Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 10
SVENSK LÄRARETIDNING.
185
att dess lärare leva under ekonomiskt betryck och tvingas att jaga efter extrainkomster.
Vid flerfaldiga tillfällen bar också från statsmakternas sida blivit sagt, att en lönförbättring för folkskolans lärarkår ar av behovet påkallad, och utlovats, att en sådan skulle komma, sa fort förhållandena det med-gåve. Det har angivits, att statsfinansiella svårigheter omöjliggjort infriandet av dessa löften. Dessa statsfinansiella svårigheter ha emellertid gjort sig gällande nästan endast då det gällt folkskollärarkårens lönfråga, men ha haft mindre betydelse vid tillgodoseendet av andra tjänstmannagrupper s behov. Det ar för folkskolans lärare nedslående, att de i lönhänseende sa gott som ensamma bland alla tjänstmän med av staten reglerade löner skola bara följderna av dåliga statsfinanser. De kunna ej tyda detta förhållande annorlunda, an att statsmakterna värdera deras arbete lågt och anse det vara av föga vikt och betydelse. En sådan undervärdering av lärarnas arbete måste hos dem alstra modlöshet och bitterhet samt förstöra deras arbetsglädje, vilket säkerligen inverkar menligt på deras arbete och sålunda länder skolan till skada.
Att döma av årets statsverksproposition och gjorda uttalanden synes det statsfinansiella laget nu vara synnerligen gynnsamt. Några statsfinansiella skäl torde därför ej längre kunna angivas som hinder för att också folkskolans lärarkår erhåller någon form av lönförbättring.
Västeråskretsen av (Sveriges allmänna folkskollärarförening vill härmed ge ett uttryck för den besvikelse folkskolans lärarkår känner med anledning av att någon definitiv lönreglering på grund av utebliven proposition ej kan komma i fråga vid årets riksdag samt att medel ej heller i statsverkspropositionen äskats för tillfällig lönförbättring åt folkskolans lärarkår.
Då emellertid hrr J. P. Johansson och Ruben Wagnsson i första kammaren och hr Värner Rydén i andra kammaren framfört motioner om tillfällig lönförbättring åt folk-skollärarkåren, vill kretsen rikta en kraftig vädjan till riksdagens ledamöter att genom bifall till dessa motioner giva även folkskolans lärare lönförbättring och rättvisa.
Oskarshamnskretsen höll den 28 januari extra möte for behandling av kårens lönfråga. Efter ett inledande anförande av folkskolläraren Axel Reine, Oskarshamn, beslöt kretsen enhälligt att i frågan göra ett uttalande, som skulle tillställas länets samtliga riksdagsmän. I detsamma framhålles efter en särskild motivering, att lärarkåren med besvikelse funnit, att regeringen ej heller i ar trots det gynnsamma statsfinansiella läget velat göra någon framställning till riksdagen om lönreglering for karen, och uttalas den förhoppningen, att riksdagens ledamöter genom bifall till de motioner om lönförbättring, som blivit väckta i båda kamrarna, skola visa förståelse for att även var kår tillerkännes rättvisa i lönhänseende.
Kungsörs skolförening har gjort ett uttalande i lönfrågan. I detsamma vädjar kretsen till varje rättänkande medborgare, om icke tiden vore inne att åtminstone genom en tillfällig lönförbättring till folkskolans lärarkår bidraga till att i någon man avhjälpa den mot ovannämnda kar begångna orättvisan.
Ängelholmsortens- och Bjärekretsar-iia, samlade till gemensamt möte för behandling av lönfrågan, har enhälligt beslutat göra följande uttalande:
Det ar med djup besvikelse lärarkåren funnit, att på grund av utebliven proposition i ärendet någon definitiv lönreglering vid årets riksdag icke kan ifrågakomma. Kretsarna vilja därför vädja till riksdagen att genom bifall till de framförda motionerna bevilja lärarkåren tillfällig lönförbättring. Av de tjänstmannagrupper, för vilka staten bestämt lönerna, äro folkskolans lärare nara nog de enda, som icke under den ar 1919 inledda lönregleringsperioden fått sina lönförhållanden ordnade. Snart ha fem ar förflutit, sedan lärarlönkommitténs betänkande framlades utan att från statsmakternas sida något åtgjorts för dess förverkligande. Folkskolans lärarkår har icke som flera andra lärarkårer, vilka erhöllo lönreglering ar 1918, beviljats lönförbättring.
Ungefär hälften av den nu tjänstgörande lärarkåren vid folk- och småskolorna har erhållit sin utbildning under och efter kristiden och därför ådragit sig studieskulder, som det i många fall ar hart när omöjligt att förränta och amortera med löner, som grunda sig på 1914 års prisläge.
Då det statsfinansiella läget icke längre kan förebäras som skäl till avslag å framställningen om lönförbättring, sa hoppas vi, att riksdagen genom bifall till motionerna skall bevilja oss samma rättvisa, som andra lärargrupper sedan länge kommit i åtnjutande av.
Sydvästra Upplandskretsen. Styrelsen för S. V. Upplandskretsen, representerande 105 lärare och lärarinnor vid folk- och småskolan, har vid sammanträde beslutat göra följande uttalande i lönfrågan:
Med förvåning och oro hava vi erfarit, huru statsmakterna även i ar förbigått och undan-skjutit lärarkårens erkänt berättigade krav på lönförbättring i enlighet med de grunder, efter vilka andra löngrupper tidigare fått sina löner reglerade.
Desto säkrare hoppas vi, att riksdagen nu, då motioner om tillfällig lön förbättring väckts i riksdagens båda kamrar, verkligen måtte behjärta vår kårs behov av bättre och rättvisare lönförhållanden.
Vi vädja därför till riksdagens ledamöter, att, då nu även en i statsfinansiellt hänseende ljusare situation an under föregående ar inträtt, genom bifall till nämnda motioner giva oss den tillfälliga lönförbättring, som vi sa länge förgäves hoppats på, men nu i rättvisans namn vänta erhålla.
Södra Västmanlands lärarförening
höll den 18 febr. extra möte i Arboga under ordförandeskap av överlärare G. Rungner, Köping.
Före förhandlingarnas början ägnade ordföranden några varma minnesord åt den nyligen bortgångne hedersledamoten i kretsen W. E. Sahlén.
Närmast hade mötet tillkommit i anledning av i riksdagen väckta motioner om tillfällig lönförbättring for folk- och småskolornas lärarkår, till vilka motioner kretsen uttalade sin anslutning. Följande uttalande i ärendet skulle genom lärarrådets försorg överlämnas till länets riksdagsmän.
Södra Västmanlands lärarförening, samlad till möte i Arboga, får efter överläggning rörande kårens lönfråga giva uttryck åt den djupa besvikelse, som framkallats hos folkskolans lärare genom att regeringen icke heller till detta års riksdag framlagt något förslag vare sig till definitiv lönreglering eller till tillfällig lönförbättring åt denna kår.
De grunder, efter vilka en sådan reglering borde ske, äro framlagda genom den av regeringen 1920 tillsatta lärarlönkommittén. Året förut började en efter enhetliga grunder . lagd lönregleringsperiod, som jämväl var av-
sedd att omfatta folkskolans lärarpersonal. Av de tjänstmannagrupper, för vilka staten bestämmer lönerna, äro lärarna nära nog de enda, som icke under denna period fått sina lönförhållanden ordnade.
Det ifrågasattes ingalunda någon företrädesställning för denna kår, men väl att den tages ur en orättvis undantagsställning. »Man måste naturligtvis, om man vill vara rättvis-, se till, att man behandlar denna medborgar-grupp på samma sätt, som man behandlar andra grupper», yttrade statsutskottets ordförande vid 192’7 ars riksdag.
Detta krav har ju också i princip erkänts av regering och riksdag, men hittills har dess tillgodoseende alltjämt avvisats av statsfinansiella skal. Då detta hinder numera icke föreligger - väsentliga skattsänkningar ha företagits, och ytterligare sådana ställts i utsikt - vill kretsen uttala förhoppning om att riksdagen genom bifall till de av J. P. Johansson, Kuben Wagnsson och Värner Rydén väckta motionerna måtte i någon mån utjämna de på detta område bestående orättvisorna.
Vi anse oss jämväl böra erinra, att kring nu antydda grunder för frågans lösning har vår krets städse stått enig, och sedan som-ligstädes förekommande meningsskiljaktigheter nu utjämnats, äro dessa grunder ett uttryck för gemensamma strävanden inom kårens olika grupper.
Vidare förekom en pensionsfråga. Sista stycket av § 32 i pensionsreglementet har fått en mycket otillfredsställande utformning, som i tillämpningen medför uppenbara orättvisor. Sålunda medgives höjning1 i änkepension för barn, varaktigt oförmöget till arbete, därest fadern avlider, innan det fyllt 21 ar, men däremot icke i det fall, då fadern avlider efter sagda tidpunkt. I praktiken verkar bestämmelsen sa, att förhöjning av sagda skäl medgives åt den unga, ännu arbetsföra änkan men förvägras den gamla och orkeslösa. Ett sådant fall hade i dagarna förekommit inom kretsen och relaterades vid mötet. Detta beslöt överlämna redogörelsen härför till centralstyrelsen såsom ett ytterligare stod för den framställning till k. m: t om rättelse i bestämmelsen, som centralstyrelsen beslutat göra i anledning av andra liknande fall.
Till sist upptogs frågan om åtgärder for anordnande av instruktionsföredrag i välskrivningsmetodik. Förslagsvis framkastades möjligheten av att en kurs kunde äga rum parallellt t. ex. i Köping och Arboga samt någon annan närliggande ort med timmarna förlagda till olika tider pä dagen for resp. platser.
Efter en livlig diskussion anslöt sig kretsen till Arboga lärarkollegiums hemställan om åtgärder i syftet från lärarrådets sida.
Varakretsen har vid behandling av lönfrågan gjort följande uttalande:
Enar /Sveriges folkskollärare - kvinnliga som manliga - i årets statsverksproposition återigen fått bevittna, att kårens rättmätiga krav på definitiv lönreglering icke heller nu av regeringen blivit beaktat, oaktat att av de tjänstmannagrupper, for vilka staten bestämmer lönerna, lärarna äro nära nog de enda, som icke under den ar 1919 inledda lönregleringsperioden fått sina lönförhållanden ordnade, vill Varakretsen under känslan av miss- s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
