- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
56

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56

SVENSK

Nr 4

Detta

gäller inte minst folkskolan. Var

demokratiska tid ställer betydligt ökade krav på menige mans allmänbildning, och eitersom den ojämförligt största delen av vår ungdom far sin undervisning i folkskolan, måste även denna följa med tidens fordringar och försöka hoja sig till eri högre nivå. Aktningsvärda försök i det Avseendet ha gjorts, därom vittnar t. ex. den nya undervisningsplanen, men åtskilligt återstår, och en välordnad sär-

under

motiverad.

isning på folkskolstadiet ar fullt

Hjalmar Karlsson.

For skolreseledare att beakta.

En ort, som ar värd att besökas av skolreéande, ar Sigtuna, »stenarnas och ruinernas stad.»

Till den lilla idylliska och minnesrika f. d. huvudstaden avgå ångfartygen »Fyriä I» och »Fyris II» samt »Nya Uppsala» från Riddarholmen i Stockholm samt jångfartyget »Uppland» från Munk-brohaijnnen, Stockholm. Från Uppsala till Sigtuna avgå likaledes de tre först-nämncjla ångarna samt ångfartyget »Ör-sundsoro».

Sevärdheterna i Sigtuna äro, förmodar jag, sa välkända för denna tidnings läsare, att desamma här ej behöva relateras.

En annan sak, som jag däremot förmodar ej ar sa välkänd av de flesta skolreseledare, allrahelst som någon annons ^ller notis härom veterligt ej varit synlig i skolpressen, ar, att logi för skol-resanqe finnes att få i en byggnad vid prästgården. Madrasser och kuddar tillhandahållas i logiet, och logipriset pr barn lär vara 50 öre pr natt. Säkrast torde kanske vara att i förväg tillskriva kyrkoherde Carl Rogberg, Sigtuna.

En jfördel ar, att bespisning ävenledes kan erhållas strax intill logiet i den för icke sjå länge sedan öppnade »Pilgrims-stuga4». Därstädes tillhandahålles åt skolresande gröt och mjölk samt kaffe mot, »om jag förmodar, humana priser. När Sigtuna besetts, och om tid och pengar det medgiver, kunna vi företaga en ut:lärd till Wenngarns gamla slott med dess terrassformiga trädgårdsanläggning. Väger Sigtuna-Venngarn ar ungefär en halv mil lång.

En annan lämplig utfärdsort från Sigtuna ^.r det ungefär en mil därifrån avlägsna^ Steninge slott.

Närmaste järnvägsstation ar Märsta. Ångfartygsaktiebolaget »Garibaldi», Uppsala, ägare till ovannämnda fartyg »Fyri^ I»,Fyris II» samt »Nya Uppsala», har Tfid en förra sommaren företagen skolresa visat sig synnerligen välvilligt stämt gentemot folkskolbajnens studieresor.

’’-*.. En trafikled lämplig ur skolresesynpunkt, ar leden Stockholm-Strömsholm -Smedjebacken, »Sveriges vackraste vattenväg», som det hette i annonsens

dagspressen i somras. Dels bjuder resan på en mängd storslagna naturscenerier, och dels ställer sig färden ur undervisningssynpunkt synnerligen fördelaktig med sina 26 slussar. Motor fartyget »Strömsholms Kanal», som gör en tur i vardera riktningen pr vecka, äges av Stockholms Transport- och B’»gserings-aktiebolag, vilket bolag ävenledes visat sig mycket välvilligt stämt mot skolre-sorna. En lämpligare skolresekapten an den, som i somras förde befälet på sistnämnda fartyg, ar säkerligen svår om inte omöjlig att finna.

»Strömsholms Kanal» avgick i somras från Stockholm kl. 7,30 f. m. på söndagarna, från Smedjebacken tisdagar kl. 1,30 e. m.

T. Liljeholm.

Ur dagspressen.

Taxeringslängderoa ge dråplig belysning åt skolagitationen.

Under denna rubrik finnes i Dagens Nyheter för den 17 januari följande artikel» som förtjänar att bliva känd i alla de bygder, där de kommunala folkskol-förbundens agitatorer söka att fånga valmän vid nästa riksdagsmannaval.

En av de trakter, där de kommunala folk-sko l förbunden rönt en mera livlig tillslutning, ar, som bekant, västgötaslätten, d. v. s. de bördiga kommunerna kring Falköping, Grästorp, Vara och Skara. Här i dessa tätt befolkade nejder ar det man - i likhet med vad fallet ar på östgötaslätten - mest far höra talet om barnens »langa och svåra skolvägar» och om de olidliga skattebördor, som folkskolans reformering drar med sig för den jordbrukande befolkningen m. m. Vad nu skattetrycket angår, har det i denna tidning redan påvisats, att det for Skaraborgs läns vidkommande utgör i medeltal for de olika kommunerna endast 6 kr. 39 öre för inkomsthundra. Ser man på de enskilda fallen, ar det sant, att man kan påträffa kommuner med en väsentligt högre och mer betungande uttaxering. Men frågan blir då, om dessa skatteutgifter verkligen äro sa tryckande just och speciellt for lantbrukarna, som det på detta hall ideligen påstås. Därom far man en god föreställning, om man studerar vederbörande landskommuners taxeringslängder och därvid lägger märke till vilka personer som äro de största skattedragarna i dessa församlingar, där bondebefolkningen ar den till antalet dominerande.

Det har roat en sakkunnig meddelare till Dagens Nyheter från dessa trakter att sända tidningen ett intressant studiematerial över taxeringen i dessa västgötasocknar på slätterna omkring och mellan Skara, Lidköping och Vänersborg. Det ar 1922 års taxering det gäller samt inkomster överstigande 1,000 kr. Ur detta material må en axplockning och några sammanställningar göras.

Hr Bengtsson i Kullen taxerad inte ens for 1,000 kr.

I kuriositetens intresse och för att ta ett genomsnittligt fall ur högen kan man börja med den kommun, där riksdagsman Emil Bengtsson i Kullen, som ju ar en av de största profeterna i skolförbundsrörelsen och därtill, enligt utsago, lär ha fiskat en god del av de för ett riksdagsmannamandat nödiga rösterna på programmet halvtidsläsning, lever och regerar, Le ven e kommun av Viste härad med en folkmängd på omkring 1,300 personer.

Om man fäster sig uteslutande vid bevill-ningstaxeringen inom nämnda kommun for ar 1922 samt de taxerade inkomsterna från och med 1,000 kr. samt indelar dessa i fem grupper: I 1.000-2,000 kr. inkomst, II 2,000 -3,000, III 3.000-5,000, IV 5,000-10,000, V 10,000 och däröver, får man följande högeligen intressanta tabell Över de 52 inkomsttagare, som på detta sätt upptaxerats.

Q O Q Q

3 H* Hj Hj Hj

c c c C

HÖ HÖ HÖ HÖ HÖ

HÖ Hö HÖ HÖ HÖ

I II III IV V

l kyrkoherde - ..... . .....

4 lärarpersonal ....... ––- 121

1 barnmorska ............ l

2 stationsbefäl ............

1 forman och 3 stations-

karlar ... ....... - .......... 121

3 banvakter ........ . ...... l 2

2 järnvägsarbetare ~.~. 2

3 montörer ....... - .......... l 2

3 linje- o. telefonarb. - 2 l

3 handlande ............... 3

l slaktare ............... .... l

l snickare .................. l

l bankkamrer ............ l

l ladugårdsförman ...... l

l länsskogvaktare ...... l

l godsägare ...............

15 hemmansägare ......... 11 3

l lägenhetsägare ......... l

1 bank ...... ............. ..... l

2 järnvägsbolag ..... - - l l kyrkorådet ...... ............ l

Summa 29 14 42 3 = 52
Ordnade efter yrkeskategorier kunna inkomsttagarna uppdelas på följande sätt:
Q Q Q Q O
S Hj Hj 2 HJ
C S Ö £
HÖ HÖ HÖ HÖ HÖ
HÖ HÖ HÖ HÖ HÖ
I II III IV V
Personal i kyrka, skola
och sjukvård............ 221 l
Trafikpersonal............ 7 622
Näringsid käre (exklusive lantbrukare) ............ 5
Anställda...............-..... l 2
Lantbrukare och jordägare ...................- 12 3 2
Bolag, sammanslutningar, korporationer ...... 211
Summa 29 144 2 3 = 52
Läsaren torde lägga märke till vederbörande skattebetalares yrken. Inom denna renodlade lantbrukarkommun voro 52 inkomsttagare bevillningstaxerade för ett belopp av 1,000 kr. eller därutöver, men bland dessa 52 inkomsttagare voro endast 15 hemmansägare. Och av dessa 15 hemmansägare, bland dem inräknat ett stärbhus, nådde endast 4 upp till en inkomst av 2,000 kr. pr ar. Den efter allt att döma välmående hr Bengtsson i Kullen ar icke ens upptagen i förteckningen och synes således icke vara taxerad för ens sa stor årsinkomst som kommunens småskollärarinna och barnmorska eller en enkel ladugårdsförman, eller ens 1,000 kr. Däremot tillhöra stationskarlar, banvakter, linjearbetare, montörer, telef on arbetare, järnvägsarbetare och snickare m. fl. kommunens mera beskattade invånare, för att icke tala om församlingens kyrkoherde och lärarpersonal samt stationsbefälet vid den lilla smalspåriga järnväg, som drar genom socknen, vilka - frånsett en godsägare och ett stärbhus - synas vara socknens verkliga guldgruvor.
Det skulle kräva alltför stort spaltutrymme att från detta enskilda fall övergå till en allmän och ingående analys av förhållandena i den bygd, som representeras av hrr Bengtsson i Kullen och Månsson i Vinninga. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:08:36 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1924/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free