Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (700.) 29 maj 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 22
uttolkat eller utvecklat dessa Luthers ord, i det
att desamma blifvit förvandlade från
bekännelsens ord till helt objektivt hållna
lärostycken. Men denna nedstämda ton förspörjes ej
vid katekesförklaringens början. Där ljuder
det såsom svar på den frågan: »Hvarför kallas
du kristen?» »Jag kallas kristen, emedan jag ..;;.
med församlingen tror och bekänner Kristus
vara min Frälsare och Saliggöram» Härar
således fråga om ingenting mindre än en
personlig tro och bekännelse, hvilken hvarje barn
utan att stappla skall taga på sina läppar.
Hvilken föreställning skall val gifvas de unga
angående betydelsen af att tro och bekänna,
när de af katekesen få läray att de samt- och
synnerligen redan äro trogna bekännare. £>e
gamla spela trosfriska på blotta bifallet till
trosläran ; nu skola ock barnen tidigt, inö/vas i
fädernas roler, att, för så vidt på katekes
förslaget beror, på skådespelet icke måtte varda
någon ände. Detta kan man kalla en
handledning i skrymteri, och med en sådan
handledning börjar katekesförslaget.
Orden äro skarpa, ja bittra, men
månne man kan säga, att de äro alldeles
obefogade?
Sitt omdöme om det hela
sammanfattar författaren (s. 40) sålunda:
Skall ett slutord sägas, blifve det detta:
bättre är att ännu till en tid behålla den nu
gällande katekesförklaringen, trots densamma i
allmänhet förlorat förtroendet, än erhålla en
katekes, som skulle äga anspråk på förtroende,
men icke vara värd detsamma.
Det förslag, hvarom detta omdöme
fälldes, är, såsom sagdt, vår nu gällande
katekesutveckling. Gensagan lämnades
af vederbörande alldeles å sido, och
detta oaktadt dess upphofsman var
ledamot af katekeskommittén och dennas
ende skolman. Skriftens författare är
nämligen seminarierektor V. Norlén i
Uppsala.
På senare tider har det af rektor
Norlén år 1877 så varmt understödda
yrkandet om en mindre dogmatisk och
mera religiös kristendomsundervisning
tillvunnit sig ett ganska lifligt intresse.
Vi hafva under sådana förhållanden
ansett oss böra fästa uppmärksamheten på
ofvan refererade broschyr, hvilken vi -
oaktadt vi ej allestädes kunnat finna
skärpan i dess ton fullt motiverad -
dock anse vara värd att läsas och
begrundas af hvarje lärare och lärarinna.
Om så skedde, skulle densamma helt
visst i enlighet med sitt syfte komma
att kraftigt bidraga till undanrödjande
af ett bland de svåraste hindren för den
kristendomsundervisningens reform, som
är ett af vår folkskolas mest trängande
behof.
Den obligatoriska
ferieläsnings-ukasen
synes hafva framkallat en storm af ovilja
i hela landet. En stor mängd tidningar
af alla färger hafva ogillat åtgärden,
och det förbjudes redan, att till nästa
riksdag motioner äro att förvänta öm
Upphäfvandet af ifrågavarande
förordning.
Sitt 7OO:e nummer
utsänder i dag Svensk Läraretidning.
Redaktionen känner vid detta tillfälle ett
behof att tacka alla dem, som på ett
eller annat sätt understödt oss i våra
sträfvanden och därigenom gjort det
möjligt att föra tidningen dithän, att den
kunnat utsända flera nummer, än hvad
förut varit fallet bed någon skoltidning
i vårt land.
För den minnesruna,
som i förra numret af denna tidning
meddelades öfver Fr. Fehr, hafva vi
från skilda håll mottagit tacksamhet.
En äldre kyrkoherde skrifver med
anledning af Fridtjuv Bergs biografi bland
annat följande:
»Det är en ovansklig ära för Sveriges
folkskolas lärarekår, att en medlem af
denna framställt den sannaste och skönaste
bilden af svenska kyrkans och skolans
storman.»
Sjunde nordiska skolmötet.
Bestyreisen hade i går afton nytt
plenisam-manträde. Därvid meddelades, att
ekonomiska sektionen tillsatt de förut beslutade
kommittéerna, hvilka skola handhafva det
yttre arbetet i fråga om mötets
organisation m. m. Kommittéerna hafva erhållit
följande sammansättning:
Byråkommittén (som har öfverinseende öfver
mötets byrå samt ombesörjer de ärenden,
hvilka icke åligga någon annan kommitté eller
sektion): folkskoleinspektören G. G. Bergman,
d:r E. Schwartz, byråföreståndaren J. J.
Dalström samt fröknarna Lilly Engström och
Maria Jönsson.
Inkvarteringskommittén: byråföreståndaren J.
J. Dalström, folkskolläraren A. R. Hallström
samt fröknarna Hedda Cronius, Maria Jönsson
och Anna Rylander.
Tryckningskommittén (som redigerar och
ombesörjer tryckning af programhäftet m. m.):
redaktör E. Hammarlund, d:r C. Falk,
folkskolläraren Fridtjuv Berg, byråföreståndaren
J. J. Dalström samt fröken Anna Sandström.
Skansfestkommittén (för anordnande af
festen på Skansen): folkskoleinspektören G. G.
Bergman, d:r Artur Hazelius, fru Amanda
Hammarlund, fröken Hulda Lundin och rektor
K. E. Palmgren. -
Ufflyktskommitten (för anordnande af utfärd
ena mötesdagens eftermiddag): professor L. M.
Törngren, kapten G. O. Wallenberg, förste
läraren Sv. Nilsson samt fröknarna Maria Lodin
och Amanda Danielsson.
Konsert kommitté n (som skall anordna
konserter ena mötesdagens eftermiddag): fröknarna
Hedvig Sidner och Anna Lindhagen, klockaren
J. T. Morén samt folkskollärarne K. J. Ahlberg
och Leo Karlsson.
Hvardera kommittén äger med sig
adjungera lämpliga personer.
Kommittéerna skola snarast möjligt och senast
före den 10 juni inkomma till ekonomiska
sektionen med förslag i afseende på de
åtgärder, som af dem skola vidtagas.
Vidare meddelades, att k. m:t medgifvit
afgiftsfri återfrakt till afsändningsstationen
af föremål, som varit utställda vid
skolmötet. För åtnjutande af dylik fraktfrihet
skall enligt järnvägsstyrelsens föreskrift vid
Stockholms station aflämnas det af
mötes-bestyreisen för föremålets utställning
utfärdade anmälningsbeviset, å hvilket skall
vara angifvet, från hvilken station
föremålet afgått.
Till bestyreisens ordförande efter aflidne
d:r Fehr valdes folkskoleinspektören d:r
C. Gr. Bergman.
Rektorsmöte. K. m:t har förordnat,
att rektorerna vid samtliga högre allmänna
läroverk skola sammanträda i Stockholm
den 13 augusti for att Öfverlägga angående
vissa skolan rörande angelägenheter.
Valprotokollet saknades.
Vagnhärads församlings skolråd begärde hos
direktionen öfver folkskollärarnes
pensionsinrättning pröfning af folkskolläraren P. L.
Lenanders pensionsrätt. Enär rörande
åberopad tjänstgöring i Lunds
stadsförsamling under tiden från den 6 oktober
1865 till slutet af år 1876 handlingarna
icke utmärkte, att L. blifvit väld till
lärare därstädes uti den i folkskolestadgan
föreskrifna ordning och samma tjänstgöring
förty icke kunde räknas L. till godo
annorledes än såsom tjänstgöring i egenskap
af extra lärare vid folkskola, förklarade
direktionen Lenander, såsom saknande
erforderligt antal tjänsteår, icke vara
berättigad till pension.
Lenander anförde häröfver besvär hos
k. m:t och anhöll .tillika,’att, därest hans
rätt till pension icke funnes behörigen
styrkt, k. m:t täcktes af nåd förhjälpa
honom till pension. Direktionen anförde i
sitt utlåtande:
att hvad beträffade L:s anställning i Lunds
stadsförsamlings folkskola, syntes af de hos
k. m:t ingifna handlingar, att den läraretjänst,
L. där innehaft, varit fore tillsättningen i
behörig ordning kungjord ledig; att förslag
upprättats, därå L. uppförts på första rummet; att
efter aflagda undervisningsprof L. blifvit af
skolrådet förordad till befattningen, och att
kyrkoherden C. J. Collin intygat, att å allmän
kyrkostämma i Lund den 25 september 1865,
därvid Collin fungerat såsom ordförande, L.
blifvit af stämman enhälligt vald till lärare
vid den ifrågavarande skolan; samt att då
hvad sålunda förekommit sammanställdes med
innehållet i åberopade tjänstgöringsbetyg och
med den af skolrådet i Lund vid
pensionsinrättningens tillkomst är 1867 lämnade uppgift
att L. då var ordinarie lärare i Lund med
l’/2 tjänsteår, ansåge direktionen, ehuru
protokoll öfver valet icke kunnat företes, det
numera vara genom den hos k. m:t förebragta.
bevisning utredt, att L. blifvit vald till
ordinarie innehafvare af den lärarebefattning han
innehaft i Lund.
Med afseende å det förändrade skick,
hvari frågan om Lenanders
tjänsteårsberäkning och därå grundade pensionsrätt
sålunda kommit, har k. m:t den 10 d:s
visat ärendet åter till direktionen för hy
pröfning af hans pensionsrätt.
Dispens. Vikarierande klockaren och
organisten i Blomskogs pastorat Alfred
Mossberg har hos k. m:t anhållit om
kompetens till dylika tjänster inom nämda
pastorat, utan hinder däraf att han ej
aflagt föreskrifna examensprof. Enär
sökanden allt sedan 1880 till vederbörande
prästerskaps fulla belåtenhet skött
ifrågavarande befattningar, och hans ansökan
blifvit af kyrkostämman tillstyrkt, har k.
m:t, på tillstyrkan af musikaliska
akademien, bifallit ifrågavarande ansökning.
Kofoder in natura. Genom utslag
af den 31 sistL december blef Degerfors
församling ålagd af länsstyrelsen i
Västerbottens län att - därest församlingen icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
