Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 31. (605.) 2 augusti 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 31
SVENSK LÄRARETIDNING*
371
stode öfver de amerikanska. En jämförelse
med de kontinentala skulle gifva samma
utslag och visa, att den engelska folkskolan i
sin helhet icke torde vara underlägsen någon
i världen. Orsaken till dessa framsteg vore i
väsentlig grad att söka i lärare-utbildningen,
hvilken visserligen icke vore fullkomlig men
på det hela taget måste betecknas såsom
jämförelsevis mycket god, särskildt vid de med
universitet förenade seminarierna.
Betraktar man emellertid det engelska
undervisningsväsendet i dess helhet, så funne
man, att det från botten till toppen arbetade
under en massa af oregelbundenheter och
motsägelser. Enhet och system saknades.
Följden häraf vore ett oerhördt slöseri med
undervisningskrafter samt med enskilda och
allmänna medel. Krafvet på system växte ock
med hvarje dag, detta i synnerhet till följd af
det ökade krafvet på fortsatt undervisning för
dem, som genomgått folkskolan. Det vore i
särskild grad trängande med afseende på
sekundär- eller mellanskolorna, af hvilka ock.
folkskollärarne måste vara mest intresserade.
Ännu vore meningarna visserligen något
delade om hvad som rätteligen borde förstås med
sekundär- eller mellanskolor. Några, hölle före,
att denna skolart vore till endast för den
sjettedel af Englands barn, hvilken icke besökte
folkskolor. En så inskränkt uppfattning af
meilanskolornas väsende kunde naturligtvis ej
hysas af dem, som gjorde anspråk på
statsbidrag för dessa skolor. Enligt det lagförslag,
som nu vore under behandling i parlamentet,
förstodes ock med sekundär undervisning
hufvudsakligen undervisning i högre
kunskapsgrenar: matematik; litteratur, främmande språk
o. d. Men hvem vågade påstå, att en sådan
undervisning borde vara en förmån för någon
särskild samhällsklass? Staten, d. ä. alla
samhällsklasser, hade numera i större eller mindre
grad åtagit sig undervisningen. Alla
samhällsklasser hade då ock lika rätt att däraf draga
fördel.
Man kunde lätt fatta, hvarför den högre
medelklassen icke ville begagna sig af folkskolan.
Den tid torde dock komma, då det sociala
uppfattningssättet och tillståndet så förändrats, att
det enda riktiga skolsystemet kunde fullt
förverkligas. Enligt detsamma böra barn på
samma utvecklingsgrad mottaga undervisningen
gemensamt: först i folkskolan och därpå steg
för steg, oberoende af sin sociala ställning, de
högre stadierna allt efter sin naturliga
fallenhet.
Det system, som vill behandla den lägre
undervisningen som ett helt för sig utan samband
med den högre och som vill upprätta skolor
för en viss samhällsklass, måste fördömas
såsom fientlig mot flertalets intresse. Hvar och
en, som har hjärta för den stora mängdens
välfärd, måste söka göra bildningens väg lätt
äfven för de fattigas barn. Han måste sträfva
att bereda utrymme för förmågan, vare sig den
växer upp bland de obemedlade eller de
bemedlade.
Den sekundära undervisning staten skall
befatta sig med måste blifva af tidsenligt slag. Den
måste tillgodose såväl själsutvecklingen som
förberedelsen för det praktiska lifvet.
Genom mellanskolan bör vägen från
folkskolan leda å ena sidan till universitetet, å
andra sidan till tillämpningsskolorna.
Ett planmässigt ordnande af
sekundär-un-dervisningen måste kornma att blifva af stor
betydelse för folkskolläraren, icke minst på
landsbygden.
Där äro folkskollärarne i de flesta fall
själfskrifna att meddela sådan undervisning, De
hafva beredt sig för detta arbete och äro äfven
redo att åtaga sig det. Tusentals af dem
använda sina lediga dagar och stunder på ifriga
och djupgående studier.
Äfven i afseende på undervisningsväsendets
styrelse borde enhet och ordning införas,
Undervisningen borde betraktas såsom en
nationell angelägenhet och stå under ledning af en
ansvarig minister, biträdd af ett
undervisningsråd med vissa åligganden. I hvarje grefskap
eller parlamentsvalkrets borde finnas en
kretsstyrelse, afsedd endast för undervisningen, be-
stående af målsmän för de skattdragande, för
olika skolarter samt för lärarekåren. Denna
kretsstyrelse skulle förvalta alla medel för
skolornas underhåll och hafva kontroll öfver alla
undervisningsanstalter inom sitt distrikt; vissa
delar af sina åligganden skulle den äga att
öfverlåta till särskilda lokalstyrelser. "
Då längre fram diskussion rörande
mel-lanskoleundervisningen förekom, antog
konferensen flera af centralstyrelsen
utarbetade förslag till uttalanden i denna fråga,
alla i väsentlig öfverensstämmelse med
de af föreningspresidenten framställda
åsikterna.
Äfven utom konferensen väckte dessa
stort uppseende. Föreningsorganet »The
Schoolmaster» har sedan sammanfört
uttalanden härom från öfver femtio af de
mera framstående politiska tidningarna.
De flesta anbefalla det till noggrann
om-pröfning. De mera åt vänster stående
skänka det sitt fulla bifall. En
hufvudsakligen för den högre undervisningen
afsedd skoltidning förklarar, att den enda
berättigade åtskillnaden mellan folkskola
och mellanskola måste grunda sig på
utvecklingen, d, ä. på åldern. Uppgiften
vore att uppgöra en barndomsskole-kurs,
som lämpade sig såväl för de lärjungar,
hvilkas dagliga skolgång afslutades med
12:e eller 13:e året, som för dem, hvilka
kunde fortsätta till det 16:e eller 18:e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
