Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 5. (2666) 1 februari 1933 - Riksdagen - Litteratur - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kännbart drabba särskilt sådana kommuner, vilka
hava ett svagt skatteunderlag men det
oaktat genom klok omtanke och sparsamhet
kunnat hålla utdebiteringsprocenten relativt låg.
Beträffande härefter frågan om den
utdebitering, som eventuellt bör läggas till grund för
bidragens varierande efter skattetrycket,
anser skatteutjämningsberedningen att, så länge
starka variationer förekomma i de
procentsateer, efter vilka landstingsskatt och vägskatt
utdebiterades, det totala skattetrycket, d. v. s.
den sammanlagda utdebiteringen av egentlig
kommunalskatt, landstingsskatt och vägskatt,
borde utgöra den enda rättvisa
beräkningsgrunden, därest över huvud skattetrycket skall
användas som måttstock för bestämmandet av
bidragens storlek.»
I detta skatteutjämningsberedningens
uttalande kan jag till alla delar instämma. Skall
detta bidrag utgå med. hänsyn till den olika
utdebiteringen i kommunerna för att verka i
skatteutjämningssyfte, bör icke endast den
egentliga kommunala utdebiteringen utan
även landstings- och vägskatt medräknas
såsom sker vid tilldelande av
Skatteutjämningsbidrag.
Vad sedan beträffar den föreslagna
minskningen i för detta ändamål begärt anslag, så
torde en sänkning just nu under dessa för
kommunerna mycket bekymmersamma tider
vara synnerligen ovälkommen.
De i december beslutade kommunala
utdebiteringarna visa över hela landet en starkt
stigande tendens. Ansökningarna om bidrag från
skatteutjämningsfonden komma därför med
säkerhet att ställa betydligt större krav på
denna fond än tidigare. Med hänsyn till det
oerhört svåra ekonomiska läge, flertalet
kommuner nu råkat i, är det därför mer av
nöden, att anslaget för lättande av
kommunernas utgifter för folkskoleväsendet bibehålles i
sin förutvarande storlek.
Jag har inget att erinra emot att bidraget
utgår allenast per läraravdelning.
Med stöd av det anförda får jag därför
föreslå, att Tiksdagen, i anledning av vad
k. m:t under åttonde huvudtiteln, punkt (179)
11, äskat, beslutar,
att för beredande av utjämning av
kostnaderna för folkskoleväsendet för - budgetåret
1933/1934 anvisar ett extra ’förslagsanslag av
kronor 8,800,000, att utgå per läraravdelning
med hänsyn till den olika utdebiteringen av
kommunalutskylder, varvid även
landstingsskatt och vägskatt medräknas, samt i
enlighet med de närmare villkor och bestämmelser,
k. m:t kan finna gott föreskriva.
Kristendomsundervisningen.
Hr Sandegård har, med instämmande
av hr Mauritz Hellberg, väckt en motion, i
vilken kräves åtgärder så att
undervisningsplanens förutsättningar rörande
kristendomsundervisningen uppfyllas. Motionärerna
anföra efter att ha hänvisat till Starrkärr:
Fallet är symptomatiskt för situationen
just nu. Det visar - inte endast hur långt
man på sina håll kan komma, när man inte
vill en lojal tillämpning av för
kristendomsundervisningen gällande bestämmelser, utan
också, hur litet dessa bestämmelser garantera
en undervisning i kristendom enligt
undervis-ningsplanens intentioner.
Godtager man utanläsningen i detta ämne,
är i och för sig intet att invända mot, att
också en del lämpliga ord av Luther inläras
utantill. En del av t. ex. förklaringarna till
de tio buden förtjäna nog bättre att läsas än
vissa psalmverser och t. o. m. bibelord. Det
är ju föreskrivet, att dessa Lutherord skola
vara korta och ha för barnen lätt tillgängligt
innehåll. En lojal tillämpning av denna k.
kungörelse bjuder givetvis, att man av långa
stycken gör korta genom att dela upp dem
på lämpligt eller olämpligt sätt och sedan
låta barnen svälja hela innehållet så att säga
teskedsvis. En lojal tillämpning förbjuder
också att anse innehållet i katekesens fjärde
och femte huvudstycken vara lör barn lätt
tillgängligt, eftersom inte ens kyrkomötet lär
anse det.
Luthers lilla katekes skall enligt
undervisningsplanen fortfarande läsas - på det högre
skolstadiet - såsom allenast det historiska
uttrycket för Luthers sätt att uppfatta och
uttrycka kristendomens huvudstycken.
I sin principiella uppläggning och utformning
utgör 1919 års undervisningsplan en god grund
att bygga vidare på. Men det är nödvändigt
att bygga vidare. Vederbörande myndigheter
torde icke alldeles sakna medel och utvägar
att så småningom sätta en gräns för en
illojalitet, som har mindre god religiös
samvetsömhet än med andlig härsklystnad att skaffa.
Men svårigheter finnas. Lärobok är
nödvändig. Och därtill en klar och klok begränsning
av lärostoffet. Det är föräldrarnas och
hemmens sak och bör vara deras oförytterliga
privilegium att ifråga om barnens personligt
religiösa fostran ge och göra vad de kunna
och vilja. Skolan och dess lärare ha att
meddela kunskap om religion exakt och
vederhäftig kunskap. Man måste ha lov att undanbedja
sig skolans intrång på områden som icke höra
den till. Undervisningsplanen inskärper också
riktigt lärarens plikt att vid undervisningen
i kristendom erinra sig, att de olika hem, från
vilka lärjungarna på grund av rådande
skolplikt komma, i många fall företräda vitt
skilda uppfattningar av de frågor, som vid
kristendomsundervisningen kunna förekomma till
behandling.
Det måste betecknas som betänkligt, att
folkskolans religionsundervisning ännu i
alltför många fall i verkligheten representera en
andlig kunskaps- och kulturnivå, som av det
stora flertalet upplysta och allvarliga
människor betraktas som ett för länge sedan
passerat stadium. Man bör inte underskatta
betydelsen härav. En undervisning av detta slag
är ett verksamt vapen i deras händer, som
vilja avkristna vårt folk. Varje ung
människa, som går ut i livet från en skola, där just
religionsundervisningen ingav den allra
minsta respekten, blir en levande anklagelse mot
denna undervisning.
Den, som är övertygad om, att en
kristendomsundervisning, byggd på respekt för
historiska fäkta och ofrånkomliga
forskningsresultat, är en viktig förutsättning för fri
andlig livssyn, vill icke uppge hoppet, att en
sådan undervisning också skall komma till
stånd. Den dogmatiska intellektualism, som
alltför länge tolererats i vår
religionsundervisning är inte bara en hård utan också en
hälsosam kost för levande människor. Det är
hög tid, att den ersattes av en bättre.
Lyckligtvis torde den övervägande delen av
folkskolans lärare göra det bästa möjliga av
den ordning, som består. De lokala
kursplanerna i ämnet försvåra emellertid även för den
bäste lärare uppgiften att undervisa enligt
undervisningsplanens anvisningar. Även med
beh j ärtande av ett befogat krav på en viss
rörelsefrihet också vid denna undervisning
ville man dock hålla före, att åtminstone under
en övergångstid dessa lokala kursplaner borde
erhålla ett något så när likartat innehåll.
Med stöd av det anförda hemställes, att
första kammaren måtte för sin del besluta att
riksdagen i skrivelse till k., m:t anhåller om
utredning av irågan, i vilken utsträckning
ändrade bestämmelser äro påkallade i syfte
att åt kristendomsundervisningen i
folkskolan trygga den inriktning och ordning
statsmakterna genom 1919 års undervisningsplan
hava avsett samt om framläggande för
riksdagen av de förslag vartill utredningen kan
föranleda.
Nyhet
Åtskilliga av våra vackraste sånger finner ni i
Skolornas sångbibliotek
samling två- och trestämmiga sånger på lösa blad - formatet 15 Va X 22 1/a cm. -
för folkskolor, flickskolor, realskolor m. fl. Två sånger på varje blad. Pris 7 öre pr
blad. Samlingspärmar till d:o 15 öre pr st. Gör urval efter sångförteckningen, som
erhålles gratis! I bokhandeln samt från
Göransson & Järbes Förlag, Långebro.
Litteratur.
Bumerang. Dikter av Sten G:son Hagliden.
Albert Bonniers förlag. Kr. 2: 25.
Sten Grson Haglidens diktsamling
Bumerang är en debutbok, som är väl
värd att lägga märke till. Den unge
skalden hör visserligen icke till de andfådda
förkunnarna av den »moderna» dikten;
men i stället för en ytlig och billig
modernitet har hans stämma en varm, djup
och äkta klang, som gör, att hans oftast
lågmälda strofer förmå att tränga
igenom sorlet på våra dagars tämligen
överfulla och bullrande litterära
marknadstorg.
Det kan anmärkas, att den lilla
samlingen icke ger något enhetligt intryck:
den är icke uppbyggd kring en klart
framhävd tankelinje, och de dikter den
presenterar äro kanske icke alla av hög
konstnärlig kvalité. Men å andra sidan
lämnar den många vackra prov på en
verklig diktarbegåvning. Och att i en
förstlingsbok ha kommit med en och
annan sak av mindre betydelse, är intet att
förvåna sig över. Man har större
anledning att med glädje notera, att så
många av dikterna äga både stor
formskönhet och ett rikt och bärande innehåll.
Det starkast framträdande draget hos
Hagliden är en famlande osäkerhet
inför tillvaron och en förlamande
ensamhetskänsla, som ofta skänka hans dikter
en ton av vemod och övergivenhet.
Denna stämning går igen litet varstans
men förmår ändå icke alldeles fördunkla
blickarna, då de trots allt dragas mot de
ljusa rymderna:
Skyarnas skimrande skepp.
Rymdernas llåvita hav.
Aningens susande vind.
Kärlekens hisnande djup.
Själarnas modiga lek.
Var har jag sett allt detta f
Jag är visst vaken nu.
Allting är rymder av fröjd,
ljusa och ouppmätta.
Ombud sökas!
På alla platser i Sverige, där vi ej
äro tillfyllest representerade, sökas
energiska och intresserade ombud.
Personer, söm ej tidigare arbetat
med sakförsäkring, men äro
intresserade c*ch energiska få god
utbildning och hjälp av kunniga
yrkesmän och kunna påräkna mycket
goda mkonYster.
Klipp ur och insänd denna annons
jämte yidf åstad uppgift om namn
och adress, varefter vi skola
omgående återkomma.
FÖRSÄKRINGSBOLAGET WINTERTHUR
Svenska Direktionen Stockholm
Birger Jarlsgatan 27. Norr 32875 (växel)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
