Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 21. (647.) 23 maj 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
SVENSK LÅKAKETIDNING.
N:r 21
nens folkundervisning, och som knappast
de mest intresserade kunna finna mödan
vardt att genomläsa? Såsom längre fram
skall visas, är det till och med mycket
antagligt, att icke en gång folkskolans
högste vårdare underkastat sig denna möda.
Finge däremot inspektörerna sig ålagdt
att efter ett bestämdt formulär afgifva de
viktigare uppgifterna den ena perioden
efter den andra, så skulle berättelserna
blifva af helt annat värde än nu. Den
intressantaste och värdefullaste
folkskolestatistiken skulle vi då erhålla som en
biprodukt af inspektionen; på samma gång
en sådan form för berättelserna skulle
underlätta deras utarbetning.
Någon inspektörens personlighet
bortskymmande enformighet behöfde ej däraf
framkallas, ty han kunde och borde hafva
rätt att förse tabellerna med text och för
öfrigt lämna de uppgifter, han ansåge
behöfliga. Den ena af de båda volymerna
skulle säkerligen i alla fall besparas.
#
Det intressantaste man nu finner i
berättelserna är, att de utan tvifvel gifva en
ganska trogen bild af inspektörernas
pedagogiska personligheter. Det säger sig själft,
att dessa, då inspektörerna äro så många,
skola vara af ganska olika storlek och djup.
Några framstå som varma
folkskolevänner med öppen blick för såväl förtjänster
som missförhållanden hos den nuvarande
folkskolan. Ett och annat stycke i deras
framställning vibrerar af hänförelse för
folkupplysningens stora uppgift, och de sky ej
att blotta liknöjdhet och oförstånd hos
lärare och skolråd eller de nutida
reaktionära Sträfvandena. I regel äro dessa
inspektörer att finna bland dem, som ägna
hela sin tid åt folkskolan, såsom man ju
har alla skäl att vänta.
Det stora flertalet visar sig som
hederliga och välvilliga ämbetsmän, hvilka mot
en viss lön utföra ett visst mått af arbete,
här bestående uti att resa omkring och
insamla uppgifter om skolorna, granska
och attestera statsmedels-rekvisitioner o. d.,
men man saknar hos dem vidgade vyer,
ja t. o. m. blick i pedagogikens värld och
äfven hvarje spår af ifver för den
angelägenhet, de varit satta att leda och
öfver-vaka. Snarare gifva deras »berättelser»
intrycket af, att de funnit alltsammans så
tråkigt, att de visserligen icke skulle tagit
någon befattning därmed, om det ej varit
för biförtjänstens skull.
En och annan berättelse präglar sin
författare som så undermålig icke blott i
pedagogiskt afseende, utan äfven i fråga om
allmän intellektuell vakenhet, att man har
svårt att fatta, huru han kunnat blifva
utnämd till en dylik maktpåliggande
befattning. Framställningen förråder icke blott
den naivaste okunnighet om nutidens
pedagogiska sträfvanden, utan*det framgår
äfven allt för klart, att inspektören
ingenting sett och ingenting lärt under sina
inspektionsresor. Efter sex år vet han
ingenting om sitt distrikt, men »tror»,
»förmodar» och »hoppas» en hel del mera eller
mindre oviktiga saker, som hvem som helst
lika riktigt kunde tro, förmoda och hoppas
om detsamma. Stundom- är äfven
framställningens form så omogen och torftig,
att det är svårt att värja sig för tanken,
att man har framför sig en medelmåttig
skolkria.
Vi ämna i det följande, så vidt sig göra
låter, visa, huru inspektörerna teckna
bilden af svenska folkskolan samt därtill foga
några reflexioner. -d.
Två skolmöten.
En liten jämförande betraktelse.
2.
Oaktadt Köpenhamnsmötet ägnade
eftermiddagarna åt nöjet och endast
förmiddagarna åt nyttan, synes det dock i fråga
om arbetsmängd väl kunna täfla med
Göteborgsmötet.
Vid detta senare förekommo, som man
minnes, l predikan, 2 föredrag och 15
diskussioner (af hvilka senare dock en af
brist på tid torkade in), vid
Köpenhamnsmötet åter 5 föredrag och 16
diskussioner. Talen torde kunna kvittas; att de i
den danska berättelsen ej äro så noga
bokförda som i den svenska, beror nog icke
på armod utan snarare på öfverflödande
rikedom. I den vägen äro vi svenskar
afgjordt på efterkälken.
Med afseende på ämnena för föredrag
och diskussioner visa de båda mötena vid
en jämförande betraktelse en genomgående
olikhet. Urvalet har tydligen skett efter
väsentligen olika grundsatser, tydande på
en ganska bestämd åtskillnad i intresse
och smak. Att häraf sluta sig till
befintligheten af en sådan åtskillnad mellan de
danska och svenska lärarekårerna i deras
helhet lär väl emellertid svårligen gå för
sig, ty urvalet är ju icke gjordt af dem,
utan af vederbörande mötesbestyrelser.
De allra flesta ämnena för det svenska
mötets föredrag och diskussioner visa sig
angå skolans uppfostrande betydelse,
särskildt i sedligt och religiöst afseende.
Sålunda förekommo där: ett föredrag om viljans
uppfostran, diskussioner om
religionsundervisningen, om
kristendomsundervisningen i småskolan, om barngudstjänster, om
motverkande af osedlighet och råhet, om
kroppsaga i skolan, om välgörenhet mot
fattiga skolbarn, om samverkan mellan
folkskolan och arbetsgifvarne vid
minderårigas anställning och om barnens
förseende med skolmateriel (väsentligen
betraktadt ur uppfostringssynpunkt) samt ett
föredrag om skolkök (likaledes ur
uppfostringssynpunkt).
Vid Köpenhamnsmötet behandlades
egentligen blott två ämnen af motsvarande art:
om ugentlig Fcellesandagt i Borneskolen
(barngudstjänster) och om
Plejehjemsfore-ninger (föreningar för utackorderande af
hemlösa barn), hvartill kan läggas ett tredje:
om Nutidsdigtningens pedagogiske Vcerd.
På rent metodiska ämnen var däremot
Göteborgsmötet synnerligen fattigt. Om
man undantager de båda frågor om
kristendomsundervisningen, som nyss blifvit
nämda, fanns endast ett sådant: det om
räkneundervisningen, och diskussionen om
detta blef, på grund af flera
sammanstötande omständigheter, en af mötets minst
lyckade.
I Köpenhamn förekommo flera ämnen
af hithörande slag. Sålunda behandlades
där Lceseskrivemetoden, Fcedreländets
Geografi i Folkeskolen,
Historieundervisningens Forhold til den videnskabelige
Granskning, Gymnastikundervisningen i
Landsby-skolerne, Anvendelse af Kridtegning paa
Vcegtavlen som Anskuelsesmiddel i
Borneskolen samt Haandarbejde og Teg ning som
Led i Anskuelsesunder visning en - alla,
såsom det af berättelsen vill synas, på ett
intressant och fruktbärande sätt.
Diskussionen om Skolehygieine
(skol-hälsovård) vid Köpenhamnsmötet hade ej
heller någon motsvarighet i Göteborg.
Däremot behandlades en del däraf, nämligen
skrif hygienen, såväl vid det danska som
det svenska mötet, vid det förra under
rubriken Lodretskrift.
Köpenhamnsmötet stod likaledes ensamt
med sin diskussion om Stenografien såsom
skolämne. Själfklart är, att denna
diskussion väsentligen blef ett slags tornering
mellan konkurrerande lärare i Stenografi.
Talarne voro summa tre. Referatet af
inledarens (hr Christiansens) anförande
slutar sålunda:
Inlederen sluttede med ät indbyde
tilstede-vserende til under selve M0det ät deltage i et
gratis Kursus i Duployés Stenografi.
Om den andre heter det:
Taleren vilde uddele nogle Blanketter, hvoraf
kunde ses, ät han i sit Institut, Fortunstrsede
4 ved H0jbro, var villig til ät give et gratis
Kursus i Stenografien efter Arends system for
de af Skolem0dets Deltagere, som maatte
0ns-ke det.
Den tredje ville naturligtvis ej vara
sämre:
I det Taleren omdelte nogle Plakater,
hvor-paa Systemets (»den danske Stenografi»)
for-skellige Tegn vare anbragte, indb0d han
lige-ledes eventuelle Deltagere til Kursus, der vilde
finde Sted i samme Skole, som Hr.
Christiansens, blöt i et andet Klassevserelse.
Kronan på verket satte inledaren
onekligen genom ett nytt anförande, där det
till slut heter:
Taleren vilde til Slutning kun tilf0je, ät han
ved Velvillie fra Systemets Bearbejder for
Danmark, Pastor Brandt, kunde tilbyde de til hans
Kursus nodvendige Hjselpemidler gratis.
Längre kan konkurrensen på
undervisningsmetodikens område svårligen drifvas.
Alldeles enstaka stod å andra sidan vid
Göteborgsmötet diskussionen om väckande
af intresse för skogsvård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
