Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 41. (615.) 11 oktober 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
SVENSK LÄRARETIDNING,
N:r 41
sina hufvuddrag ett förnyande af de förslag,
som, om ock med åtskillig växling, från samma
motionär framkommit vid föregående
kyrkomöten allt sedan år 1873. Utskottet erkänner
villigt motionärens varma nitälskan för att
kristendomsundervisningen i vårt land måtte
för det uppväxande släktet blifva så
fruktbärande som möjligt, liksom utskottet ock af
fullt hjärta delar hans kärlek till Luthers lilla
katekes. Men de förslag, som af motionären
göras, synas utskottet så långt ifrån vara
främjande för det af honom åsyftade målet, att de
tvärtom, om de realiserades, skulle enligt
utskottets tanke blifva högst menliga för
vårt folks uppfostran till evangeliskt-lutherska
kristna.
Det är två önskningsmål, som af motionären
f ramburits. Det ena är, »att den enda
undervisningsbok, som föreskrifves till utanläsning
i folkskolorna och statens skolor, måtte blifva
Luthers lilla katekes». Häri ligger den
huf-vudpunkt, som framför annat synes ligga
motionären om hjärtat, nämligen sträfvandet att
bringa utanläsningen till det minsta möjliga
mått.
Utskottet håller emellertid före, att om än,
särdeles vid den tid då motionären begynte
framställa sina reformförslag, klagan öfver en
flerstädes förekommande öfverdrifven och
själlös utanläsning icke var oberättigad,
förhållandet dock har undergått betydlig förändring, så
att undervisningen nu mera, åtminstone i
folkskolorna, kan sägas vara stadd i kraftig
utveckling till ett bättre förfaringssätt. Endast,
för hela lifvet förblifvande kunskap i
kristendomens lärostycken lärer i hvarje fall icke
utan ett visst mått af utanläsning på skolans
stadium kunna bibringas. Och då frågan om
det mer eller mindre noggranna inpräglandet
i minnet är en rent metodisk fråga, som föga
lämpar sig för lagbestämmelser, samt
memo-reringen måste behandlas efter olika barns
individuella olikhet, i det somliga hafva lättare
att mera noggrant återgifva förut gifna och
godkända svar, under det att andra hafva
lättare att med egna ord återgifva, hvad som
meddelats ; så synes frågan härom böra
öfverlämnas åt pedagogerna.
Med afseende härpå, och då utskottet väl
med motionären delar den öfvertygelsen, att
lärarens kärlek och intresse för detta viktiga
läroämne utan tvifvel måste anses såsom ett
hufvudsakligt villkor för framgång, men tillika
anser, att, där sådana förutsättningar saknas,
en utväg, sådan som den af motionären
anvisade, icke skulle leda till ett bättre utan
snarare till ett sämre resultat, liksom ock å
andra sidan, att, där de nämda
förutsättningarna finnas, det förfaringssätt, som motionären
förkastar, visat sig ingalunda vara hinderligt
för ändamålets vinnande, så finner utskottet
intet skäl förefinnas för ett lagstadgande i den
riktning, som af motionären i främsta rummet
föreslagits.
Motionärens andra önskningsmål går ut på,
»att en af kyrkan auktoriserad läsebok,
utgörande en kort utveckling af kristendomens
huf-vudstycken och innefattande dels förklaringar
af och dels nödiga tillägg till Luthers lilla
katekes, måtte skollärare och
konfirmandberedare till deras ledning och rättesnöre vid
ka-tekisationen anvisas». Motionärens mening i
detta stycke synes utskottet ej vara fullt klar.
A ena sidan synas orden i förslaget om »en
läsebok, utgörande en kort utveckling af
kristendomens hufvudstycken», och jämväl
innefattande »nödiga tillägg till Luthers lilla katekes»,
tyda därpå, att motionären tänker sig
läseboken vara mer eller mindre direkt afsedd
äfven för barnen. Detta förslag skulle väl
innebära, att med en sådan läseboks
antagande den af kyrkomötet godkända och af k.
m:t stadfästade katekesutvecklingen af år 1878
skulle afskaffas. Härom har emellertid
motionären ej gjort något yrkande, liksom inga skäl
för en sådan åtgärd blifvit anförda. Utskottet
anser sig därför icke behöfva närmare ingå
på denna punkt.
Å andra sidan synas orden, »att läseboken
måtte skollärare och konfirmandberedare till
deras ledning och rättesnöre vid katekisationen
anvisas», häntyda på, att motionären tänker
sig ifrågavarande läsebok såsom afsedd för
lärarne ; och oafsedt det olämpliga uti, att
samma bok skulle begagnas både såsom
undervisningsbok för barnen och såsom handledning
för lärarne, är det enligt utskottets åsikt i hög
grad betänkligt att vilja binda läraren i hans
undervisning icke blott vid innehållet i de för
barnen afsedda utvecklingsstyckena, utan
äfven, såsom motionären tyckes åsyfta, vid
sättet att utreda och förklara detta innehåll
under den fortgående katekisationen - ett sätt
att gå till väga, som, utan tvifvel, skulle göra
undervisningen mekanisk och enformig.
Då nu härtill kommer, att det icke finnes
någon brist på goda arbeten, tjänliga att vara
läraren till hjälp vid hans förberedelse till den
undervisning, han skall lämna, anser,utskottet
intet skäl tala för att en läsebok af
omförmälda slag genom auktorisation fastslås till
rättesnöre för lärarne.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt
hemställer utskottet, att motionen icke må till
någon kyrkomötets åtgärd föranleda.
Tillsättning- af förenade tjänster.
Med anledning af den i förra numret
omnämda återremissen har
kyrkolagsutskottet utarbetat följande förslag till
Lag (ingående ändring i gällande stadganden
om tillsättning af organist- och
klockarebefattningar.
Med upphäfvande af förordningen angående
ändring i gällande stadganden om val till
organist och klockare den 6 december 1878, så
ock med ändring af hvad lag och författningar
i öfrigt innehålla mot denna lag stridande,
varder härigenom förordnadt som följer:
Förslag till organist- eller klockarebefattning
eller till dessa båda befattningar, om de äro
förenade, skall upprättas af församlingens
kyrkoråd. Där organist- eller
klockarebefattning eller båda dessa befattningar enligt
fattadt beslut skola vara med folkskolläraretjänst
förenade, skall förslag till de förenade
tjänsterna upprättas af församlingens kyrkoråd och
skolråd såsom ett gemensamt kyrko- och
skolråd.
Besvär öfver förslag må ej anföras, innan
val ägt rum och blifvit behörigen kungjordt.
I fråga om tid och ordning för sådana besvärs
anförande skall gälla, hvad beträffande klagan
öfver kyrkostämmas beslut är föreskrifvet.
Val mellan de å förslag uppförde förrättas
å kyrkostämma, och skola rösterna därvid
beräknas enligt de grunder, som för rösträtt vid
kyrkostämma i allmänhet äro bestämda.
Närmare bestämmelser, huru förfaras skall
vid tillsättning af organist- eller
klockarebefattning eller båda dessa befattningar, då endera
eller båda skola vara med folkskolläraretjänst
förenad, äger konungen att meddela.
Huslig ekonomi
såsom undervisningsämne i flickskolorna,
(Bref till Svensk Läraretidning.)
Vid det talrikt besökta sammanträdet
med Lunds pedagogiska sällskap sistlidne
torsdag inledde folkskolläraren Nils
Lundahl en diskussion öfver förestående ämne.
Inledaren framhöll till en början, att man
med huslig ekonomi rnenar enklare
matlagning och hvad som står i närmaste
sammanhang därmed, såsom kännedom om
de vanliga födoämnenas beståndsdelar,
näringsvärde och sanitära egenskaper,
uppköp af ingredienserna till de rätter, som
skola tillagas, noggrann beräkning af
kostnaderna för hvarje rätt, servering af maten
samt rengöring af kök, hushålls- och
kökskärl. Ibland räknar man också hit
bakning, skurning, tvätt och strykning,
Det tillkomme hemmen i främsta hand
att meddela undervisning häri åt sina
döttrar. Men då det nu funnes många hem,
som icke kunde, ja, som icke ville vare
sig teoretiskt eller praktiskt lämna den
uppväxande kvinnan denna nyttiga
undervisning, blefve det en plikt för skolan,
hemmens tjänarinna, att på sitt nästan
öfver-fyllda schema upptaga äfven detta
undervisningsämne, som hade en stor både social
och pedagogisk betydelse.
Följande skäl, hämtade från olika håll
(fröknarna Eva Rodhe, Henriette Wulffsberg
m. fi.), anfördes af inledaren till förmån
för ämnets upptagande på både den högre
flickskolans och folkskolans
undervisningsplan :
1. Ett af kvinnans viktigaste åligganden är
att väl sköta sina sysslor som husmoder. På
grund häraf är det synnerligen önskvärdt, att
kvinnan härtill förberedes redan i skolan
genom en på förnuftiga och hygieniska grunder
byggd undervisning i huslig ekonomi.
2. Äfven om denna undervisning endast
kommer att omfatta det enklaste af
hushållsläran, skall den helt visst ingifva lärjungarna
mera lust och aktning för sysselsättningarna
i hemmet samt utgöra en god grundval för
deras stundande verksamhet och sålunda blifva
dem till verklig nytta.
3. I arbetarens hem finnas ofta inga
förutsättningar för att döttrarna skulle kunna få
en sådan undervisning, och dock behöfver
arbetarens hustru bäst af alla att kunna på det
förståndigaste och sparsammaste sätt använda
familjens begränsade tillgångar.
4. De bildade kvinnorna skola ej, som nu
ofta är fallet, blifva främmande för sina
åligganden såsom husmödrar, och de skola lära
sig älska dessa skenbart triviala bestyr
därigenom, att de förstå i dem inlägga ett högre
intresse.
5. Huslig ekonomi synes vara ett
undervisningsämne, som lättare och naturligare än
något annat lämpar sig för samarbete mellan
hem och skola.
6. Erfarenheten har i flera länder visat, att
skolan i detta som i många andra hänseenden
kan verka väckande och bildande, och i
Skottland, där man vunnit mest erfarenhet på detta
område, har den allmänna meningen bland
såväl föräldrar som lärare så vunnits för saken,
att matlagning sedan 1885 blifvit obligatoriskt
läroämne i alla skotska skolor.
En kortfattad öfversikt af hvad i vårt
lands såväl högre flickskolor som
folkskolor hittills blifvit gjordt med afseende på j
j detta ämne lämnades.
Diskussionen, som blef ganska långvarig
och liflig - universitetslärare, lärare vid
allmänna läroverken och folkskolan,
lärarinnor vid elementar- och folkskolan samt
fruar deltogo i den - rörde sig enligt
inledarens förslag om lämpligheten af att
upptaga detta undervisningsämne i flick- j
skolorna, särskildt de i Lund varande, och
om bästa sättet att få det infördt
härstädes.
Af dem, som deltogo i öfverläggningen,
var det endast en, som principiellt var
emot förslaget att öfverflytta detta ämne
till skolan. Detta vore, menade han, en
undervisning, som tillhörde hemmet nu
likaväl som fordom. Skolan kunde
dessutom icke på grund af bristande tid
upptaga detta undervisningsämne utan att
andra ämnen uteslötes.
Öfriga i diskussionen deltagande ansågo,
att huslig ekonomi borde i skolorna in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
