- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 20:e årg. 1901 /
382

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 23. (1,014.) 5 juni 1901 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

382

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 23

ståndarinnan och de utgående eleverna,
kände man, att de alla inom sig fattat
innebörden af skolköksidéns stora
betydelse.

Denna af staten understödda
lärarinnekurs för huslig ekonomi har af statsmedel
fått ett tillfälligt anslag af 1,000 kr. för
upprättande af vanärande skolkök på landet.
Och skall skolkökets föreståndarinna, fröken
J, Åkerström, under sina egna ferier
förestå Ateneums första vandrande skolkök.
E^i kurs skall hållas i Grycksbo från den
10 juni under fyra veckor och en kurs i
Falun från den 10 juli, likaledes i fyra
veckor.

Det är ett stort och viktigt arbete, som
dessa vandrande skolkök åtagit sig. Måtte
desamma få röna det intresse, som de så
väl behöfva af skolråd, lärarepersonalen och
först och sist allmänheten!

Sveriges första vandrande skolkök har
sedan den 12 april detta år varit i
verksamhet å Sollum i Hjärtums socken i
Bohuslän, och afslöts kursen i pingstveckan.

Det är den för skolköksidén så varmt
intresserade fröken Lotten Lagerstedt, som
tagit initiativet till denna art af
skolköksverksamhet i vårt land. Efter, att i Finland
ha varit vittne till de välsignelserika resultat,
som de vandrande skolköken där lämnat,
gaf fröken Lagerstedt sig ingen rö, förrän
hon förmått välvilliga och för saken
intresserade personer att tillsammans med henne
få till stånd ett dylikt vandrande skolkök
, ut på landsbygden. Konsul Oskar Ekman
i Stockholm har till detsamma lämnat en
hel uppsättning af skolköksinventarier, och
fru Hulda Mellgren har icke blott upplåtit
lokal för skolköket utan har äfven skänkt
detsamma nödiga grönsaker m. m.

I kursen å Sollum hafva 13 elever
mellan 13 och 16 år deltagit. De hafva erlagt
en elevafgift af 5 kr. men erhållit middag
gratis i skolköket. Eleverna hafva deltagit
i arbetet med lif och lust och äro alla i
likhet med fröken Lagerstedt besjälade af lust
att föra skolköksidén vidare ut i bygderna.

Flera kurser af liknande art som den nu
afslutade skola .under den närmaste tiden
hållas, dels å hr Gustaf Kihlmans
egendom Tofta och å brukspatron P. Larsons
egendom Färghagen i Västerlanda socken,
dels å konsul Ekmans egendom
Björka-Säby i Östergötland samt möjligen å
Lem-neå åkerbrukskoloni.

Bland dem, som lofvat att ideellt
medverka till skolköksidéns spridning, är biskop
Rodhe. Han har nämligen föresatt sig att
söka intressera sitt stifts prästerskap för
den behjärtansvärda saken. Det är ju klart,
att präster och lärare härvidlag kunna
uträtta mycket, då det gäller att väcka
intresse för skolköksidén ute på landsbygden.
Den, som känner till, hur folket där
lefver, och hur ytterst okunniga folkets
kvinnor ej sällan äro i den allra enklaste
matlagning, hur ytterst ensidigt de ofta
sammansätta sin föda, den bör förstå, att
skolköksidén är värd att omhändertagas och
vårdas. A.

Ålfr. T. Snöbohm.

j£ter har en af de gamla veteranerna
|[ på folkskolans arbetsfält efter en
ovanligt lång och i flera afseenden
betydelsefull verksamhet fått nedlägga
vand-ringsstafven. Sistlidna onsdag afled i sitt
hem vid Bönders i Klinte f. d.
folkskolläraren Alfr. Teodor Snöbohm i den höga
åldern af nära 82 år.

A. T. Snöbohm, som härstammade från
en gammal gotländsk prästsläkt, hvars anor
den bortgångne lär ha spårat ända till midten
af 1500-talet, föddes den 19 juli 1819 i
Dö-derhultsvik, nuvarande Oskarshamn, dit
fadern - till yrket guldsmedsmästare -
några år förut inflyttat från Gotland. Snart
återvände fadern till sin fäderneö igen
och bosatte sig på Klintehamn, hvarest A.
T. Snöbohm sålunda uppväxte.

Hågen för lärarekallet framträdde hos S.
ganska tidigt. Redan som liten gosse
biträdde han sin styfmoder, då vorden änka,
i skötandet af en privatskola för nybörjare å
Klintehamn. Vid 16-17 års ålder fick han
anställning hos prosten Henrik Lyth i
Hafd-hem, hvilken var blind, för att biträda
honom med skrifning och läsning. Af denne
ovanligt kunskapsrike man erhöll S. i
sällskap med prostens egna söner undervisning
bland annat i lefvande språk och latin,
hvaraf han sedermera för sin
skriftställareverksamhet hade stor nytta. Efter att
någon tid hafva tjänstgjort som informator
blef S. antagen till lärare vid en af enskild
person upprättad folkskola å Slite
hamnplats, hvarest han tjänstgjorde i tre år.

Under tiden hade 1842 års
folkskolestadga med påbud om allmänt inrättande
af folkskolor utkommit. S. skyndade då
att vid det nyligen inrättade folkskollärare-

seminariet i Visby aflägga examen,
hvarefter han år 1847 erhöll ordinarie plats i
Levide församling af Gotlands län, där han
sedan framgångsrikt verkade i 42 år eller
ända till den l juli 1889, då han afgick
med pension.

Af naturen rikt begåfvad och varmt
intresserad för sitt kall, åtnjöt S. i sin krafts
dagar stort anseende sonr.lärare.

Hans lön var - i synnerhet under den
första tiden - mycket ringa, så att det
mången gång lär varit svårt nog för
honom att få debet och kredit att gå ihop,
helst som han hade en stor familj att
försörja. Men de ekonomiska svårigheterna
lade han aldrig tungt på sinnet. Det
föreföll, som om han med sin ideella
anläggning helt och hållet satte sig öfver dylika
prosaiska saker.

Redan tidigt insåg S. nyttan och
behofvet af, att lärarne emellanåt få samlas för
gemensamma öfverläggningar om skolans
angelägenheter. Han var därför en varmj
vän af läraremöten’och tjänstgjorde en längre
följd af år som ordförande i -Gotlands södra
tredings lärareförening, . hvarjämte han vid
flera stiftsmöten fungerade som vice
ordförande.

Det är dock icke som pedagog utan som
framstående forskare i Gotlands häfder S.
gjort sig känd och bemärkt t. o. m. utom
sin fäderneö. Hans med bidrag af
Gotlands läns landsting 1871 utgifna
värdefulla arbete »Gotlands land och folk»,
hvilket för några år sedan utkom l en andra
upplaga, vittnar om grundlig förtrogenhet
med ämnet samt om författarens varma
kärlek till den gamla sagoön och dess
bebyggare.

Ett synbart erkännande för den möda,
han nedlagt, och den talang, han visat prof
på vid författandet af nämda arbete, erhöll
S. något år senare, då han af kontingen
hugnades med medaljen »Literis et
arti-bus», en utmärkelse, som icke lär kommit
någon annan svensk folkskollärare till del.

Som frukt af de senare årens arbete
föreligger dessutom i manuskript ett större
arbete: »Om gotländska ortnamn och deras
härledning.»

Den aflidne var också ända in i sena
ålderdomen en flitig medarbetare i
ortstidningarna, hvarvid hans bidrag mestadels
utgjordes af folklifsskildringar - ofta på
gutamål- vittnande om en klar och säker
uppfattning af såväl landets som folkets
egendomligheter.

Klart är, att S. för ett framgångsrikt
bedrifvande af sina forskningar var i behof
af kunskap i främmande språk. Genom
ihärdigt själfstudium, som i viss mån
underlättades af den språkkunskap, han redan
i unga år förvärfvat, tillägnade han sig
nödiga insikter i såväl latin som tyska, franska
och engelska, ja t. o. m. i fornisländskan*

Äfven för kommunala angelägenheter
hyste S. under sin tjänstetid varmt intresse,
och många voro de förtroendeuppdrag, med
hvilka han hedrades. Så var han i många
år kommunalstämmans ordförande.

Efter afskedstagandet bosatte sig den
gamle läräreveteranen åter i Klinte, hvarest
han i sitt lilla trefliga hem ömt vårdats af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:12:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1901/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free