- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
371

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 31. (605.) 2 augusti 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 31

SVENSK LÄRARETIDNING*

371

stode öfver de amerikanska. En jämförelse
med de kontinentala skulle gifva samma
utslag och visa, att den engelska folkskolan i
sin helhet icke torde vara underlägsen någon
i världen. Orsaken till dessa framsteg vore i
väsentlig grad att söka i lärare-utbildningen,
hvilken visserligen icke vore fullkomlig men
på det hela taget måste betecknas såsom
jämförelsevis mycket god, särskildt vid de med
universitet förenade seminarierna.

Betraktar man emellertid det engelska
undervisningsväsendet i dess helhet, så funne
man, att det från botten till toppen arbetade
under en massa af oregelbundenheter och
motsägelser. Enhet och system saknades.
Följden häraf vore ett oerhördt slöseri med
undervisningskrafter samt med enskilda och
allmänna medel. Krafvet på system växte ock
med hvarje dag, detta i synnerhet till följd af
det ökade krafvet på fortsatt undervisning för
dem, som genomgått folkskolan. Det vore i
särskild grad trängande med afseende på
sekundär- eller mellanskolorna, af hvilka ock.
folkskollärarne måste vara mest intresserade.

Ännu vore meningarna visserligen något
delade om hvad som rätteligen borde förstås med
sekundär- eller mellanskolor. Några, hölle före,
att denna skolart vore till endast för den
sjettedel af Englands barn, hvilken icke besökte
folkskolor. En så inskränkt uppfattning af
meilanskolornas väsende kunde naturligtvis ej
hysas af dem, som gjorde anspråk på
statsbidrag för dessa skolor. Enligt det lagförslag,
som nu vore under behandling i parlamentet,
förstodes ock med sekundär undervisning
hufvudsakligen undervisning i högre
kunskapsgrenar: matematik; litteratur, främmande språk
o. d. Men hvem vågade påstå, att en sådan
undervisning borde vara en förmån för någon
särskild samhällsklass? Staten, d. ä. alla
samhällsklasser, hade numera i större eller mindre
grad åtagit sig undervisningen. Alla
samhällsklasser hade då ock lika rätt att däraf draga
fördel.

Man kunde lätt fatta, hvarför den högre
medelklassen icke ville begagna sig af folkskolan.
Den tid torde dock komma, då det sociala
uppfattningssättet och tillståndet så förändrats, att
det enda riktiga skolsystemet kunde fullt
förverkligas. Enligt detsamma böra barn på
samma utvecklingsgrad mottaga undervisningen
gemensamt: först i folkskolan och därpå steg
för steg, oberoende af sin sociala ställning, de
högre stadierna allt efter sin naturliga
fallenhet.

Det system, som vill behandla den lägre
undervisningen som ett helt för sig utan samband
med den högre och som vill upprätta skolor
för en viss samhällsklass, måste fördömas
såsom fientlig mot flertalets intresse. Hvar och
en, som har hjärta för den stora mängdens
välfärd, måste söka göra bildningens väg lätt
äfven för de fattigas barn. Han måste sträfva
att bereda utrymme för förmågan, vare sig den
växer upp bland de obemedlade eller de
bemedlade.

Den sekundära undervisning staten skall
befatta sig med måste blifva af tidsenligt slag. Den
måste tillgodose såväl själsutvecklingen som
förberedelsen för det praktiska lifvet.

Genom mellanskolan bör vägen från
folkskolan leda å ena sidan till universitetet, å
andra sidan till tillämpningsskolorna.

Ett planmässigt ordnande af
sekundär-un-dervisningen måste kornma att blifva af stor
betydelse för folkskolläraren, icke minst på
landsbygden.

Där äro folkskollärarne i de flesta fall
själfskrifna att meddela sådan undervisning, De
hafva beredt sig för detta arbete och äro äfven
redo att åtaga sig det. Tusentals af dem
använda sina lediga dagar och stunder på ifriga
och djupgående studier.

Äfven i afseende på undervisningsväsendets
styrelse borde enhet och ordning införas,
Undervisningen borde betraktas såsom en
nationell angelägenhet och stå under ledning af en
ansvarig minister, biträdd af ett
undervisningsråd med vissa åligganden. I hvarje grefskap
eller parlamentsvalkrets borde finnas en
kretsstyrelse, afsedd endast för undervisningen, be-

stående af målsmän för de skattdragande, för
olika skolarter samt för lärarekåren. Denna
kretsstyrelse skulle förvalta alla medel för
skolornas underhåll och hafva kontroll öfver alla
undervisningsanstalter inom sitt distrikt; vissa
delar af sina åligganden skulle den äga att
öfverlåta till särskilda lokalstyrelser. "

Då längre fram diskussion rörande
mel-lanskoleundervisningen förekom, antog
konferensen flera af centralstyrelsen
utarbetade förslag till uttalanden i denna fråga,
alla i väsentlig öfverensstämmelse med
de af föreningspresidenten framställda
åsikterna.

Äfven utom konferensen väckte dessa
stort uppseende. Föreningsorganet »The
Schoolmaster» har sedan sammanfört
uttalanden härom från öfver femtio af de
mera framstående politiska tidningarna.
De flesta anbefalla det till noggrann
om-pröfning. De mera åt vänster stående
skänka det sitt fulla bifall. En
hufvudsakligen för den högre undervisningen
afsedd skoltidning förklarar, att den enda
berättigade åtskillnaden mellan folkskola
och mellanskola måste grunda sig på
utvecklingen, d, ä. på åldern. Uppgiften
vore att uppgöra en barndomsskole-kurs,
som lämpade sig såväl för de lärjungar,
hvilkas dagliga skolgång afslutades med
12:e eller 13:e året, som för dem, hvilka
kunde fortsätta till det 16:e eller 18:e.

*



Enligt hvad programmet utvisar
saknades icke festligheter och nöjen. Vid
mottagningen hos lordmayorn var hans äm~
betsresidens praktfullt illumineradt, musik
utfördes och förfriskningar serverades.
Äfven mottagandet i universitetet var
synnerligen storartadt. Alla dess samlingar
och laboratorier m. m. förevisades och
förklarades af dess lärare. Tal höllos af
rektor och professorer. Bjudningarna hos
»nationella nykterhetssällskapet», de
»konservatives klubb» och »reformklubben»
beskrifvas ock såsom festliga och talrikt
besökta. De nämda klubbarnas präktiga
lokaler voro under hela veckan tillgängliga
för konferensombuden. – De olika
»kamratmötena» beskrifvas såsom särskildt
lyckade. Den angenäma stämningen spreds
från det ena till det andra genom
häls-ningsdeputationer.

De två sista dagarna i konferensveckan
voro anslagna till utflykter, hvilka fingo
stor anslutning. Omkring 300 deltogo i
färden till Ghester och vidare till
Hawar-den för att - som det hette -
undersöka, huruvida »Gladstones yxa fått bukt
med alla de stora träden i dess park».
Premierministerns son, pastor Stephen
Gladstone, höll ett längre hälsningstal till

de besökande.

*



Ett märkligt tidens tecken och ett af
de många bevisen på hela folkets sympati
för de engelska lärarnes stora förening var
den valkomstskrifvelse, sorn konferensen
hade den glädjen mottaga från styrelsen
för Liverpools fackföreningar. I denna
skrifvelse uttalade nämda styrelse å
fackföreningarnas vägnar dessas önskan om
framgång i lärarnes arbete, hvarpå
nationens välfärd i hög grad berodde. Kon-

ferensen beslöt, att skrifvelsen skulle
ordagrant intagas i protokollet och att ett
särskildt svar å den samma skulle afgifvas.
#

I samband med konferensen var en
storartad utställning anordnad. Närmare 60
firmor hade utställt skolmateriel, böcker
o. d. Hvar och en af dem hade flera
representanter - somliga ända till 7 -
hvilka uppbjödo sin förmåga att fästa de
besökandes uppmärksamhet på de utställda
föremålen. Utställningen var så listigt
anordnad, att hvarken ombud eller öfriga
deltagare kunde komma in i mötessalen
utan att först passera genom utställningen.
*



En gång förut, nämligen 1876, hade
Englands allmänna lärareförening haft sin
konferens i Liverpool. Det låg
naturligtvis nära till hands att jämföra denna med
den nu senast hållna, i synnerhet som
slutsatserna af en dylik jämförelse måste
blifva af oblandadt angenäm art. Den
visar - yttrar härom Journal of Education

- hvilka ofantliga framsteg föreningen
gjort under dessa 17 år. Då höllos
sammanträdena i små och obekväma
lokaler; nu upplåts för dem stadens
präktigaste lokal, en af de vackraste i hela
landet. Då sågs föreningen öfver axeln af
skolstyrelser och öfriga myndigheter; nu
täfla de alla i hedersbevisningar mot
densamma. Då uttalade konferensen sina
önskningar i en ton, som visade, att den
misströstade om bifall; nu framställer den
sina fordringar med en tillförsikt, som
förutsätter och nästan skapar framgång. Då
förbisågos dess förhandlingar af alla
tidningar utom de lokala; nu refereras de
utförligt af hvarje ansedd tidning i riket.
Då betraktade undervisningsdepartementet
föreningen med samma känslor som Farao
betraktade Moses, medan föreningen i
departementet blott såg en vrångvillig och
orättvis öfverherre. Nu hysa båda dessa
makter - föreningen och departementet

- fullt förtroende för hvarandra.

#

England är en stormakt; Sverige hör
till småstaterna, Äfven på skolans
område kan det förra landet förfoga öfver
oändligt mycket rikare resurser än vi.
Detta område är emellertid det enda, på
hvilket vi med något hopp om framgång
kunna upptaga täflingskampen. I
afseende på medlemsantal och
penningemedel skall Sveriges allmänna
folkskollärareförening aldrig kunna mäta sig med
Englands. Men en lärdom kunna vi af
våra engelska bröder hämta: den
nämligen, att manlig frimodighet och seg
energi i längden öfvervinna trögheten
och kallsinnigheten inom vår egen krets
samt ringaktningen och motståndet från
de utomstående och slutligen tilltvinga
sig segern.

Läraretidnings Sångboi^

kan fortfarande erhållas gratis genom att
prenumerera på Svensk Läraretidning, Pris 1 kr,
25 öre för kvartalet. Enstaka exemplar af
sångboken betinga ett pris- af 40 öre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free