Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 2
riernas huvuduppgift äventyrades, i ett eller annat fall dessa läroanstalters verksamhet kunde utsträckas utöver den egentliga småskollärarutbildningen. Detta riksdagens uttalande föranledde den formulering i stadgans bestämmelse, att lärokursen skall vara tvåårig, där ej k. m: t i särskilda fall föreskrivit annorlunda.
Därefter yttrar överstyrelsen sig om reformens förhållande till små-skollärarkompetensen och uttalar .såsom sin mening, att det torde få betraktas såsom en tidsfråga, då de nuvarande landstings seminarierna jämte seminariet i Hagaström helt kunna bortse från uppgiften att utbilda lärarkrafter för det egentliga folkskolstadiet, och då småskolseminarierna i Haparanda, Murjek och Lycksele i långt större utsträckning an vad hittills varit fallet komma att utexaminera lärare för enbart småskolan. QNär det nu gäller att bedöma frågan om en allmän utvidgning av lärokursen vid småskolseminarierna till 3-årig, torde därför hänsyn böra tagas endast till lärarkompetensen för småskolans behov.
Vad sa beträffar tidpunkten för frågans framförande ha myndigheterna ratt allmänt framhållit, att frågan om lärokursens utsträckning, om an i och för sig behjärtansvärdt, blivit framförd vid en synnerligen olämplig tidpunkt, och att den därför icke nu bör upptagas till prövning. Man hyser nämligen den farhågan, att den utredning, som detta organisatoriska spörsmål kan komma att kräva, likasom ock dess ekonomiska konsekvenser kunna ställa sig hindrande i vägen för ett -snart genomförande av den reform, som beträffande småskolseminarierna nu ar mest trängande, nämligen seminariernas övertagande av staten. Överstyrelsen förstår tillfullo dessa synpunkter, men finner å andra sidan vissa sakliga skäl tala for, att ett övervägande av denna fråga just nu måste anses lämpligt.
Då en sa genomgripande förändring av seminariernas ställning och verksamhet som deras övertagande av staten, säger överstyrelsen - varvid ett stort antal seminarier komma att nedläggas och nya upprättas - ändå skall företagas, måste det onekligen anses vara ratta tidpunkten att i samband därmed genomföra en omläggning även av den inre organisationen, därest en sådan eljest befinnes önsklig. Överstyrelsen kommer längre fram att närmare beröra kostnadsfrågorna. Men redan i detta sammanhang bör erinras om följande. Den ekonomiska utredning beträffande småskolseminariernas förstatligande, som byggnadsstyrelsen och skol-
överstyrelsen överlämnade till e. k. m: t den 12 sistlidne oktober, visar, att engångskostnaderna för statens övertagande av småskolseminarierna bliva avsevärda, men att merkostnaderna för det alternativ, enligt vilket lärokursen förutsattes utökad med ett ar, bliva relativt lindriga,, om denna reform genomföres omedelbart i samband med förstatligandet. Väsentligt mycket dyrare kommer det att ställa sig, om lokaler skola iståndsättas eller nyanskaffas att börja med för 2-årig lärokurs för att sedan exempelvis om några ar ånyo omdanas i enlighet med de krav, som införandet av 3-årig lärokurs föra med sig. Från ren sparsamhetssynpunkt kan det sålunda icke vara tillrådligt att - såsom åtskilliga av dem, som yttrat sig i frågan, önskat - genomföra reformerna i två omgångar, nämligen först förstatligande och sedan längre fram lärokursens utsträckning till 3-årig.
En annan omständighet, som talar for att det ifrågavarande spörsmålet icke bör utan vidare avvisas utan i stället just nu upptagas till allvarligt övervägande, ar av rent pedagogisk art. Överstyrelsen åsyftar det nya skede i vårt lands skolväsen, som inträtt på grund av 1927 ars skolreform, enligt vilken folkskolan i större utsträckning an vad tidigare varit fallet kommer att bliva grundskola för det högre skolväsendet. Det ligger i sakens natur, att höjandet av folkskolans allmänna standard och dess skickliggörande att kunna på ett tillfredsställande sätt uppbära sin ställning som bottenskola ar i väsentlig man beroende av hur småskolan, där den egentliga grunden lägges för lärjungarnas färdigheter samt deras moraliska och intellektuella daning, ar i stånd att fylla sin uppgift. Hela tidsläget på skolans område ar sålunda enligt överstyrelsens mening sådant, att ett närmare upptagande av frågan, huruvida behov av en förstärkt småskollärarinneutbildning verkligen förefinnes, må anses påkallad.
Härmed ar överstyrelsen sålunda inne på själva huvudfrågan: behovet av ökad utbildningstid vid småskolseminarierna^ och överstyrelsens bestämda ståndpunkt i denna fråga måste med tacksamhet observeras.
Överstyrelsen erinrar, att initiativet till den nu ifrågasatta seminariereformen kommit från lärarkåren själv, i första rummet de lärare, som nu hava sin verksamhet förlagd till småskolstadiet, och tillbakavisar därvid med skärpa den insinuation, som från något håll gjorts, att småskollärarinnornas krav på längre utbildningstid närmast skulle innebära en förtäckt lönrörelse och strävan efter större socialt ansende för småskolkåren.
Överstyrelsen yttrar i detta avseende :
De reformer i fråga om en bättre folkskollärarutbildning, som tidigare genomförts, hava ävenledes varit grundade i av lärarkåren framförada krav på dylik förbättring. I såväl det ena som det andra fallet torde man kunna säga, att dessa strävanden varit och äro grundade i ett levande intresse for folkundervisningens höjande och en fast övertygelse, att det mest verksamma medlet för målets vinnande ar en lärarutbildning, som står fullt i jämnhöjd med de krav, som det allmänna har ratt att ställa på folkskolans arbete och arbetsresultat. Särskilt i sådana tider, då på grund av tids- och samhällsförhållandenas tillskyndelse folkskolan befinner sig i en reformperiod och den allmänna pedagogiska utvecklingen, särskilt beträffande skolans inre arbete, går i raskare takt an vanligt, ar det förklarligt, om den lärargeneration, som står mitt uppe i arbetet, känner luckorna i sin utbildning, som var avpassad efter andra förhållanden, och gripes av en känsla av otillfredsställelse inför de alltmer krävande uppgifterna. Följer man den historiska utvecklingen av vår folkundervisning, finner man, att det nog ingen gång tett sig sa, att reformerna på lärarutbildningens område sa att saga gått fore och skapat en kar med överkvalificerad arbetskraft. I stället har det varit folkskolans egen, med samhällsutvecklingen j ämsides fortgående växt, som undan for undan skapat kraven på en förbättrad lärarutbildning. Ett talande vittnesbörd om den nuvarande småskollärarkårens ansvarskänsla inför de krav, som kallet ställer på densamma, ar den iver, varmed småskollärarinnorna begagna alla de tillfällen till fortsatt utbildning, som stå till buds.
Vidare hävdar överstyrelsen, att önskemålet pm en förbättrad små-skollärarutbildning icke innebär ett underkännande av den nuvarande lärargenerationens verksamhet.
När ett stort antal av de i ärendet hörda myndigheterna framhålla, att de funnit de nuvarande småskollärarinnorna utföra ett plikttroget och gott arbete, gå de vid sidan om vad saken egentligen gäller, säger överstyrelsen, i den mån detta i stort sett mycket befogade omdöme skall utgöra bevis för att ingen utsträckning av seminariernas lärokurs ar erforderlig. Med samma argumentation kunde man lika gärna bevisa, att den senaste reformen med obligatorisk 2-årig lärokurs egentligen varit överflödig, ty nog kanna inspektörerna många gamla lärarinnor med mycket ringa seminarieutbildning, som göra sitt basta i arbetet med relativt goda resultat.
Det gäller nog vid bedömandet av denna fråga att se litet djupare och framför allt att se framåt. Den när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
