Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
606
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 31
de allra första modellerna, vilka utgöras av enkla leksaker (en förtjänstfull idé), sa utgöras modellerna samt och synnerligen av för hemmet, trädgården eller idrotten användbara föremål. Bland de nya modellerna må särskilt nämnas schackbrädet (med lövsågade pjäser), skrivstället (i stället för den besvärliga pennbrickan), bandyklubban, blomkruks-stället (förbättrat), hörnhyllan i allmogestil, nötskålarna, nötknäckaren och den näpna nötskålsskeden (formarbeten), kälken, träarmaturen, bordet och allmogeskåpet.
Beträffande modellernas yttre formgivning har förf. gått fram med en viss varsamhet. Man skulle måhända i något fall kunnat önska en rikare utformning i stil med de gamla allmogeföremålens. Författarens försiktighet härvidlag, torde vara motiverad av hänsyn till vad ge-
nomsnittsbarnet praktiskt kan gå i land med samt av kravet på frihet för slöjdaren att få tillfredsställa egna önskningar i fråga om utformning och utförande. I boken givas exempel på lämpliga variationer, och i författarens förord påpekas, »att varken sak eller form må betraktas som de enda möjliga». En kortare redogörelse för olika tillvägagångssätt vid ytbehandling (betsning, boning, polering, målning med lasurfärger, dekorering) har medtagits och skall hälsas med tillfredsställelse.
Som sagt, modellserien uppfyller modärna anspråk i metodiskt, praktiskt och ästetiskt hänseende. Den utgör i sin mån ett vittnesbörd om att Näs-slö j den följer med sin tid och icke längre kan beskyllas för dogmatisk bundenhet. »Grå ar all teori, men grönt ar endast livets friska träd.» Gunnar Thylén.
Professor Hans Olrik död.
Danmarks lärarkår har sorg. En av dess förnämsta och mest avhållna man har fallit. Föreståndaren för »Statens Lsererhöjskole», professorn, fil. dr Hans Olrik avled den 12 juni i en ålder av icke fullt 62 ar. Med honom bortgick
en av Danmarks mest intresserade, du-gande och varmhjärtade folkbildningsvänner.
Hans Olrik var född den 12 juli 1862. Fadern var porträtt- och historiemålaren prof. Henrik Olrik. Hans Olrik blev student 1879 och teol kand. 1885. Från 1885 till 1891 var han en högt värderad och avhållen lärare vid Vesterbros privata folkskolseminarium i Köpenhamn. Samtidigt ägnade han sig åt djupgående historiska studier. Från sina tidigaste studieår hade han nämligen haft två starka intressen: historia och pedagogik, och vid dessa fasthöll han oföränderligt hela sitt liv. Ar 1892 blev han fil. dr. Hans gradualavhandling utgjorde första delen av det arbete, som han sedermera utvidgade till att bliva hans förnämsta historiska verk: »Konge og Prestestånd i den danske Middelalder», vars tredje och sista del utkom 1905. Han härunder årens lopp utgivit flera värdefulla historiska arbeten, av vilka »Absalon» (1908-1909) torde vara det i vart land mest kända.
Sitt förnämsta livsverk har han emellertid utfört inom det pedagogiska området. Under sin seminarielärarverksam-het vann han en ingående kännedom
om den tidens danska folkskollärarut-bildning, vilken då befann sig i en fullständig försumpning. (Se vidare härom S. A. F:s småskrifter nr 7: Folkskollärarutbildningen i Danmark av J. Franzén, 1897), och denna kännedom blev sa mycket grundligare, sedan han ar 1891 blivit medlem av den examenskommission, inför vilken alla, som på den tiden ville bliva folkskollärare, måste avlägga folkskollärarexamen, vare sig de genomgått ett seminarium eller de dess-förutan gingo upp i examen som priva-tister.
Bland dem, som då yrkade en reformering av folkskollärarutbildningen i Danmark, var Hans Olrik en av de ivrigaste. Omsider tillsattes en kommission för frågans utredning, och dennas betänkande ledde till den omdaning av Danmarks folkskolseminarier och framför allt av folkskollärarexamen, som ägde rum genom 1894 års seminarielag.
Vid samma tid var Olrik även som livligast sysselsatt med tankar på och arbete för de danska lärarnas fortbildning. Staten hade den senaste tiden årligen anordnat s. k. »ettåriga kurser», vilka voro avsedda för realskollärares fortbildning, men dessa kurser voro till det väsentliga misslyckade. Kyrko- och undervisningsministeriet var därför betänkt på att indraga dem och ersätta dem med ett »fortsättningsseminarium», som skulle stå i det innerligaste organiska sammanhang med lärarutbildningsanstalterna i övrigt, särskilt med de nya folkskolseminarierna. Ar 1893 utsändes Olrik till Sverige, Finland, Frankrike, Tyskland och Schweiz för att taga kännedom om det högre seminarieväsendet i dessa länder, varefter han utarbetade en plan till det nämnda »fortsättnings-seminariet». Denna plan ledde visserligen icke genast till upprättande av sagda seminarium, enär 1894 års riksdag icke ville bevilja de nödiga medlen för en sa stort anlagd läroanstalt, men de »ettåriga kurserna» ombildades dock i den riktning, Olrik hade tänkt sig, och redan ar 1895 ställdes han i spetsen för desamma. Ar 1894 hade han fått professorstitel.
Kurserna blevo nu öppna för lärare från nära nog alla slag av skolor: seminarier, folkhögskolor, realskolor, högre flickskolor, folkskolor m. fl. Då stora skaror av lärare, de flesta från folkskolorna, strömmade till kurserna, utvidgades de sa småningom. Undervisningsämnenas antal ökades, nya lokaler för föreläsningar, laborationer, undervisningsmateriell, bibliotek m. m. anskaffades, och ar 1903 fick läroanstalten en egen ståtlig byggnad ävensom officiellt det samlande namn, som Olrik redan från början avsett, och med vilket den även under den näst föregående tiden blivit rätt allmänt benämnt: »Statens Lsererhöjskole». Den hade också hela tiden under Olriks ledning gjort skäl för namnet, emedan all undervisning bedrivits enligt vetenskapliga metoder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
