- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
308

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 13. (2674) 29 mars 1933 - Litteratur - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

308

SVENSK LÄRARETIDNING

Nr 13

.MllllilllllilllinHWIliilUlllllimniMHI

Räknelära |

| för

l barndomsskolor

l

av
Anna Maria Roman

folkskollärarinna

och
Frits Wigforss

seminarielektor

l

i

i

j Första årskursen, pris 60 öre. §
l Andra årskursen, pris 60 öre. l

Tredje årskursen, pris 60 öre.

Fjärde årskursen, pris 60 öre.

Femte årskursen, pris 75 öre.
g Sjätte årskursen, pris 75 öre. l

= Samtliga häften äro rikt =
illustrerade.

- - »ett metodiskt och pedagogiskt
så noggrant genom.tänkt och så väl
ut-__ format räkneboksarbete har inte på
f| länge passerat bokhandelsdisken. =

JU - - en kvalitativt synnerligen högt- ii
H stående räknelära* som bland många .g
H andra förtjänster också räknar den att g
s- ha lyckats klart begränsa, vad folkskolan |E
H’ bör syssla med i detta ämne». P

~" Folkskollärarnas Tidning.

Provex. halva priset.

A.-B, Magn, Bergvall, Stockholm

undervisning taga lämpliga exempel ur
den till kursmomentet hörande tysta
övningen. Härmed har förf. kraftigt
understrukit vikten av att barnens arbete
på egen hand bör bli det dominerande
vid räkneundervisningen, och tydligt
är, att denna räknelära bör vara väl
lämpad för en undervisning i
överensstämmelse med nutida åsikter om
värdet av barnens självverksamhet. Det
kan ifrågasättas, om ej den i de två
sista årskurserna vidtagna anordningen
med fördel skulle kunnat tillämpas
även i de övriga.

Åt kursmomentens uppbyggande,
omfattning och ordningsföljd har stor
omsorg ägnats, och de metodiska reglerna,
att undervisningen bör fortskrida »från
det lättare till det svårare» och »från
det konkreta till det abstrakta», synes
vara väl beaktade.

Förf, har tydligen tänkt sig, att
räkneprov på kursmomenten skall ingå
söm ett normalt led i undervisningen,
och man får väl därför betrakta de
»Räkneprov för folkskolan»,1 som
nyligen av samma iörf. utgivits på
Ro-stads elevförbunds förlag, som i viss
mån komplement till räkneläran, även
om förf. har obetingat rätt i att dessa

’* Pris kr. 0: 45.

prov äro lika användbara, vilken
räknelära som än användes. Räkneproven
innehåller utom. »kursmomentprov»
även s. k. repetitionsprov, och även dessa
torde nära sammanhänga med en
lander-visningsmelbod, där
kursmomentsyn-punkten är så starkt markerad som i
förf :s ’räknelära. En viss risk med
denna metod ar nämligen, att vikten av
repetition ej blir tillräckligt beaktad.
Man kan dock icke förebrå förf., att de
förbisett denna synpunkt i sin
räknelära. Repetition ges här på många sätt,
dels genom att ett kursmoment bygger
på ett föregående, dels genom att det
ibland återkommer i samband med en
utvidgning av talbegreppet, dels genom
de blandade övningarna. Men de
»repetitionsprov», som förekommet i
Räk-neprovsböckerna, torde dock för de
flesta lärare vara välkomna som
systematiska förhör på förut genomgångna
kursavsnitt. Med utgivandet av
Räkne-provsböckerna framträder alltså fullt
klart den metod för
räkneundervisningen, som förf. sträva att få införd i
våra folkskolor, och det vore
egendomligt, om ej ett följande av för :s
intentioner skulle leda till en verkligt
effektiv räkneundervisning,

I fråga om räknekursens omfattning
framträder i denna lärobok en tydlig
vilja till sovring av den traditionella
kursen. Man märker dock, att förf. ej
gått så långt i fråga om begränsning av
lärostoffet, som de - av ett förord att
döma - helst velat. Hänsyn till
förefintliga bestämmelser och många
lärares önskningar har väl verkat
hämmande. Kursmoment, som ur praktisk
synpunkt är oväsentliga, har dock
behandlats ganska kortfattat. Så ägnas
endast en sida i sjätte årskursen åt
addition och subtraktion i allmänna bråk
med användning av den lärda
primtalsmetoden för uppdelning av nämnaren.
Åt division i allmänna bråk ägnas
visserligen 3 sidor, men större delen av dessa
upptages av rent konkreta
räkneuppgifter, i vilka barnen, såväl när det gäller
innehålls- som delningsdivision, på ett
överraskande enkelt och åskådligt sätt
föres fram till »upp och
nervändnings-regeln». Dessa sidor i sjätte årskursen
kan med fördel studeras av för
räkne-metodiska frågor intresserade lärare i
folkskola och läroverk. Förf. har gjort
allvar av undervisningsplanens
föreskrift: »I fråga om allmänna bråk
upptages blott bråk med liten nämnare och
med användning i det praktiska livet.»
Under det att regelräknandet kraftigt
inskränkes, lägges stor vikt vid att
barnen få klar inblick i bråkbegreppet.
Trots att kursen i allmänna bråk i
fråga om det betydelsefullaste är nog så
grundlig, har det dock lyckats förf. att
begränsa detta kapitel så pass, att
heltals- och decimalbråksräkningen avgjort
dominera såväl i femte som i sjätte
års-"kursen, såsom förhållandet ovillkorligen
bor vara.

Ett annat område av räknekursen,

kooperativas
kartong-skyddade+}
havregryn:
i blå 0:40 kg
i grön 0:45 kg

som ofta får ta upp väl mycket tid, är
sortförvandlingar. Skulle
inträdesproven till läroverken bli vägledande för
folkskolans arbete, bleve det väl inte
mycken tid över till annat än sottförr
vandlingar. Lyckligtvis har förf. ej
låtit sig påverkas av dessa överdrivna
fordringar. I stort sett har hithörande
uppgifter hållits inom ramen av det
praktiskt erforderliga och
betydelsefulla. De flesta av lärobokens uppgifter
gäller endast sambandet mellan två
sorter. I själva verket är det i praktiken
ytterligt sällsynt att träffa på tre
skilda sorter i en uppgift. Ovanliga äro
också förvandlingar mellan mycket
stora och mycket små sorter. Man behöver
kunna förvandla kilogram till gram
men ytterst sällan ton till milligram.; I
läroboken undvikes också sådana
extre-mer. Förvandlingsuppgifter mellan det
största och minsta längdmåttet finnas
dock och väl med rätta, ty sådana
pro-Mem kan nog förekomma. En karta kan
vara uppritad i skalan 1:10000000,
och då bör man ju kunna lista ut, att l
mil i verkligheten motsvaras av l nim
på kartan.

Vid bedömande av en räknelära bör
man väl alltid ställa dessa två viktiga
frågor: Är räkneoperationernas
innebörd klargjord på ett ur pedagogisk och
logisk synpunkt tillfredsställande sätt f
Gives tillräcklig övning i det rent
mekaniska räknandet? Båda dessa frågor
måste här besvaras med ja. Det har
redan nämnts något om de förträffliga
utredningarna i bråkläran. Vad
heltalsläran beträffar, har förf. med framgång
beflitat sig om klargörande av de
grundläggande räkneoperationernas innebörd.
Av vikt är, att lärarna i den egentliga
folkskolan icke lever i tron, att allt
sådant bör vara undangjort i småskolan.
Särskilt i 3 :e klassen måste mycket
arbete nedläggas på denna sak. Läroboken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free