- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 15:e årg. 1896 /
591

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 42. (772.) 14 oktober 1896 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 42

SVENSK LÄEARETIDNING.

591

städse förstått att gripa tillfället i flykten
och att väl begagna sig af detsamma.

Palmgren är en äkta genuin småländing
icke allenast genom sin börd och uppfostran
utan äfven genom hela sitt skaplynne. Ban
har nämligen de flesta af småländingarnes
mest karakteristiska egenskaper, icke minst
deras ihärdighet, verksamhetsbegär,
behändighet, klippskhet och förslagenhet, utan äfven
i vissa fall den hänsynslösa djärfhet, som
utmärker småländingens handlingssätt i
praktiskt afseende. Lifvets hårda skola har
både utvecklat, tuktat och härdat dessa
egenskaper. Hans praktiska intressen tyckas ock
i allmänhet ha varit större än de rent
teoretiska.

Palmgren vardt student i Lund den 26
januari 1861. Redan som ung student
sökte och erhöll han inträde vid
telegrafverket. Under sin tjänstgöring vid detta
i olika städer af riket verkade han tillika som
lärare vid åtskilliga högre och lägre
allmänna läroverk. Redan vårterminen 1863
var han biträdande lärare vid läroverket i
Karlstad. Åren 1864-66 var han extra
lärare eller vice adjunkt vid läroverket i
Halmstad och ären 1868 - 71 i Norrköping.

Mellan åren 1869 och 1871 var han
tilllika föreståndare för Norrköpings enskilda
elementarläroverk samt dessutom under
trenne terminer lärare i historia och
geografi vid Ebersteinska skolan i Norrköping.

År 1872 förflyttades han till Stockholms
telegrafstation och tjänstgjorde då under tre
terminer vid Andra lifgardets och Svea
artilleriregementes skolor.

Under åren 1872 - 73 var han dessutom
anställd vid Klara elementarläroverk. Men
redan på våren 1873 vardt han föreståndare
för den mosaiska församlingens skola i
Stockholm, hvilken befattning han bibehöll
till och med vårterminen 1877.

Redan på hösten 1876 hade emellertid hr
Palmgren börjat en ny och in era
själfständig verksamhet. Denna åter skulle få en
märklig betydelse för vårt skol- och
undervisningsväsendes utveckling. Den 16 oktober
sistnämda år öppnade han nämligen i
Stockholm en egen skola, som till en början
kallades Praktiska arbetsskolan. Denna
fortlefver ännu i dag, ehuru den numera
bär namnet den Palmgrenska samskolan.
Denna skola kan visserligen icke till
namnet men väl till gagnet nästa fredag fira sitt
20-års jubileum. Ty hon är Sveriges första
och således äfven äldsta samskola.

Såsom rektor Palmgren själf antyder i
sin skildring af sitt fädernehem är det
möjligt, att den första uppränningen till tanken
att göra slöjden till ett undervisningsämne
i skolan redan uppstått hos honom såsom
gosse. Om detta varit händelsen, har han
likväl icke förrän vid ungefär 33 års
ålder haft tillfälle att förverkliga denna sin
ungdoms dröm. Såsom föreståndare för
mosaiska församlingens skola i Stockholm
införde han nämligen vårterminen 1873 därstä-

I des slöjden såsom undervisningsämne.

l De erfarenhetsrön i afseende på skola
slöjden, som Palmgren gjorde i
sistnämd-skola, torde ha befäst honom i hans öfver-

tygelse om handarbetets och slöjdens
lämplighet såsom uppfostringsmedel.

Om, när och i hvad män han från andra
håll rönt inverkan rörande sina åsikter om
detta uppfostringsmedel, kunna vi ej
uppgifva. Åtskilligt tyder dock på, att hans
åsikter därom till sitt ursprung och sina
hufvuddrag härleda sig från honom själf,
hvilket ju naturligtvis icke hindrar, att han
i ett, några eller flera afseenden kan ha
blifvit påverkad af andra och af dem fått
uppslag till nya idéer i afseende på denna
sak. Originalitet i denna undervisningsfråga
torde därför icke kunna beröfvas honom,
äfven om han några månader senare än
hr Otto Salomon började praktiskt
till-lämpa sina idéer.

De principer, hvilka den Praktiska
arbetsskolan gjorde till sin uppgift att
förverkliga, har hr Palmgren själf angifvit i
följande ordalag:

De åsikter, på hvilka arbetsskolan är
grundad, äro, ehuru icke nya, likväl något
afvikande från de i allmänhet gängse
föreställningarna om den första barnaunder visningen.
Man har trott, att vid denna läsning vore det
viktigaste, och att de behof af rörelse och
omväxling barnet känner utan fara för en sund
kropps- och själsutveckling kunde eftersättas,
och den plats, man därföre åt dessa behöfs
tillgodoseende inrymt, har i allmänhet varit
så knapp som möjligt. Denna åsikt,
öfverdrifven som den var, kunde icke annat än
väcka opposition, och ingenting var
naturligare än att också oppositionen gick till
öfverdrift, i det den fordrade, att barnet skulle
öfverlämnas helt och hållet åt sig själft, lösgjordt
från alla band.

Hur skall man nu finna medelvägen
emellan dessa ytterligheter? Erfarenheten hade
visat, att för mycken läsning verkade skadligt,
men hon visade också, att »fåfäng gå lärer
mycket ondt». Det måste finnas ett sätt att
utveckla barnets själsförmögenheter utan att
därför uppoffra dess hälsa, och ett sätt att
låta de kroppsliga behofven taga ut sin rätt
utan att de andliga försummades. Det
kroppsliga arbetet måste kunna så anordnas, att de
moraliska krafterna stärkas på samma gång
som de fysiska, och att intelligensen genom
detta samma arbete erhåller näring och
stadga. Här ligger tydligen svårigheten. Många
försök hafva blifvit gjorda att lösa uppgiften.
Den praktiska arbetsskolan är ett af dessa;
huruvida hon skall lyckas tillkommer
framtiden att afgöra.

Mycket beror därvid emellertid på
metoden. Icke allt kroppsarbete är i lika hög
grad ägnadt att utveckla barnens på samma
gång fysiska och moraliska anlag. Utgående
från grundsatsen om handarbetets stora
moraliska inflytande på barnen, anser jag
således, att man vid en arbetsskola mera bör se
på, huru väl en sak göres än huru mycket
som göres; ty utförandet af ett arbete står i
närmaste samband med den arbetandes hela
karaktär och, då det är fråga om arbeten för
ungdom, med hela dess karaktärsutveckling.
Ett redligt, dugligt arbete föder nämligen med
nödvändighet redliga tankar och redliga,
dugliga tankar redliga och dugliga människor.
Och tvärtom, oredligt och odugligt arbete
alstrar oredliga tankar och oredliga människor.

Jag är således af den åsikten, att
handarbetets införande i barnauppfostran i främsta
rummet bör afse barnens moraliska
uppfostran, och att denna bäst befordras genom ett
strängt fasthållade af, att allt arbete, det må
utföras af det lilla barnet eller det stora, i
mån af krafter och förmåga måste vara fullt
ärligt och redbart, samt att det har ett
fullkomligt nyttigt ändamål, på det att
ungdomen redan från tidigaste år må få sina
tankar därpå riktade och därigenom lära sig att
näst Gud skatta det ärliga, dugliga och
nyttiga arbetet högre än allt annat, l det jag

sålunda bland handarbetets uppfostrande verk
ningar sätter dess moraliska betydelse i
främsta rummet, vill jag icke hafva förnekat, att
det äfven i andra hänseenden kan hafva stora
och viktiga följder för barnet. Dessa följder
äro sannerligen hvarken få eller obetydliga,
dock intaga de icke ett så framstående rum
som den förstnämda. Man skall lätt förstå,
att jag här tänker mig dess goda inflytande
på hälsan och själsutvecklingen i sin helhet.
Dock underlåter jag här att närmare ingå på
dessa följder, så mycket hellre som de äro
tämligen allmänt erkända.

Då Praktiska arbetsskolan den 16 oktober
1876 öppnades, utgjordes dess lokal af tvänne
i Brunkebergs hotell förhyrda salar.
Elevernas antal var den första terminen 83
gossar och flickor från 5 till 14 års ålder.
Någon boklig undervisning utöfvade då
skolan ännu icke. Barnen sysselsattes nämligen
endast med teckning och sådana arbeten
som pappers- och korgflätning, svarfning,
snickeri, bokbinderi, modellering m. m. Vid
hvarje half timmes slut fingo barnen i dessa
arbeten en kort rast, som användes än till
gymnastiköfningar, än till åhörande af sagor
och berättelser ur historien eller naturläran.
Efter tvänne timmars arbete var lektionen
slutad, och rum lämnades för en annan skara
barn, som i sin ordning kvarstannade två
timmar o. s. v.

Då skolans andra termin började, eller
den 10 januari 1877, hade elevantalet växt
till 111 lärjungar. Med höstterminen samma
år anordnades på åtskilligas begäran en
särskild afdelning, där undervisning meddelades
äfven i läsning och skrifning. Lärjungarne
i denna afdelning utgjorde likväl endast 12,
medan arbetsafdelningen räknade 81 barn.

Af denna framställning om skolans första
år framgår det ju tydligt, att mycket i
skolans verksamhet påminner om hvad som
rektor Palmgren varit med om i Vrigstads
lilla prästhus, ehuru hvad som där
försiggick under patriarkaliska furmer i Praktiska
arbetsskolan utfördes i mera systematisk
ordning och efter bestämdt angifna metoder.

Huru Samskolan utvecklade sig i och ur
den Praktiska arbetsskolan måste emellertid
uppskjutas till en följande uppsats.

A. Hammarskjöld.

FÖR DAGEN.

Ett nytt uppfostringsmedel i
skolorna

har på senare tiden sökt göra sig
gällande, nämligen friluftsleken. I vårt
grannland Danmark har t. o. m. ministeriet
för kyrko- och undervisningsväsendet
tagit saken om hand. Såsom förut i
korthet omnämts, har nämligen
ministeriet tillställt samtliga skoldirektioner i
landet ett cirkulär, hvari anbefalles
införandet af ordnade fria lekar vid skolorna.

I den ganska omfångsrika skrifvelsen
framhålles först med stark betoning, hurusom
denna fråga på senaste tiden gjort sig allt
mera gällande, att den är af största vikt,
och att de fria lekarne äro en så naturlig
och lyckligt verkande form för
kroppsöfningar, att de, bedrifna på rätta sättet,
öfverträffa hvilken som helst sportmässig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:12:42 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1896/0591.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free