelas
folkskolans blifvande lärare.
Tveta-kretsen har i anslutning till den af
centralstyrelsen framlagda utredningen och
motiveringen besvarat den framställda
frågan med ja.
Nor s-kretsen gjorde vid sitt årsmöte i
Segerstad följande uttalande:
På samma gång kretser beklagar, att tyska
språket icke redan är infördt i seminarierna,
vill den härmed uttala sin lifliga önskan, att
detta ämne så snart ske kan blifver infördt
som läroämne vid rikets seminarier.
Härigenom skulle lärarens blick i många afseenden
vidgas för de kraf, som ställas på vår tids
skolor. Lärarens allmänbildning blefve större.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
