Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 7. (2668) 15 februari 1933 - Ungdomens nödläge - En välmotiverad reform - Skolnyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 7
SVENSK L ÄR ARETIDNING
153
En framstående skolmän, som haft
tillfälle att följa frågans
riksdagsbehandling, erinrar i en
huvudstadstidning, att
ungdomsarbetslöshetsproblemet intar en
särställning bland arbetslöshetsfrågorna.
Om den trängande nödvändigheten
att på denna punkt vidtaga snabba
och beslutsamma åtgärder borde
ingen meningsskiljaktighet kunna
råda, vilken politisk och social
åskådning de olika partierna än i
övrigt må hylla. Det visade sig
också vid 1931 års riksdag att det
motstånd mot den begärda
utredningen, som under
utskottsbehandlingen yppats från något håll,
fullständigt tystnade vid frågans
behandling i kamrarna. Det fanns
såvitt vi minnas ingen som ville ta
på sitt ansvar att motsätta sig
åtgärder i syfte att skaffa
sysselsättning åt dessa unga, som på själva
tröskeln till livet utsättas för den
förlamande känslan att tillhöra de
obehövliga och utstötta, eller i
syfte att åtminstone ge dem tillfälle
att använda den nödtvungna
sysslolösheten till för dem själva och
samhället nyttig utbildning. »Man
brukar kalla ungdomen landets
framtid», heter det i
ungdomsförbundets skrivelse till
socialministern, »men hur skall den framtiden
gestalta sig, när stora skaror av
unga människor vid inträdet i livet
på allvar märkas som överflödiga
och lämnas vind för våg?»
Det är en fråga som en klarsynt
och ansvarsmedveten medborgare
icke kan besvara på mer än ett sätt.
De framställningar och yrkanden,
som i dagarna framkommit från
den nämnda
ungdomsorganisationens ledning, borde därför kunna
påräkna den största
uppmärksamhet och det noggrannaste
beaktande från statsmakternas och andra
intresserades sida.
Prenumeration å
Svensk Läraretidning
sker alltid på
närmaste postkontor.
En välmotiverad
reform.
Svensken är känd för titelsjuka
och en smula fåfänglighet. Medan
flertalet språk har ett gemensamt
tilltalsord, har det i vårt moders*
mål ansetts oartigt, om icke en titel
användes och upprepades vid
samtal mellan personer, som icke äro
närmare bekanta.
Tiden kan verkligen nu synas
mogen för en reform på detta
område. Stockholms ortsförening av
Modersmålslärarnas förening har
ansett sig böra igångsätta ett
planmässigt arbete på att genomföra
pronominet ni som tilltalsord i de
fall, då du icke nyttjas. Föreningen
har också genom en skrivelse till
Sveriges allmänna
folkskollärarförening sökt intressera
folkskollärar-kåren för att främja ett
vidsträcktare bruk av tilltalsordet ni. I
denna skrivelse, som är värd allt
beaktande, heter det bland annat:
Det motstånd, som reses mot ett
vidsträcktare bruk av ni såsom tilltalsord,
fann ortsföreningen väsentligen
härröra från vissa allmänt utbredda
missuppfattningar och vanföreställningar
rörande ordets klang och innebörd.
Dessa synas kunna skingras endast genom
upplysning. Då det sålunda måste bliva
en uppfostrans och undervisningens sak
att undanrödja dylika
vanföreställningar, beslöt ortsföreningen att vända sig
till de ledande
lärarsammanslutningar-na i landet med en vädjan i denna
fråga.
Därför tillåta vi oss att till Eder
rikta en hemställan, att Ni inom Eder
förening ville intressera Eder för en
förenkling av vårt tilltalsskick och
särskilt att Ni ville undersöka, vad som
inom Edert verksamhetsområde kan
göras för att främja ett vidsträcktare
bruk av tilltalsordet Ni.
En utförligare motivering ha vi icke
ansett nödvändig, utan tillåta oss
hänvisa till tvenne artiklar av
diskussionsinledaren, professor "Wallander; de där
anförda synpunkterna ha i stort sett
varit bestämmande för föreningens
ståndpunktstagande. Yi vilja endast
tillägga, att vi för vår del tro de bästa
och varaktigaste resultaten på detta
område kunna vinnas på upplysningens
väg.
Skolnyheter.
Nomadskolinspektionen.
Skolöverstyrelsen har kungjort
nomadskolinspek-törstjänsten till ansökning ledig.
Den, som vill ifrågakomma till den
lediga tjänsten, har att före klockan 12
på dagen den 8 mars 1933 till
skolöverstyrelsen ingiva sin till k. m :t
ställda ansökning med därtill hörande
handlingar.
Rektorsförordnanden.
Skolöverstyrelsen har förordnat rektorn K. A.
Bjä-rup att fortfarande från och med den
l juli 1933 tills vidare till och med den
30 juni 1938 vara rektor vid Båstads
högre folkskola; rektorn N. O.
Andersson att fortfarande från och med den
l juli 1933 tills vidare till och med den
30 juni 1938 vara rektor vid Fleninge
högre folkskola; rektorn J. I. T.
Strömberg att fortfarande från och med den
l juli 1933 tills vidare till och med den
30 juni 1938 vara rektor vid Kinna
högre folkskola; rektorn,
folkskolinspektören i Södertälje R. E. Wenngren att
fortfarande från och med den l juli
1933 tills vidare till och med den 30
juni 1934 vara rektor vid högre
folkskolan i Södertälje och rektorn E.
Nilsson att fortfarande från och med den l
juli 1933 tills vidare till och med den
30 juni 1938 vara rektor vid Väsby
högre folkskola.
- Skolöverstyrelsen har förordnat
ämnesläraren vid Norrköpings högre
folkskolor J. Ställberg att från och med
den l juli 1933 tills vidare till och med
den 30 juni 1938 vara rektor vid
nämnda högre folkskolor.
Behörighet. Följande sökande ha
erhållit behörighet för anställning som
lärare i ämnet arbetskunskap vid
yrkesbestämd fortsättningsskola:
vid fortsättningsskola i anslutning till
jordbruk riied binäringar: kontrollassistenten
S. Spendrup, Ullered;
vid iortsättningsskola i anslutning till
järnmanufaktur: tygarbetaren E. Pettersson,
Karlsborg, och ingenjören A. Sundberg, Solna;
vid fortsättningsskola i anslutning till
snickerihantverk : folkskolläraren O. S. Bratt,
Lit;
vid fortsättningsskola med husligt arbete i
vad angår kvinnlig slöjd: slöjdlärarinnan
Birgitta Abelina Elisabet Törnberg, Göteborg.
- K. m:t har förklarat fil. kand.
Saga Jonsson, född Wallgren,, behörig att
antagas till ordinarie lärare vid
kommunal mellanskola och högre folkskola.
- K. m:t har förklarat E. A. F.
Lundgren behörig att antagas till
ordinarie lärare vid högre folkskola med
handelsundervisning samt förklarat
Lundgren äga att, därest han i
vederbörlig ordning anmält sig till en vid
Stockholms högre folkskola för
handels-undervisning den 29 december 1932
le-digförklarad ordinarie manlig
lärartjänst med undervisningsskyldighet
företrädesvis i modersmålet, matematik
och handelsteknik, tillgodoräkna sig den
nu givna behörigheten vid tillsättande
av samma tjänst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
