Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
800
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 41
rarinnan endast fick en enda skolplik-tig att besöka skolan. Saken anmäldes till skolrådet, vilket gjorde besök på ort och .ställe för att efterhöra orsaken samt om möjligt medla i konflikten eller annars giva förständigande angående strejken. Vid överlärarens m. fi. skolrådets ledamöters besök, meddelade de tredskande föräldrarna och målsmännen i Bodträsk, att de icke komm£ att satta sina barn i byns skola, sa länge den tjänstgörande ordinarie lärarinnan skulle vara kvar på orten, samt medan skolan var inrymd på samma ställe. Efter det varning givits, som man icke tog någon notis om, kallades de tredskande till skolrådssammanträdet, varvid dock endast en målsman infann sig. Då ingen rättelse syntes att komma till stånd i denna fråga, beslöt skolrådet enligt par. 51 i folkskolestadgan, att giva föräldrar och målsmän föreläggande och varning, att de framdeles skulle ställa sig gällande bestämmelser till efterrättelse, vid äventyr för att deras barn och skyddslingar i annat fall skulle komma att skiljas från dem, samt inackorderas å annan ort, och kostnaderna for detta i laga ordning utmätas.
Trots detta beslut har ej mer an en skolpliktig infunnit sig vid skolan, vid vilken till och med en annan lärarinna tjänstgjorde som vikarie, under det den ordinarie hade tjänstledighet för egna angelägenheters vårdande. Skolrådets beslut har nu tratt i verkställighet, skolan i Bodträsk har indragits och eleverna ha inackorderats på annat hall, bi. a. i Korpikån. Den skolvillige eleven har överflyttats till annan -skola, på bekostnad av skoldistriktet. Lärarinnan åtnjuter lön under innevarande termin i vanlig ordning utan att behöva tjänstgöra, samt kommer att förflyttas efter den l jan. 1930 till Risöns skola.
Enligt vad vi inhämtat från flera håll har lärarinnan i Bodträsk haft en synnerligen otrevlig tillvaro. Genom föräldrarnas ställningstagande ha barnen under sin oregelbundna skolgång tagit sig en hel del friheter. Det uppgives bi. a., att de tuggat snus, bråkat, knuffat och utfarit i otidigheter mot lärarinnan, ofta med stöd av sina anhöriga. Som ett exempel på den anda, som varit rådande i denna lilla skogsby efter heltidsläsningens införande, vilja vi anföra, att överläraren i Nederkalix inspekterade skolan vid ett tillfälle och fann därvid, att en skolflicka, som rätteligen borde hava slutfört 6: e årets lärokurs i matematik, icke nått upp till 4: e årets dito, på grund av att hon slarvat med skolgången. Denne meddelade då till flickan, att hon icke kunde erhålla avgångsbetyg. Detta gjorde, att flickans moder uppsökte överläraren senare på dagen och med knytnävsslag i bordet samt hot i övrigt påstod, att flickan icke skulle komma att få besöka skolan en dag mera. Föräldrarna sökte också lägga handling
bakom orden, dock utan resultat, ty flickan tvingades i alla fall till skolgång. Annars då barnen utan giltigt förhinder voro borta från skolan ocli lärarinnan gjorde anmärkning om detta, som kom till inspektörens, överlärarens och skolrådets kännedom, blev hon hållen for en simpel människa, som skulle strejkas bort. Nu har man lyckats i detta i viss mån, men om föräldrar och målsmän i framtiden äro glada åt den nya ordningen får väl tiden utvisa.
Lärarinnan, som tjänstgjort i byn, ar känd för en hedrande vandel, vänsäll och plikttrogen samt uppskattad under tjänstgöring på annat håll. Enda felet torde förvisso vara, att hon varit alltför snäll och undergiven.
Vore inte vissa myndigheter fega, skulle sådana upprörande förhållanden ej kunna få existera* Hur långt skola elakhet och självsvåld på detta område få gå, innan utövarna av statens myndighet vilja och våga med kraft inskrida ?
dagen.
Den högra handen och den vänstra.
Få initiativ ha på senare tid i vårt land hälsats med -sa allmän tillfredsställelse som inkallandet av den s. k. arbetsfredskonferensen. Striderna på arbetsmarknaden ha understundom tagit en omfattning, som inom olika lager framkallat frågan, huruvida icke mera vore att vinna för bada de stridande parterna på den fredliga överenskommelsens väg an genom de öppna konflikternas. Och de utanför striderna stående ha mest fått röna idel ölägenheter av de traditionella stridsmetoderna. Statsrådet Lii-becks inbjudan i fjol till en vänskaplig överläggning mellan ledande arbetsgivare och fackföreningsmän möttes också av allmänt intresse från båda lägren. Ett resultat av konferensen i fråga blev tillsättandet av den s. k. arbetsfredsdelegationen, som just i dessa dagar framlagt ett första förslag till arbetsfredens främjande.
Delegationen, som haft landshövding O. von Sydow till ordförande, har under sista förhandlingsskedet jämte honom bestått av rektor Gr. Ekelöf, överingenjör E. Wijkander,
ombudsman E. Ahlberg, yrkesin-spektrisen Kerstin Hesselgren, tillkallade av chefen för socialdepartementet, häradshövding Hj. von Sydow, direktör I. O. Larsson, disponent Chr. St or Johann, konsul W. de Sharengrad, direktör A. Bergengren, utsedda av Arbetsgivareföreningen, Landsorganisationens ordförande Arvid Thorberg, förtroendeman J. Jönsson, förbundsordföranden Fr. Ekman, ombudsman P. E. Nyström och. förbundsordföranden Gr. A. Malmborg, utsedda av Landsorganisationen.
Delegationens förslag, som livligt och välvilligt kommenterats i pressen, utmynnar bi. a. i hemställan om tillsättandet av en permanent femmannakommitté med uppgift att vårda samarbetstanken och följa utvecklingen på området i fråga. Bland förslagen i övrigt ar det -särskilt ett – vid vilket delegationen för övrigt synts fästa de största förhoppningarna - som i hög grad berör vara barn- och ungdomsskolor.
Delegationen utgår från den uppfattningen, att spörsmålet om vad som kan göras för främjande av samförstånd och arbetsfred i hög grad ar en fråga om ökad insikt angående de ekonomiska sammanhangen och om vidgad förståelse for vårt näringslivs förutsättningar och de däri verksammas ställning. Denna ökade insikt vill delegationen i första hand uppdraga åt skolan att lämna. Argumenteringen återgives i det utförligaste pressreferatet -som följer:
Frågan om beredande av ökad insikt i de ekonomiska angelägenheterna och sammanhangen måste uppenbarligen inriktas på lång sikt; det gäller att börja från början för att efter hand åstadkomma allmän folkupplysning på området. Utan att ingå på de skolpolitiska problemen vill arbetsfredsdelegationen sålunda helt allmänt understryka önskvärdheten av att undervisningen såväl på lägre skolstadier som i de allmänna läroverken sa vitt möjligt inriktas på att bibringa eleverna, förutom övrigt kunskapsstoff, även nödiga förkunskaper inom här ifrågavarande område.
En skolpolitisk fråga, den om fortsättningsskolans ställning, ar för närvarande föremål för utredning av särskilda sakkunniga. Utan att vilja föregripa denna utredning vill arbetsfredsdelegationen i förevarande sammanhang endast framhålla önskvärdheten av att en eventuell revision av fortsättnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
