Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (891.) 25 januari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
SVENSK LÄRARETIDNING-
N:r 4
från riksdagens sida vidtaga sådana
åtgärder, att folkundervisningen kunde behörigen
upprätthållas med examinerade lärarekrafter.
Andra kammaren biföll utskottets för-
Då det emellertid allt fortfarande
klagades öfver svårigheter att erhålla kompetenta
personer till vikarier, när läraretjänst af
en eller annan anledning vore ledig, äfven- [
som här och där öfver bristen på sökande j
till ledigförklarade befattningar, helst vid [
flyttande skolor, anmodades i skrifvelse den j
13 juni 1898 domkapitlen och Stockholms j
stads konsistorium att före den 15 septem- |
ber 1898 inkomma till
ecklesiastikdepartementet med yttranden, huruvida brist å
lärare och lärarinnor vid folkskolan förefunnes
inom de särskilda stiften och Stockholms
stad samt att därvid, om sådan brist ägde
rum, efter vederbörande seminarierektors
hörande afgifva förslag om huru bristen
lämpligast skulle kunna af hjälpas.
Sedan folkskoleinspektörerna, öfverstyrel- j
sen öfver Stockholms stads folkskolor med
flere myndigheter blifvit i ärendet hörda,
hafva domkapitlen och Stockholms stads
konsistorium inkommit med de infordrade
yttrandena.
Af dessa framgår, att brist på lärare vid
folkskolan framträdt inom Uppsala, Västerås,
Göteborgs, Kalmar, Hernösands och Visby
stift, och att denna visat sig dels däruti, att
endast en eller två behöriga sökande, ja,
stundom ingen, anmält sig till ledigförklarad
plats, samt att det år efter år blifvit allt
svårare att anskaffa examinerad vikarie, då
tjänst varit ledig eller tjänsteinnehafvare af
en eller annan anledning varit förhindrad att
själf sköta sin befattning, hvadan man måst
åtnöja sig med pensionerade folkskollärare,
småskollärare, småskollärarinnor eller andra
personer, som saknat föreskrifven kompetens
för att sköta befattningen.
Folkskoleinspektörerna i Strängnäs stift
vitsorda, att en verklig brist på lärarekrafter
vid folkskolan under de senaste åren
framträdt inom såväl Södermanland som Nerike,
men stiftets domkapitel anser sig detta
oaktadt icke kunna konstatera en allmännare
brist på lärare och lärarinnor vid
folkskolorna inom stiftet.
Af folkskoleinspektörerna inom Karlstads
stift uppgifva två, att brist på lärare och
lärarinnor förefinnes inom deras
inspektionsområden, såsom bevis hvarpå den ene af
inspektörerna anför, att tvänne nyinrättade
läraretjänster ej kunnat tillsättas, att vid
inträffande ledigheter, helst vid flyttande
skolor, ingen sökande anmält sig, utan hade
man måst betjäna sig dels af ålderstigna
pensionerade lärare, dels af oexaminerade
personer, hvilkas lämplighet blott i nödfall
kunnat godkännas, samt att stundom skolor
måst under halfva år ligga nere. Stiftets
domkapitel förmenar dock, att bristen på
sökande till lärarebefattningar vore till den
grad obetydlig, att några utomordentliga
åtgärder för dess undanrödjande icke syntes
vara af behofvet påkallade.
Domkapitlet i Skara anser, att någon, om
än hittills ringa brist på folkskollärare yppat
sig inom stiftet.
Domkapitlet i Linköping förmenar, att
tillgången på lärarekrafter för folkskolan icke
vore så riklig som de för handen varande
förhållandena kunde göra önskvärdt.
Domkapitlet i Växjö håller före, att den
nuvarande knappa tillgången på lärare vore
tillfällig och öfvergående, i samma mån som
efterfrågan af lärare blefve allt mer känd.
Domkapitlet i Lund yttrar, att med skäl
ej kunde påstås, att brist på lärare inom
stiftet förefunnes,
Stockholms stads konsistorium uppgifver,
att inom Stockholms stad vore tillgången på
lärare och lärarinnor riklig.
Däremot framhålla åtskilliga af dem, som
i ärendet afgifvit yttrande, att brist på
folkskollärare nu förefunnes och att denna
hotade att under den närmaste framtiden blifva i
allt större,, dels emedan många
pensionsbe-rättigade lärare, som stått kvar vid tjänsten
under afvaktan på att deras pensioner skulle
komma att ntgå med högre belopp, nu, sedan
högre pensioner blifvit dem tillförsäkrade,
sannolikt komme att taga afsked, dels
därför att folks kollärarn e i allmänhet ej skulle
hädanefter så länge som hittills stå kvar vid
sina befattningar efter uppnådd
pensionsålder och dels slutligen enär under den
närmaste framtiden årligen flera nya
folkskolläraretjänster än hittills sannolikt komme att
inrättas, helst i Norrland, där
folkskoleväsendet för närvarande vore stadt i stark
utveckling.
Af de infordrade utlåtandena torde
framgå, att under den senaste tiden brist på
folkskollärare yppat sig inom största delen
af landet.
Detta bekräftas ock af följande tabell,
hämtad hufvudsakligen från riksdagens andra
kammares första tillfälliga utskotts utlåtande
n:r 22 vid 1897 års riksdag och sedermera
inom ecklesiastikdepartementet öfversedd och
fullständigad.
Öfverskott ( + ) eller brist (- )
4- 76
+ 112
+ 97
+ 0
- 50
- 78
- 68
- 43
- 19
- 16
+ H l
Det årliga tillskottet af nya lärare
303
324
300 |
251
218
190
202 |
210
244
265
2,607
Det årliga behofvet af nya lärare
Summa
227
212
203
251
268
268
270
253
263
281
2,496
Genom döden eller af annan anledning afgångna lärare
55
67
61
77
67
78
86
65
73
80
709
Till pensionsstaten öfverflyttade lärare
49
67
69
73
72
84
72
74
67
75 |
702
Nyinrättade, för folkskollärare afsedda tjänster
193
^78
73 1
101
129
106 |
112 1
114
123 1
126
1,085
År
1ÖÖ7
1888
1 1889
1 1890
1 1891
1 1892
1 1893
1894- i
1895 !
1896
Under ifrågavarande är hafva sålunda,
enligt ofvanstående utredning, från
seminarierna utexaminerats 11 lärarekandidater mer
än som behöfts för att med behöriga
personer besätta både under dessa år nyinrättade
tjänster och de befattningar, som under
samma tid blifvit lediga därigenom att deras
innehafvare antingen öfverflyttats till pensions-
staten eller genom döden eller af annan
anledning afgått från sina tjänster. Däraf
följer dock ej, att antalet af de lärare, som
under denna tid sökt anställning vid
folkskolan, varit tillräckligt för att motsvara
behofvet. Det förhåller sig däremot så,
att under de år, som äro i fråga, antalet
nyinrättade och ledigblifna tjänster varit
större än antalet af de lärare, som
därunder ingått i folkskolans tjänst. Många af
dem, som vid seminarierna under
ifrågavarande tid utexaminerats, hafva nämligen
tagit anställning vid högre flickskolor,
döf-stumskolor (under åren 1887-1896 ej mindre
än 48), seminariernas öfningsskolor, samt
vid af stat, landsting eller enskilda
anordnade seminarier för bildande af
småskollärare och -lärarinnor m. m. Dessutom har
en och annan efter vid seminariet aflagd
examen ej ägnat sig åt lärareverksamhet af
något slag.
Under de år, hvarom nu är fråga, hafva
sannolikt minst 100 af dem, som under
samma tid tagit afgångsexamen vid
seminarierna, ej ingått i folkskolans tjänst.
Antalet under åren 1887-1896
nyinrättade och ledigblifna tjänster har sålunda ined
minst 89 öfverskjutit antalet af de lärare,
som under samma år sökt platser vid
folkskolan.
Men äfven om under ofvannämda år lika
många utexaminerade folkskollärare hade
sökt anställning vid folkskolan som antalet
af de under samma tid nyinrättade och
ledigblifna tjänster, hade man dock ej erhållit
behöfliga lärarekrafter. Man behöfver
nämligen ett antal examinerade lärare äfven
för att användas som vikarier, när ordinarie
tjänstinnehafvare af sjukdom eller annan
anledning äro förhindrade att själfva sköta
sina befattningar.
Under förra delen af det tidsskede,
redogörelsen omfattar, klagades ej öfver
bristen på kompetenta vikarier. Detta kom
sig antagligen däraf, att under den förra
delen däraf fanns tillgång på examinerade
lärare, hvilka ännu ej fått ordinarie
beställningar. Men småningom aftog antalet af
dylika lärare och från och med år 1895,
då nådiga kungörelsen den l juli 1894
angående aflönande i vissa fall af vikarie för
sådan ordinarie lärare eller lärarinna vid ,
folkskola, som af sjukdom urståndsattes att
sköta sin tjänst, började tillämpas, blef
bristen på kompetenta vikarier rätt kännbar.
Förut hade man, när ordinarie lärare på
grund af sjukdom ej kunde sköta sin tjänst,
vanligen antingen för en tid afbrutit
skolarbetet eller ock låtit en lärarinna med
småskollärarebildning öfvertaga ledningen
däraf. Endast undantagsvis hade man
anskaffat behörig vikarie. Efter den nya
förordningen måste man, så vidt ske kan,
anskaffa kompetent vikarie, om man nämligen
vill komma i åtnjutande af statsbidrag till
vikariens aflönande.
Såsom bidrag till aflöning af vikarier för
sjuka ordinarie folkskollärare utbetalades,
enligt till ecklesiastikdepartementet inkomna
uppgifter, för år 1895 ett belopp af 42,245
kronor 94 öre, för år 1896 45,671 kronor
55 öre och för år 1897 51,847 kronor 61
öre. Antager man, att en vikarie tjänst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
