Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 38. (716.) 18 september 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 38
SVENSK LlKAEETIDNING.
487
grundandet af ett skolkök i Kristiania
kostat endast 4-500 kr. Driftkostnaderna
voro ej heller betydliga.
Hr Berg redogjorde för frågans ställning
i Norge. Där frågades icke, om skolan
hade rätt att upptaga detta ämne på sitt
schema. Saken var omfattad med stort
intresse och i ganska stor omfattning
realiserad.
Fröken Linderström Lang upplyste om,
att frågan om huslig ekonomi i skolan
just nu* var ett brännande spörsmål i
Danmark, men man hade ännu blott gjort
enkla försök i fortsättningsskolor.
Hoppades dock, att saken äfveri där snart skulle
vara realiserad. M. P-n.
FÖR DAGEN.
En bok för klockare- och
organistkåren.
I början af sistlidna mars utkom från
trycket sjette upplagan af
»Folkskolestadgan med flera författningar rörande
folkundervisningen». Vid omnämnandet
af detta för hvarje lärare och lärarinna
välbehöfliga arbete tilläto vi oss
framhålla, att då af rikets folkskollärare ej
mindre än omkring 1,500 tillika äro
klockare och organister, och då
författningarna rörande folkskollärarne och
klockarne hafva en mängd
beröringspunkter, särskildt i fråga om tillsättning,
det hade varit särdeles lämpligt, om uti
ett supplement införts de stadganden,
som gälla klockare- och organistkåren.
Dessa stadganden hafva hittills ej
varit sammanförda, utan man har varit
hänvisad till att leta efter dem i en
mängd spridda författningar.
Den brist, som här påtagligen
förelegat, har nu blifvit af hjälpt genom ett af
kanslirådet och chefen för
ecklesiastikdepartementets kyrkobyrå i dessa dagar
utgifvet arbete med titel:
Stadganden angående organister,
kyrko-sångare, klockare samt lägre kyrkobetjäning.
(Sthm, P. A. Norstedt & söners förlag.
Pris inb. l kr. 25 öre.)
Arbetet innehåller följande fem
hufvudafdelningar:
1. Föreskrifter gemensamma för
folkskollärare-, organist- och klockaretjänster
samt angående förening af sådana tjänster.
De flesta i denna afdelning anförda
författningar återfinnas äfven i sjette
upplagan af »Folkskolestadgan med flera
författningar rörande folkundervisningen».
Nya äro författningarna rörande förslag
och tillsättning af organist- och
klockarebefattningar (6A 94), angående förbud att
samtidigt söka flera organist- och
klockarebefattningar (4/5 94) samt angående
ordningen för meddelande af
antagningsbevis för klockare, organist och
kyrkosångare (26A 95).
Sistnämda kungörelse bestämmer
uttryckligen, att »antagningsbevis skall
meddelas utan lösen», och för att
ytterligare inskärpa detta tillägger utgifvaren
i en not:
Enligt grunderna för de senaste
förordningarna angående stämpelafgiften få ej dylika
antagningsbevis stämpelbeläggas, och är alltså
stadgandet härom i k. förordningen den 22
okt. 1888 § 8 numera ej gällande.
2. Föreskrifter angående klockarepräster.
År 1820 funnos inom Lunds stift 30
å 35 klockarelägenheter, som vanligen
»i följd af pastors och församlingarnas
frivilliga kallelse» voro upplåtna för
präster. Bruket att anställa prästmän vid
klockarebefattningar har emellertid
alltmera upphört. Enligt i statistiska
centralbyrån tillgängliga handlingar synas
för närvarande i hela riket finnas endast
två klockarepräster, nämligen en i Ifö
pastorat (nordost om Kristianstad) och
en i Mora församling (Dalarne). Då
denna uråldriga anordning ännu är lagligen
erkänd, har utgifvaren i sammandrag
återgifvit ett k. bref i ämnet.
3. Föreskrifter angående [-organist~(kyrko-sångare-}tjänster.-] {+organist~(kyrko-
sångare-}tjänster.+}
Härunder redogöres i främsta rummet
för examina och kompetens (kurserna för
olika betygsgrader i de ämnen, som ingå
i organist- och kyrkosångareexamen, äro
återgifna), vidare för tillsättning,
tjänstledighet och afskedande, för
tjänsteåligganden (de detaljerade bestämmelser, som
härom förekomma i vissa af ordningarna
för kyrkobetjäningen inom de särskilda
stiften, äro anförda för 8 stift) samt
slutligen för aflöning (»församlingen skall
aflöna organisten, men om storleken af
lönen finnes ingen bestämmelse»).
4. Föreskrifter angående klockaretjänster.
Äfven här redogöres för kompetens,
tillsättning, tjänstledighet och afskedande
samt för tjänsteåligganden [och aflöning.
Åtskilliga af dessa bestämmelser äro som
bekant alldeles föråldrade, och detta
erkännes äfven af utgifvaren. Så yttrar
han på tal om bestämmelsen, att
klockaren skall kunna undervisa
församlingens ungdom:
Detta stadgande - - har, utan att hafva
blifvit upphäfdt, förlorat sin tillämplighet. K.
m:ts utslag den 16 juni 1859 och 17 maj 1861
visa, att klockare icke äro skyldiga att
meddela undervisning utan särskild ersättning.
Vid cirkulärbrefvet den l juli 1755,
som talar om, att klockarne på landet
böra förstå sig på åderlåtning, anmärker
utgifvaren:
Torde numera vara helt och hållet
föråldradt.
Liknande anmärkning göres i fråga
om den bestämmelse i kyrkolagen, som
föreskrifver, att »där kyrkoherden gör
klockaren något för när, då söke denne
prosten, och där han ej nöjes med hans
utslag, skall biskopen dem åtskilja».
De närmare bestämmelserna rörande
klockarnes tjänsteåligganden återfinnas i
de af domkapitlen utfärdade ordningar
för kyrkobetjänte. För de flesta stift
hafva dylika »ordningar» blifvit
utfärdade under de senaste årtiondena (för
Uppsala stift 15/i2 86, Skara stift 8/s 83,
Sträng-näs stift 31/i2 85, Västerås stift n/5 87,
Växjö stift 12/io 87, Kalmar stift 16/2 87,
Karlstads stift 22/6 87, Hernösands stift
7/i»87 och Visby stift 6/io86). Hvad
dessa »ordningar» bestämma angående
klockarnes åligganden återgifvas utförligt,
och synes denna afdelning af boken vara
den ur kulturhistorisk synpunkt mest
intressanta - åtminstone för den, som
slipper att själf vara med om allt hvad
här stadgas angående kyrkonycklarnas
förvaring, vädring af kyrkans skrud,
smörjning af klockaxlarna, kallelsers
utfärdande m. m., m. m.
Senaste kyrkobetjäntordning för
Linköpings stift är af 28/2 1846, för Göteborgs j
stift från 1700-talet och för Stockholms
stad af n/i 1831. Utgifvaren anmärker,
att dessa äro »delvis föråldrade»,
hvadan dess bestämmelser ej anförts.
För Lunds stift finnes veterligen ingen
nu gällande instruktion för kyrkobetjänte
- och dock har man aldrig hört, att
klockarne inom detta stift fullgöra sina
skyldigheter mindre nitiskt och
ordentligt än inom öfriga delar af riket. Detta
torde vara bästa beviset, på, att alla
dessa löjliga och småaktiga föreskrifter, som
måhända voro behöfliga på 1600-talet,
nu saklöst kunde förvisas till något
museum.
Under rubriken »aflöning» anmärker
utgifvaren:
Då enligt k. kungörelsen den 20 jan. 1882
§ 2 den, som innehar förenad
folkskollärare-och klockaretjänst, skall uppbära de för båda
tjänsterna anslagna löner oafkortade, kan det
inträffa, att sådan tjänsteinnehavare kommer
i åtnjutande af dubbel bostadsförmån.
Detta naturligtvis i det fall, att han
har bostad som klockare. Men ingen
författning ålägger församlingarna att
förse sina klockare med boställe eller
bostad.
Till tjänst för de klockare, som hafva
boställen, anföras gällande bestämmelser
angående ecklesiastika boställen, särskildt
om husesyner och ekonomiska
besiktningar.
I registret heter det på tvänne ställen,
att kvinna ej är kompetent till
klockaretjänst utan särskild dispens, och
hänvisas i detta hänseende till sid. 30. Här
(liksom för öfrigt på andra ställen i själfva
arbetet) letar man emellertid förgäfves
efter någon af de många k. resolutioner,
som styrka detta.
5. Föreskrifter angående lägre
kyrkobetjänte.
Till dessa räknar utgifvaren: ringare,
orgeltrampare, kyrkvaktare, dödgräfvare
och sexmän.
Den sistnämda kategorien har väl
egentligen icke här sin plats. Där ännu
»sexmän» tillsättas - hvilket långt ifrån
öfverallt sker, då någon allmän föreskrift
härom ej finnes - betvifla vi, att
inne-hafvarne tillåta, att de inrangeras bland
»lägre kyrkobetjänte» och på deri sociala
»rangskalan» likställas med kyrkvaktare
och dödgräfvare. De äro snarare att
anse som ett slags kommunala
förtroendemän.
Arbetet afslutas med tvänne register,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
