Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
954
SVENSK LÄKARETIDNING,
Nr 50
stridligen i varje föreningsmedlems eget intresse att sa fort som möjligt få kännedom icke blott om det resultat, till vilket centralstyrelsen och kretserna kommit i varje särskild fråga, utan ock om de beslut, som fattats av k. m: t och riksdagen. Vi erinra endast om den tyvärr fortfarande på dagordningen stående, för hela folkskolkåren betydelsefulla lönfrågan. Ur nu nämnda synpunkter vore idealet egentligen, att varje medlem av Sveriges allmänna folkskollärarförening hölle sig med föreningens eget organ, Svensk Läraretidning.
Men även av ett annat, ur den enskilda lärarens och lärarinnans synpunkt rent egoistiskt skäl vore det av vikt, att varje folkskolans lärare och lärarinna ägde sitt exemplar av Svensk Läraretidning och förvarade detta för att vid behov kunna ånyo framtaga det. Vi påminna om detta på grund av den dagliga erfarenhet vi ha om saken. Svensk Läraretidning verkar ju bi. a. även såsom en upplysningsbyrå, för sina läsare. Detta dels därigenom, att redogörelse lämnas för alla nya författningar samt för alla skolöverstyrelsens och k. m: ts beslut, som äro av någon betydelse för folkskolkåren, varigenom således även alla prejudikat i skolfrågor komma till läsarens kännedom, dels genom vissa utredningar, som förekomma på ledaravdelningen, dels genom hundratals svar på förfrågningar under rubriken Brevlåda, dels ock genom upplysningar och rad, som givas av tidningens redaktör. Knappast någon dag går, då icke denne far mottaga personliga besök eller påringningar i telefon eller långa brev av lärare eller lärarinnor, som äro i behov av upplysningar antingen i någon ren skolfråga eller rörande sina egna rättsliga eller ekonomiska förhållanden. Såväl vid frågor för brevlådan som vid direkta hänvändelser till redaktören har det allt som oftast tratt i dagen, att den frågande kommit i tvivelsmål eller stundom rent av i trångmål, emedan han icke haft Svensk Läraretidning.
Sa länge allting går sin jämna gång lugnt och utan gnissel, ligger det nära till hands att låta vagga sig till ro och icke sa mycket tanka på morgondagen. Men sa en vacker dag inträffar en sjukdom, en omorganisation av skolväsendet eller något annat, som avviker från det invanda och som på ett mer eller mindre smärtsamt sätt berör en lärares rättsliga eller ekonomiska ställning eller hans dagliga verksamhet. Då kommer uppvaknandet. Och har vederbörande lä-
rare då inte följt med författningsändringar, givna prejudikat och annat, som reglerar skolans och lärarens förhållanden, och sålunda strängt taget känner varken sina skyldigheter eller sina rättigheter, står han där rådlös. Vi ha ideligen exempel på dylika f all, till och med sådana, då läraren eller lärarinnan försuttit sina fatalier och icke längre har någon möjlighet att bevaka sin rätt. I en mängd fall vänder läraren sig till Svensk Läraretidning, när han råkat ut för något missöde av ett eller annat slag. Och däri gör han ratt, ty lärare och lärarinnor äro alltid välkomna här, vad helst de ha på hjärtat. Men när vi då hänvisa tUl för liknande fall givna prejudikat eller till utredande artiklar på ledande plats, vilka stått att läsa i Svensk Läraretidning, eller till tydliga upplysningar i tidningens brevlåda - i denna finnas som bekant icke blott de enkla svaren ja och nej - kommer i de flesta fall det svaret enkelt och ärligt: »Ja, se jag har inte Sv. Ltg». Hade däremot en sådan frågande haft Svensk Läraretidning och läst den ordentligt - till ett sådant läsande synes oss höra bi. a., att man med blåpenna eller på annat satt markerar de artiklar, som äro av närmaste betydelse för ens egna förhållanden och som man därför tror sig kunna framdeles behöva slå tipp - skulle han säkerligen själv i de flesta fall vetat besked och icke behövt fråga, och i ganska många fall skulle han till och med kunnat undvika att komma i de svårigheter, i vilka han nu blivit försatt. Vid tidigare pre-numerationsanmälningar ha vi i största korthet fäst uppmärksamheten på denna sak, men då vi ar efter ar gjort samma erfarenhet, ha vi nu för en gångs skull velat något utförligare dröja därvid. Sas:da erfarenhet har sagt oss, att den prenumerationsavgift, som Svensk Läraretidning betingar, kan prenumeranten mången gång i nu nämnda avseende få igen med betydande ränta.
Till vad nu sagts kommer - vad som ar av synnerlig betydelse för den dagliga lärargärningen - att Svensk Läraretidnings läsare kunna genom tidningens talrika pedagogiska artiklar och meddelanden av olika slag följa med vad som i vara dagar rör sig på undervisningens och uppfostrans samt lärarutbildningens områd^., Att de dessutom erhålla kännedom om alla i Post- och Inrikes Tidningar ledig-förklarade tjänster sandkorn i Sv. Ltg ledigannonserade vikariat m. m. behöver ju endast omnämnas.
Till slut må här upprepas föl-
jande ord, med vilka vi avslutade föregående års prenumerationsanmälan:
Med sanning torde kunna sagas, att Svensk Läraretidning ar oumbärlig for varje folkskolans lärare och lärarinna, som vill följa med sin tid och särskilt följa med arbetet inom Sveriges allmänna folkskollärarförening. Den ar oumbärlig för en var, som hyser någon månhet om skolan och om sig själv. Framför allt ar den oumbärlig för lärare och lärarinnor i undangömda bygder, där isoleringen hotar att lägga sin tunga hand över deras livsmod.
.. Prenumerera därför nu genast på Svensk Läraretidning för ar 1929 och sök att förmå vänner och bekanta inom folkskolkåren och bland lärarpersonalen i folkskolans överbyggnader m. fi. att göra detsamma. Begagna den prenumerationsblankett, som medföljer detta nummer!
Småskolsemina-rierna.
Lärokursens utsträckning till 3 ar.
Skolöverstyrelsen har i ett den 30 november dagtecknat utlåtande till k. m: t avgivit anbefalld utredning angående frågan om sådan ändring i småskolseminarier-nas organisation, att lärokursen komme att utsträckas från två till tre ar. Yrkanden i sådan riktning hade som bekant gjorts i framställningar av dels styrelsen for små-skolseminariernas lärarförening, dels centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening.
I ärendet hava hörts domkapitlen, statens folkskolinspektörer, styrelserna för småskolseminarier-na samt dessa seminariers lärarkollegier.
Av överstyrelsens omfattande utredning och framställning i ärendet, till vilken vi längre fram torde återkomma, återgiva vi här den sammanfattning och det yrkande, vari utlåtandet utmynnar:
1. För en förbättring av småskollärarutbildningen synas med hänsyn till de krav, som vår tid ställer på småskolans lärare, sa starka skäl vara anförda, att överstyrelsen, om denna synpunkt kunde ensamt vara bestämmande, ej skulle tveka att tillstyrka bifall till framställningen om utsträckning av utbildningstiden vid småskolseminarierna till tre ar.
2. Förevarancle angelägenhet måste emellertid ses icke uteslutande ur pedagogisk utan även ur ekonomisk synpunkt. Då den föreslagna reformen skulle förorsaka betydande engångs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
