Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 18
SVENSK LÄRARETIDNING.
339
utan när vi ska tvätta, måste vi tvätta uppe. Två gårdar ha vi, en övre och en nedre. Vi bo på övre gården. På den gården, där vi bo, bor en familj till. På nedre gården bo också 2 familjer. Där ar också en pump, som vi måste gå till och hämta vatten, ty uppe i vårt hus ar ingen vattenledning i köket. Världen (1) vill ingenting göra.
Vårt hus ser rätt sa fint ut utanpå, men inuti ar det sönder.
L Thorén.
dagen.
Folkskolreaktionen.
II. Halvtidsläsningen.
Vi hava i det föregående sysselsatt oss med frågan om halvtidsläsningen, sedd ur skolhygienisk synpunkt, och därvid påvisat, att intet enda av de skal, som ur nämnda synpunkt anförts till stöd för halvtidsläsningen, vilar på några i berörda avseende verkställda undersökningar av de faktiska förhållandena, att alla dessa skäl därför hänga fullständigt i luften och i verkligheten reduceras till blott och bart nakna subjektiva påståenden, samt att sagda skäl följaktligen icke äga något det ringaste objektiva värde och således icke heller någon den ringaste beviskraft. Allt vad vi härutinnan anfört har för övrigt blivit i dessa dagar ytterligare på det kraftigaste bestyrkt dels av skolöverstyrelsens till vederbörande riksdagsutskott avgivna yttrande över friherre Adelsvärds motion om halvtids-läsning, dels ock av en vid detta yttrande fogad bilaga, utgörande ett av förste provinsialläkaren Gr. Stéenhoff avgivet särskilt yttrande om halv-tidsläsningen ur skolhygienisk synpunkt, vilket yttrande vi - eftersom dr Stéenhoff ar en av de få läkare i vårt land, som verkligen på allvar ägnat sig åt Skolhygieniska undersökningar - snarast möjligt skola återgiva i Sv. Ltg.
Då vissa skolråd och kyrkostämmor i skrivelser till skolans myndigheter, även till k. m:t, yrkat halvtidsläsning för sina skolor, hava de i allmänhet starkt betonat de hygieniska skälen, men därjämte hava de ofta - i enlighet med västgötaformuläret - anfört skäl av pedagogisk innebörd. Sistnämnda slag av skäl har givetvis upptagits även av agitatorerna för de kommunala folkskol-förbunden. Vi skola därför något granska halvtidsläsningen även ur
2. Den pedagogiska synpunkten.
I detta avseende nöja sig de förutnämnda skolråden och kyrkostämmorna i regel med det påståendet,
att halvtidsläsningen ar ur undervisningssynpunkt lika bra som heltids -läsningen eller bättre, eller också säga de, att den förra medför lika gott kunskapsresultat som den senare. Endast i ett och annat fall inlåta de sig på en jämförelse mellan en skola av formen C l och en av formen B 2 och påstå då, att den senare ar en sämre skolform.
Av agitatorerna för halvtidsläsningen har hr Wykman inlåtit sig på några pedagogiska argument, som förtjäna att hållas fram i ljuset, och vi skola i det följande komma till dessa. Men det ar egentligen lektor Bernhard Risberg, som tagit på sin lott att föra halvtidspedagogikens talan. Denna »modärna pedagogik», som han själv kallar den, har han framlagt vid flera olika tillfällen, senast i ett föredrag vid de kommunala folkskolförbundens av oss förut omnämnda delegerademöte i Stockholm den 6 februari 1924 (se Sv. Ltg nr 11). Sagda föredrag har han nu utgivit i en broschyr med titel: Landsbygdens skolformer i ny belysning. I förordet till denna broschyr s äger hr Risberg:
Föredraget avser framför allt att belysa varannandagsläsningens lojala upprinnelse samt dess fortfarande berättigande och lämplighet i sådana landsändar, där bebyggelse- och naturförhållanden redan för ett halvt århundrade sedan framkallat dess införande, och att genom en grundlig bevisföring* i detta avseende giva bindande skal, särskilt av hygienisk och modärn-pedagogisk art, för de kommunala förbundens motstånd mot det alltför schablonmässiga genomförandet av varjedagsläsning överallt i landsbygden utan nödig hänsyn till lokala förhållanden.
Hr Risberg har tillställt oss denna broschyr »med anhållan om saklig behandling». Denna anhållan skola vi sa mycket snarare efterkomma, som vi ha till princip att behandla alla frågor sakligt och alltid tillämpat denna princip. Vi skola dock nu, såsom förut nämnts, hålla oss till det pedagogiska momentet - det hygieniska ha vi redan avfärdat, åtminstone tills vidare. Då nu hr Risberg i nämnda broschyr uppsamlat de flesta pedagogiska skäl, vilka bruka anföras till stöd för halvtidsläsningen, skall det bliva oss ett särskilt nöje att uppvisa, hur pass »grundlig» den bevisföring och hur pass »bindande» de skäl äro, som hr Risberg presterat.
Vi skola därvid huvudsakligen upptaga till behandling frågorna om läroämnen och lärokurser, undervisningsmetoder, barnens mottaglighet for undervisning, barnens överansträngning och undervisningens resultat. Men innan vi övergå till dessa frågor, skola vi börja den »sakliga behand-
* Kursiverat av red.
lingen» av o/annämnda broschyr med ett par punkter i densamma, som äro karaktäristiska för förf:s stridssätt.
a. Lektor Risbergs sakkunskap och sanningsenlighet.
Den första av dessa punkter återfinnes i sista delen av det ovan återgivna utdraget av förordet, där förf. säger sig vilja giva »bindande skäl» för de kommunala förbundens motstånd mot det alltför schablonmässiga genomförandet av varjedagsläsning »överallt i landsbygden utan hänsyn till lokala förhållanden.»
Förf. vill här obestridligen inbilla sina läsare, att i vårt land pågår ett arbete för ett schablonmässigt genomförande av varjedagsläsning överallt i landsbygden utan hänsyn till lokala förhållanden, eller åtminstone att ett schablonmässigt genomförande av sådan varjedagsläsningjpå^/r&as. Ty det ar ju mot detta, som de kommunala förbundens »motstånd» ar riktat. Om ingen eftersträvade eller ingen ens ifrågasatte det nämnda genomförandet, vore ju sagda motstånd riktat mot en ren fiktion, och sa enfaldiga skulle väl de kommunala förbunden ändå inte vara, att de taktade alldeles i vädret. Även å sid. 19 i broschyren antyder hr R., att de finnas, som »vilja påtvinga hela landet en schablonmässig skoltyp».
Faktum ar nu, såsom varje folkskolans lärare vet och som hr Risberg enligt ett annat ställe i broschyren visat sig veta, raka motsatsen till vad förf. här vill få sina läsare att tro.
Visserligen äro de halvtidsläsande skolorna i den nya under visnings-planen angivna såsom undantagsformer, men å andra sidan medgiver undervisningsplanen tydligt och klart halvtidsläsning,» där vissa lokala förhållanden därtill föranleda», och hr Risberg kan icke leta upp en enda statens folkskolinspektör eller någon enda av skolans övriga myndigheter, som kräver, såsom han själv säger, »varjedagsläsning överallt i landsbygden utan hänsyn till lokala förhållanden». Påståendet, att ett sådant krav göres gällande, ar således icke överensstämmande med sanningen. Också har skolöverstyrelsen i sitt yttrande över frih. Adelsvärds motion bestämt fastslagit, att ett dylikt krav aldrig från ansvarigt håll framkommit (se Sv. Ltg nr 17). Oss veterligt har det heller aldrig framkommit från annat håll. Men sagda påstående ar betecknande för hr R:s sätt att agitera för halvtidsläsningen. När det icke ar tillräckligt effektfullt att för hans publik framställa förhållandena, sådana som de i verkligheten äro, sa överdriver han och målar ut dem, sådana som de icke äro. Detta framgår om möjligt ännu tydligare av den här ovan antydda andra punkten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
