Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 21
En motsvarande ordning beträffande landskommunerna, vilken i analogi med vad som gäller för städerna väl skulle kunna tillämpas endast i .kommuner med kommunalfullmäktige, skulle erbjuda åtskilliga fördelar. Skolväsendets överflyttning till den borgerliga kommunen skulle då kunna ske, därest behov av en sådan förändring tydligt gjort sig gällande. Därvid bleve det tillfälle att taga hänsyn till främmande trosbekännares intressen och till ett ådagalagt behov av större enhetlighet i den kommunala budgetbehandlingen. Överflyttning skulle emellertid icke kunna företagas förrän efter prövning och beslut av k. m:t i varje särskilt fall. Innan dylikt beslut fattades, komme givetvis, liksom nu sker i ärenden angående tillämpning av lagen om folkskolväsendet i vissa städer, olika korporationer och myndigheter att erhålla tillfälle att yttra sig i den föreliggande frågan, varigenom denna kunde bliva belyst ur olika synpunkter och hänsyn alltså vid avgörandet tagas till de olika faktorer, som borde komma i betraktande. Det vore också möjligt att före ett sådant avgörande få till stånd en allsidig utredning angående villkoren och sättet för en avveckling av den förutvarande ordningen. Särskilt må framhållas, att det vid en sådan ordning som den nu antydda skulle finnas förutsättningar för att skolans intressen, vilka väl ändå i ett sådant ärende böra ställas i första rummet, kunde bliva tillbörligen bevakade.
17. Reservationer.
Mot vad överstyrelsen i sitt utlåtande anfört angående val av ordinarie lärare vid folkskola har skiljaktig mening anmälts av avdelningschefen, undervisningsrådet Sandberg, samt undervisningsråden Bruce och Björck, som därvid anfört följande:
Vi anse icke tillräckliga skäl vara förebragta för att stämma skulle avhändas rätten att välja ordinarie lärare vid folkskola respektive småskola och vilja därför uttala oss för att val av sådan lärare, där detsamma icke kan överlämnas åt fullmäktige, måtte, såsom hittills varit fallet, förrättas å stämma.
Angående pastors ställning i skolråd resp. folkskolstyrelse har reservation avgivits av undervisningsrådet Björck, som därvid anfört:
I likhet med skolöverstyrelsens majoritet finner jag nu gällande ordning i fråga om pastors ställning vid skolären-denas behandling otillfredsställande. Däremot ser jag mig icke i stånd att biträda det förslag, som av överstyrelsen framställts till åvägabringande av en mera ändamålsenlig anordning. Ej heller kan jag i princip godtaga den lösning, som sakkunnigförslaget innebär. Sa långt ar jag visserligen i sak ense med de sakkunniga, att jag håller före, att pastors självskrivna ordförandeskap, såsom icke
överensstämmande med samhällets nuvarande utveckling, snarast bor upphävas. De skal, som med styrka tala for ett undanröjande av pastors självskrivenhet i fråga om ordförandeskapet, synas mig emellertid konsekvent leda till ett avböjande jämväl av ett självskrivet leda-motskap av skolråd, respektive folkskolstyrelse. Ett skäligt inflytande från statens sida på skolärendenas handläggning av vederbörande kommunala organ lärer kunna åstadkommas därigenom, att statens folkskolinspektör får sig ålagt att, i den mån sa påkallas, deltaga i skolråds respektive folkskolstyrelses sammanträden,! principiell överensstämmelse med vad redan ar stadgat i fråga om provinsialläkares deltagande i hälsovårdsnämnds sammanträden (Hälsovårdsstadgan den 19 juni 1919 § 2 mom. 6.)
Frih. Adelsvärds motion om halvtidsläsning.
Dr G. Stéenhoffs yttrande.
(Forts. fr. föreg, nr)
For att få veta vad man numera bland dem, som bast känna Skolförhållandena å landsbygden, har att säga om skolvägarna, har dr Stéenhoff genomgått ett 40-tal av folkskolinspektörernas berättelser från åren 1919-1922 samt muntligen avhandlat frågan med några av inspektörerna. Fortsättningen av dr Stéenhoffs yttrande lyder som följer:
5. Erfarenhetens vittnesbörd.
Det ar ganska anmärkningsvärt, att flerstädes inom landet skolgångens regelbundenhet alls icke synes vara beroende av skolvägen. Från åtskilliga håJl meddelas, att de längst bort boende barnen tvärt emot vad man skulle vänta mest regelbundet infinna sig i skolor med heltidsläsning och att skolgången i dessa ar bättre eller minst lika god som i skolor med varannandagsläsning, även där vid dessa senare i regel korta skolvägar förekomma. Detta tyckes även gälla med avseende på barn i småskolan. Sa heter det, i sammandrag, t. ex. från Roslagen 1921: skolgång god, särskilt f or larn med lång skolväg (heltidsläsning, 5-10 kilometers väg, även for barn i småskolan). Från Värmlands östra 1921: skolgång utomordentligt god, särskilt för skogsroiar, där barnen ha åtskilligt över 1/s mil till skolan. Ej ens det värsta yrväder hindrar i väsentlig grad. Sämre i tätare bebyggda trakter. Värmlands mellersta 1922: försummelse i skolgång beror, synes det, icke sa mycket på långa skolvägar som på andra ortsförhållanden, likgiltighet för skolan m. m. Sydsmålands östra: i ren skogsbygd svåra skolvägar, men barnen tyckas ej fara illa (heltidsläsande). Det mesta beror på hemmen. Längst bort bo-
ende barn gå vanligen mest regelbundet. Största procent frånvarande i Kalmar stad. Hallands norra 1921: skolgång ojämn, sämst i jordbruksdistrikt. Värmlands västra och norra Dalsland 1921: där intresse för skolan finnes, god skolgång, den hindras ej av köld och oväder (heltidsläsning). Hälsinglands norra: bäst skolgång i det vidsträcktaste distriktet (heltidsläsning). Älvbborgs norra 1920: o jämnast skolgång i halvtidsläsande skolor, dock ha barnen här ofta de kortaste och bästa skolvägarna. Sydsmålands mellersta 1920: skolgång fullt ut lika god i heltids- som i halvtidsläsande skolor. Sydsmålands västra 1920: avlägset boende barn ha stundom erhållit permission l-2 dagar i veckan. Här och var vilja de dock ej begagna sig därav. - Jämtlands och Härjedalens 1919: skolväg å 3-4 kilometer synes ej vara till skada. De längst bort boende gå mest regelbundet i skolan, detta även de värsta ovädersdagar. Nordskånes östra 1922: skolgång mönstergill, i småskolan bäst. 4 kilometers väg synes ej besvära ens de smärre barnen. Västergötlands norra 1920: Ej sällan sämst skolgång i halvtidsläsande skolor.
Man får ju komma ihåg, att stora avstånd betraktas med helt andra ögon på landet an i städerna. Å landsbygden äro ju människor ofta vana vid långa vägar, då något skall uträttas, barnen bruka också tidigt vid lekar, budskickningar etc. springa vida omkring och härdas därvid även mot väder och vind.
Ovanstående axplockning synes visa, att många barn väl stå ut med till och med mycket långa skolvägar, men får givetvis icke tagas till intäkt för något allmänt påstående, att långa vägar äro betydelselösa, sanitärt sett, eller under alla förhållanden försvarliga. Det förekommer ju även i berättelserna några - ehuru relativt få - uppgifter om att långa dåliga vägar hava ett ogynnsamt, i synnerhet tröttande inflytande på barnen, särskilt på de mindre, småskolans lärjungar. Och just för dem borde således de bästa möjliga förhållanden även med avseende på skolvägar i första hand genomföras. Vad folkskolbarnen vidkommer lärer däremot dylik trötthet av lång vag, nedsatt vakenhet m. m., ytterst sällan i skolan observeras. Men kvar står alltid det tidsödande i dessa långvariga marscher.
En hel del åtgärder vidtagas som bekant hos oss mot ogynnsamt inflytande av skolvägen på barnen och skolarbetet. Några äro redan nämnda. Andra äro: skjuts åt barnen till och från skolan, inackordering i skolans närhet på kommunens bekostnad, där ej statsbidrag erhålles, längre vinter-, kortare sommarferier, upphörande med skolgång viss tid under höst eller vinter och i stället sommarläsning i hemtrakten en kortare tid. Från hygienisk synpunkt oklanderligt, blott sa ordnas, att lärjungarna under sommarens varmaste tid erhålla en icke allt för kort sammanhängande ledighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
