Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 1. (2662) 4 januari 1933 - Läroverkens och mellanskolornas undervisningsplaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Läroverkens och mellanskolornas undervisningsplaner.
Det torde vara i livligt minne,
hurusom efter 1927 års avgörande
i striden kring enhetsskolan en
ganska skarp kritik från skilda håll
riktades mot det -sätt, på vilket den
nya läroverksorganisationen
effektuerades av den dåvarande
regeringen. En anomali utgjorde det
också förvisso, att reformens
förverkligande närmast anförtroddes
åt en tremannadelegation, som icke
inneslöt någon representant för den
segrande meningen. När i
fortsättningen organisationsplan,
undervisningsplaner och läroverksstadga
sågo dagen, buro de också tydliga
och ledsamma spår av
upphovsmännens bristande förmåga att
tillgodose de synpunkter, som lett
riksdagen vid dess <
’ställningstagande.
Undervisningsplanerna för den
4-åriga och den 5-åriga realskolan
visade sålunda en anmärkningsvärt
ofullkomlig anpassning till
folkskolans kunskapsmått. I fortsättningen
blev det uppenbart, att 1927 års
sakkunniga ingalunda oavsiktligt
åsidosatt riksdagsdirektivens och
förnuftets bud, utan önskat bana
väg för den s. k. förenade linje, som
blev herr Lindskogs stora men dess
bättre misslyckade slagnummer vid
1930 års riksdag. ?å samma sätt
konstaterade man i gymnasiets
anordning allvarsamma felgrepp,
vilka särskilt framträdde i alltför
rikligt utmätta timtal å det högsta
stadiet, varigenom de möjligheter
till fördjupade, mera självständiga
studier, som riksdagen velat skapa,
förspilldes. Likaledes överraskades
man av att finna samtliga de
främmande levande språken upphöjda
till ställningen av kärnämnen, ehuru
riksdagsbehandlingen borde hava
givit vid handen, att engelskan
ensam avsetts för denna ställning.
Med den största tillfredsställelse
erfor man, att statsrådet Stadener
tagit intryck av den berättigade
kritik, som både från
enhetsskole-vänligt och läroverkshåll riktats
mot den nya
läroverksorganisationens utformning. De direktiv, som
av departementschefen meddelades
för den revision, som sommaren
1931 anbefalldes, upptogo alla de
huvudanmärkningar, som
framkommit. Realskolans olika typer
skulle sålunda i verklig mening
bygga på folkskolans kurser.
Gymnasiet skulle vidare realisera
riksdagens intentioner. Och som
en tredje punkt på programmet
upptogs frågan om en rationell
anordning av de s. k.
idrottsdagarna, vilka berett åtskilliga
bekymmer. Slutligen bör ihågkommas, att
uppdraget tillika inbegrep
åvägabringandet av en allmän
undervisningsplan för den kommunala
mel-lanskolan. ’
Vid valet av de nya sakkunniga,
1931 års läroverkssakkunniga,
accentuerade statsrådet Stadener
tilllika sin uppfattning, att
utformandet av den reviderade
undervisningsplanen borde ske under
medverkan både av läroverkens
lärarkår och av företrädare för
enhetsskolan. Den nya
sakkunnigdelegationens kärna kom att utgöras av
ledande läroverkslärare,
representerande olika skolstadier och
ämnesgrupper. Då utredningen tillika
hade att beakta den kommunala
mellanskolans förhållanden,
förordnades såsom sekreterare en
representant för dessa läroanstalter.
Mot allsidigheten och
objektiviteten i valet av utredningsmän kunde
sålunda ingen berättigad
anmärkning göras.
Omedelbart före jul förelåg de
sakkunnigas betänkande färdigt, och
glädjande nog bär detsamma
alltigenom enhällighetens prägel. Dess
huvuddel utgör ett i alla detaljer
utformat förslag till
»undervisningsplaner för rikets allmänna
läroverk och de kommunala
mellan-skolorna», inneslutande timplaner,
kursfördelning och anvisningar. Till
detta knytes förslag till ändringar
av ett hundratal paragrafer i
läroverksstadgan. En kortfattad
motivering för de olika förslagen
avslutar betänkandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
