Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
SVENSK LlSAEETIDNINGK
Nr 17
nomiföras, därom äro säkert alla Sveriges lärare övertygade, och detta av det enkla skäl, att de måste förutsätta, att statsmakterna stå vid de löiten de själva givit eller som givits med deras goda minne. Tal. anförde en del uttalanden av detta slag och. slutade med följande ord, som statsutskottets ordförande, landshövding Kvarnzelius, yttrade vid 1927 års riksdag.
»Det ar ju lärarkårens stora olycka, att befattningshavarna äro sa många, men det rå de icke for. De behövas ju allihop. Man måste naturligtvis, om man vill vara rättvis, se till, att man behandlar denna medborgargrupp på samma satt, som man behandlar andra grupper.»
Föredraget mottogs med allmänt bifall.
Vidare behandlades en del förenings-angelägenheter.
Telegrafassistent Bertil Dahlgren höll ett intressant föredrag om skolradio. Tal. redogjorde bi. a. för huru läroverket härstädes ordnat radio-undervisning-en och lämnade värdefulla anvisningar om huru radiofrågan bor ordnas vid landsbygdens skolor.
folkskolseminarierna.
Kvarstående i tjänst. K. m:t har
medgivit, att lektorn vid folkskolsemi-iiariet i Skara Blida Sanomon, som ar född den 3 september 1868, må kvarstå vid sin tjänst tills vidare intill utgången av juni 1929,
Rasterna. På av rektor vid folkskol-seminariet i Uppsala gjord framställning har skolöverstyrelsen medgivit, att vid nämnda folkskolseminarium må under läsåren 1928-1929 och 1929-1930 mellan två undervisningstimmiar i följd lämnas femton minuters rast.
Skriftliga prov. Vid folkskolsemina-riet i Stockholm gåvos for den svenska uppsatsen följande ämnen:
l.- iSchleiermacher och hans betydelse for religion och teologi. 2. Skriftprofeternas gudsbegrepp. 3. Inför Tegnérs personlighet. 4. Tankar och intryck ivid läsningen av Almqvists Det går an. 5. Några intryck från vår tids lyrik. 6. Några gestalter ur Kydbergs diktning. 7. Ben politiska skandinavismen under 1800-talet. 8. Svenska landskapstyper. 9. Om rudimentära organ. 10. 15- och 1600-talens uppfattning om solsystemets byggnad. 11. Om kolväten. 12. Vara betalningsmedel. 13. Vilka krav har man ratt att ställa på en ungdomsledare? 14. »Att leva for sig själv ar att vissna med sig själv» (Geijer).
Ämnena for den pedagogiska uppsatsen vid samma seminarium voro följande:
1. Hur kan barnens naturliga verksamhetslust utnyttjas i undervisning och uppfostran? 2. Klassundervisningens uppluckrande genom individuella uppgifter. 3. Hur skall kristendomsundervisningen kunna bli barnen till hjälp i deras dagliga liv. 4. I vilka avseenden kan modersmålsundervisningen i folkskolan draga nytta av språkhistorien ? 5. Grammatik-undervisningen i folkskolan - ett problem för läraren. 6. Åskådlighet i räkneundervisningen. 7. Några särskilda synpunkter på naturkunnighetsundervisningen i iskolor, som ligga i jordbruksbygder. 8. Materiell&amling-ens betydelse föir biologiundervisningen. 9. Värdet av fantasiteckning på lågstadiet. 10.
Rytmiken i småskolundervisningen. 11, Sång-und^rvisningens mal. 12. Bör tyngdpunkten av fysisk fostran i folkskolan ligga på gymnastik eller på lek och idrott?
Småskolseminarieraa.
$måskollärarinneutbildningen. Sedan centralstyrelsen for Sveriges all-mäima folkskollärarförening den 25 mai-s 1928 hemställt, att k. m: t matte snarast möjligt for riksdagen framlägga proposition därom, att den utbildning av småskollärarinnor, som hittills bedrivits av landstingens småskolsemi-naijier, måtte övertagas av staten, samt att utbildningstiden vid simåskolsemi-naifierna utsträcktes till tre ar, har chefen for ecklesiastil§departem>entet me3 ren^isskrivelse den 27 mars 1928 över-län^nat denna centralstyrelsens framställning till skolöverstyrelsen for att tagas i övervägande i samband med avgivande av förnyat utlåtande rörande frågan om statens övertagande av de utav landstingen inrättade småskolse-mimarierna. Nämnda förnyade utlåtande avser det ’utlåtande, som överstyrelsen genom remiss den 30 december 1927 fåtb sig anbefallt att fore den l maj 1928 avgiva till k. m: t med anledning av vad som i vissa vid remissen fogade yttranden anförts rörande överstyrelsen^ den 23 juni 1927 avgivna utlåtan-deii. med utredning och förslag angå-encle statens övertagande av de utav ] andstingen inrättade småskolsemina-rietna.
I .skrivelse till chefen för eckleisiastikdepar-teirjentet iramhåller överstyrelsen, att cent-ral$tyrelsens framställning i vad den berör frågan om utsträckning av lärokursen vid smiskoliseminarierna från två- till treårig, vilken fråga till syftet sammanfaller med en tidigare gjord och till överstyrelsen remitterad underdånig framställning av småskolse-minariernas lärarförening, ar uppenbarligen i såväl pedagogiskt som organisatoriskt hänseende av en sa djupgående och betydelsefull innebörd, att det icke kan tänkas möjligt för överstyrelsen att på den korta tid, som återstår till den l nästkommande maj i ämnet avgiva ett utlåtande, som beträffande själva sakifrågan kan bliva vägledande for såväl överstyrelsens som statsmakternas ställningstagande till densamma, For sådant ändamål erfordras en mera ingående utredning, innefattande bland annat infordrande av ytt-rarjden i ämnet från sådana myndigheter, son[i närmast ha/va att svara för iolkundervis-ninjgens beskaffenhet ävensom for den nuva-raij.de småskollärarutbildningen, sålunda domkapitel och folkskolinspektörer samt smfiskolsemmariernajs styrelser och lärarkollegier.
Då skolöverstyrelsen för sin del finner en sådan fullständigare utredning av denna fråga önskvärd, hemställer överstyrelsen om bemyndigande att under tid, som härför kan befinnas erforderlig, i ämnet verkställa utredning av antydd omfattning och att sedermera i samma ämne avgiva särskilt utlåtande.
Efterprövning. Skolöverstyrelsen har hänvisat småskollärarinnan Svea Alfrida Larsson att vid Göteborgs stads smjå-
skolseniinarium undergå efterprövning till småskollärarexamen i ämnena kristendomskunskap och modersmålet och småskollärarinnan Sonja Märta Lovisa Karlsson att vid småskolseminariet i Linköping undergå efterprövning i ämnena kristendomskunskap, matematik, historia och geografi.
De kommunala ungdomsskolorna.
Undervisningsskyldigheten uppdelad. K. m: t har medgivit, att fr. o. m. vårterminen 1928 tills vidare, sa länge det kommunala gymnasiet i Sollefteå ar ställt under skolöverstyrelsens inseende, vid samrealskolan i Sollefteå anställd ord. eller e. o. ämneslärare må vid nämnda gymnasium fullgöra intill hälften av den honom åliggande undervisningsskyldigheten, dock under villkor att statsverket icke genom en dylik anordning åsamkas ökade kostnader.
Förkortning av undervisningstiden.
K. m: t har medgivit, att läsåret 1928 -1929 vid Sunne högre folkskola må omfatta endast 34 veckor och att samma läsår må begynna i september.
Terminsavgifter. K. mi:’t har medgivit, att under ar 1928 må upptagas terminsavgifter till ett belopp av 50 kr. av lärjungar vid kommunala mellanskolan i Kopparberg, oavsett om dessa tillhöra det egna skolområdet eller icke, dock under villkor att skälig nedsättning i terminsavgifterna beredes mindre bemedlade lärjungar samt att i intet fall terminsavgifter påföras medellösa lärjungar.
Utskottsutlåtanden.
Åttonde huvudtiteln,
I nr 2 och 3 redogjordes for de k. ro : ts äskanden under 8 : e huvudtiteln, vilka -äro av särskilt intresse för folkskolans lärarpersonal. Statsutskottet har i huvudsak tillstyrkt bifall till dessa äskanden. Några undantag må här nämnas. Utskottet har nedprutat det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken från 424,750 till 275,000 kr. och det av k. m: t föreslagna anslaget till tryckning av skolöverstyrelsens undervisningsstatistik från 17,000 till 8,000 kr. ävensom avstyrkt k. m:ts förslag om höjande från 1,500 till 2,000 kr. av det särskilda arvodet till rektor vid provarsläroverk och prov-årsseminarium, därest han tjänstgör som föreståndare for provårskursen. Beträffande tillfällig lönförbättring åt folkskolans, högre folkskolans och folkhögskolans lärarkårer jämte några andra frågor kommer statsutskottet framdeles att avgiva yttrande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
